Artwork arkiv - Sida 36 av 41

Källan

"Källan" © Bård Breivik/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Bakom Göteborgsoperan längst ut mot älven står en åtta meter hög monolit av röd granit. Från en osynlig källa bakom det mjuka krönet sveper en mörk vattenrand över graniten.

När Göteborgsoperan öppnade i oktober 1994 invigdes också konstverket Källan på Jussi Björlings plats utanför. Granitblocket är tillverkat ur ett enda massivt stycke (en monolit). Konstnären Bård Breivik är en av Norges mest kända skulptörer och bildhuggare. Han inledde sin karriär som pionjär inom konceptkonsten, där idén är viktigare än det fysiska utförandet, och var banbrytare för den skandinaviska skulpturen.

Allt från stål till djurhår

Med starka influenser från äldre hantverk och icke-västerländsk tradition behärskade Breivik allt från ståltråd, vidjor, djurhår, pärlemor, glas och porslin till stål, trä och sten. Den svenska svarta diabasen från de skånska stenbrotten var ett favoritmaterial.

Han var från Bergen och satte en ära i att vara en lokal konstnär med världen som arbetsplats. Många av hans verk är minnesmärken för offentliga platser. Med allt från små till monumentala format rör sig hans konst i gränslandet mellan arkitektur, landskapskonst och stadsplanering.

Bård Breivik levde mellan 1948 och 2016. Han utbildade sig på Manger Folkehøyskole, i keramik på Bergen Kunsthåndverksskole och på Saint Martins College of Art and Design i London. Han undervisade vid Vestlandets Kunstakademi och var professor i skulptur på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Verket Källan är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Gemenskap (Drakslingan)

© "Gemenskap", Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

På Slottsskogens gräs vid Linnéplatsen knyts världens folk och kulturer samman i en generös gest.

Skulpturen är resultatet av en allmän idétävling. Uppdraget var att knyta an till stadens nya göteborgare från alla delar av världen genom en konstnärlig gestaltning. Det vinnande bidraget skulle placeras vid Linnéplatsen. Av 44 förslag gick fyra vidare till en andra omgång. Valet till slut föll på Ralph Lundquists verk med arbetsnamnet Drakslinga. Så här löd juryns motivering: ”Konstnärligt betydande med en originell, vacker symbolik som i såväl helhet som i detalj utgör ett talande inslag på en välbesökt plats”.

Ett hem för alla

1995 stod skulpturen klar, då med det slutliga namnet Gemenskap. Sju stycken elva meter höga obelisker välver sig över gräsmattan. Varje pelare har varsin färg och varsitt sirligt reliefmönster inspirerat av ornament från olika världsdelar. I toppen flätas obeliskerna samman i en nordisk drakslinga som öppnar sig mot himlen. Enligt konstnären själv är skulpturen formad som en hydda, som en symbol för hem och gemenskap.

Målaren, grafikern och tecknaren Ralph Lundquist föddes 1931 och studerade på Slöjdföreningens skola och Valands målarskola i Göteborg. Bland hans offentliga arbeten finns utsmyckningar för Drottning Silvias barnklinik på Östra sjukhuset, betongskulpturen Mattan i Askim och ett flertal verk från 1970-talet i Gårdsten; Ringar, Fyrplint, och Kalender.

Ralph Lundquists konst kännetecknas ofta av landskap och figurer i en kontrastrik färgskala. Han är en av medlemmarna i konstnärsgruppen Grupp 54 och är representerad vid Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Borås konstmuseum.

Verket Gemenskap är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Sjösäkerhet

Verket skapades som utsmyckning av uppfartsramperna mot Sjöräddningssällskapets hus.

Staketet har formgivits med symboler och former som knyter an till hav, sjöfart och sjösäkerhet.

Lillemor Petersson föddes 20 augusti 1934, och är en svensk keramiker och skulptör. Hon utbildade sig till keramiker på dåvarande Konstindustriskolan (HDK) i Göteborg 1951-56 och därefter ett år på Valands konstskola. Många av hennes större konstgestaltningar är utförda i tegel och terrakotta. Hon var verksam som formgivare på Rörstrands porslinsfabrik och professor vid institutionen för Keramik och Glas vid Konstfack i Stockholm 1994-2000, och är representerad bland annat på Moderna Museet i Stockholm.

I Göteborg har konstnären även utfört verket Väg & Vatten på Chalmers tekniska högskola.

Verket Charles Felix Lindberg är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Data Poetic

© Uwe Kersten/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Fasaden på Gamlestadshallen, en idrottshall i östra Göteborg, pryds av ett antal färgstarka rektangulära plåtar.

Konstverket kom till efter att konstnären Uwe Kersten, som i många år spelade badminton i Gamlestadshallen, funderade över att hallens fasad var så tråkig och att det borde finnas en konstgestaltning för att bryta den enformiga ytan. Han kontaktade så småningom en tjänsteperson i Göteborgs Stad som la en motion till Charles Felix Lindbergs donationsfond om att skapa en gestaltning på fasaden. Förslaget röstades igenom.

Konstgestaltningen är inspirerad av det digitala formspråket och består av totalt elva emaljerade plåtar i starka färger och klart avgränsade linjer och fält – linjer och färgkombinationer som bland annat kunde finnas på träningsdräkter och lagkläder hos spelarna inne i hallen.

Emaljplåtarna är monterade uppe under det välvda taket så att en rytm och en slags stilla rörelse uppstår i kompositionen. På så sätt får ytan ett annat mer levande uttryck, genom att bryta de vertikala linjerna i fasaden.

De längsta delarna i verket är fem meter långa och en halv meter höga.

Konstnären Uwe Kersten föddes 1940 i Tyskland, i dåvarande DDR. Han kom till Sverige 1961 och utbildade sig vid Konstindustriskolan i Göteborg och gick senare stenhuggarutbildningen vid KKV i Bohuslän. Han har gjort ett flertal offentliga konstgestaltningar, framförallt i Sverige.

Verket är finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Möte

©"Möte", Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På Stabbetorget i östra Göteborg, ett av dessa tidstypiska lokala torg från 1950-talet, står en tvådelad skulptur i en lekyta med sand.

Stabbetorget färdigställdes 1954 och 40 år senare 1994 kom ett konstverk på plats. Detta efter att en medborgare föreslagit (läs om Charles Felix Lindbergs donationsfond) att platsen behövde ett konstverk. En tävling utlystes och skulptören Jill Lindström vann med sitt förslag.

Tanken med denna gestaltning var att fä ett konstverk som både kunde pryda torget men också ge barnen något att leka- och sysselsätta sig med.

Mitt på torget i en sandfylld lekyta syns två trappstegsformade socklar murade i tegel, den ena lite högre än den andra. På dessa är varsin hundliknande figur i trä placerade med någon meters mellanrum. Figurerna är riktade mot- och betraktar varandra. Helt säkert är det är lockande för ett barn att kliva upp för den lilla trappan och klappa på djurfigurerna.

Med sin centrala placering på torget utgör också skulpturen en tydlig plats att mötas på eller bara för en stunds vila på en bänk.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel (tillsammans med Peter Kruse) och Berättelser från de sju haven bestående av fyra verk.

Verket Möte är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939

"Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939" © Torsten Renqvist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Över 500 svenskar stred frivilligt mot general Franco i det spanska inbördeskriget. Om dem och inte minst de över 200 som inte kom tillbaka levande ska skulpturen på Masthuggstorget påminna.

Ett sentida kors, ett smärtans tecken och en vägvisare. Så beskriver konstnären Torsten Renqvist själv sitt verk. Över 500 svenskar, bland dem några från Göteborg, trotsade regeringens förbud och tog sig ner till Spanien för att delta som frivilliga i inbördeskriget. De flesta var unga män, kommunister och syndikalister, som stred på regeringssidan mot general Franco. Många sårades svårt och bara 300 kom tillbaka vid liv.

Kontroversiellt verk

I Göteborg dröjde det ända till 1993 innan de hedrades med en minnesskulptur. Frågan var kontroversiell och i början utsattes skulpturen för vandalisering, troligtvis med politiska förtecken. Den lilla grupp av göteborgare som återvänt från inbördeskriget höll vakt för att skydda minnesmärket.

Skulpturen placerades först vid Esperantoplatsen, men när arbetet med Götatunneln startade 2004 flyttades den till Masthuggstorget.

Från geologistudier till skulptur

Skulptören, bildkonstnären, författaren och konstpedagogen Torsten Renqvist levde mellan 1924 och 2007. Han var en av 1900-talets ledande svenska konstnärer. Samtidigt har hans verk sedan debuten ofta uppfattats som egensinniga. Under sin karriär har han gjort flera tvära kast. Från geologistudier till expressivt måleri av vardagsnära ting, till originellt landskapsmåleri och därefter fokus på skulptur.
Inspirerad av polsk folkkonst, medeltida bildhuggeri, antikens Kreta och Egypten, tidningsfoton och barnteckningar skapade han allt från gestaltningar av mytiska och moraliska situationer till lekfulla djurskulpturer för barn. Många av skulpturerna gjöts sedan i brons.

Torsten Renqvist finns representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum, Moderna museet i Stockholm, Kalmar konstmuseum, Malmö museum och Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.

Verket Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939 är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

VM Fri Idrott

"VM Fri Idrott", © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På en 3,5 meter hög granitsockel är en pentagonform (femhörning) placerad. Genom och över denna ser man tre hoppande och springande idrottare.

1995 hölls friidrotts-VM i Göteborg vilket var en stor händelse och även ett omfattande arrangemang. Inför detta ville man från stadens håll rusta upp och smycka delar av Göteborg och omnejd. Ett av initiativen var att utlysa en skulpturtävling på temat idrott. Konstverket skulle placeras vid paradentrén på huvudarenan Nya Ullevi.

Thord Tammings förslag VM Fri Idrott vann tävlingen och konstverket kom på plats i tid till invigningen.

De tre figurerna i verket ger tillsammans intryck av fart och rörelse. En höjdhoppare är på väg uppåt en annan nedåt och den tredje sprinten rör sig framåt, vilket skapar en dynamik i den i övrigt statiska skulpturen.

Några år efter friidrotts-VM beslöts att flytta skulpturen och som numer står vid Ullevigatan, strax nordost om arenan.

Thord Tamming föddes 1939 i Mönsterås och är en svensk skulptör. Han fick sin utbildning vid Valands konstskola i Göteborg. På Haga Nygata finns Thord Tammings monument Hagas historia och i Kortedala finns hans skulptur Solidaritet.

Verket VM Fri Idrott är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Hoppsan

Ett litet barn som just lärt sig gå har precis drattat omkull under sin ostadiga promenad på en bergknalle på Lilla Amundön.

Eva Berggrens lilla skulptur föreställande ett litet barn har fått en bra placering på den rundade klippan. Att möta ett konstverk på detta sätt, på marken, ute i det fria, kan säkert göra att en betraktare lättare tar till sig verket jämfört med exempelvis en kungastaty på en hög sockel.

1989 startade verksamheten vid Ågrenska, som fungerar som en mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Det var samma år som skulpturen placerades. Allmänheten har inte tillträde till området där skulpturen är placerad.

Skulptören Eva Berggren levde 1929 – 1998. Sin utbildning fick hon bland annat på Académie de la Grande Chaumière i Paris och på Valands skulpturskola i Göteborg.
Hon har skapat flera offentliga skulpturer runt om i Göteborgstrakten, bland annat en staty av Lasse Dahlqvist på Liseberg.

Hoppsan köptes in 1989 i samband med utställningen ”Skulptur i parken” i Trädgårdsföreningen, Göteborg.

Verket Hoppsan är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Pan

©"Pan", Dieter Matzner / Bildupphovsrätt 2018. ©Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Mitt bland allt organiskt växande i Trädgårdsföreningen sticker två avvikande konkreta former upp ur marken på var sin sida av ett träd.

Verket skiljer sig starkt i uttryck från sin omgivning. Kanske kan det göra att du ser både föremålet och omgivningen i ett nytt ljus?

Konstnären har beskrivit sitt verk såhär:

”Min strävan med skulpturen är att beskriva motsatsförhållandet mellan det organiskt växande (trädet) och det icke-organiska (metallkonstruktionen), vilka i sin samverkan på nytt utmanar den ständiga frågan om förhållandet mellan form, tid och rum.”

Verket köptes in i slutet av 1980-talet och är placerat i Trädgårdsföreningen, mitt över kanalen från Stora Nygatan.

Konstnären Dieter Matzner föddes i Tyskland 1936. Han studerade vid konsthögskolan i Braunschweig, Tyskland och bosatte sig senare i Sverige. Han var verksam som skulptör, tecknare och målare och var en period också lärare i färg och form vid Konstindustriskolan, Göteborg. Han är representerad på museerna i Norrköping, Kalmar, Östergötland, Borås och Alingsås.

Verket Pan är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Monolit i fyra delar

Som en symbol från en urgammal kult reser sig denna monolit mitt inne bland träden i Trädgårdsföreningen.

Skulpturen består av fyra granitblock som med sin tyngd tryggt lutar sig mot varandra och bildar en sammanhållen form. Övre delen på blocken är slipade och mjukt rundade. Två av blocken är huggna så att basen är smalare än överdelen.

Egentligen är titeln på verket motsägelsefull eftersom betydelsen av ordet ”monolit”, från grekiskans ”monolithos”, rakt översatt, betyder ensam (monos) sten (lithos) eller en sten.

Verket köptes in i slutet av 1980-talet och placerades först på Gustaf Adolfs torg där det stod fram till 1992 då det flyttades till sin nuvarande placering i Trädgårdsföreningen.

Medlem i Björnligan

Konstnären Lars Hansson är född 1944 och är utbildad på Slöjdföreningens skola, Kunstakademin i Köpenhamn och på Valands konstskola, Göteborg. Han var också medlem i den så kallade Björnligan, en konceptuellt inriktad konstnärsgrupp i Göteborg på 1960-talet.

Verket Monolit i fyra delar är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.