Växande varelse

"Växande varelse" © Lisa Jonasson 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

På Rubelsgatan 6 i Högsbo växer en varelse upp över byggnadens sydöstra gavel. Är det en växt, ett träd eller kanske en totempåle?

Lisa Jonassons fasadgestaltning liknar en stam som växer upp längs husväggen, uppdelad i fyra delar. I två av delarna syns ansikten och mellan dem en kropp med sex armar. Armarnas form gör att kroppen nästan ser ut som en gran. I delen längst upp syns varelsens ”hår”, som består av flera små armar – en slags armvariant av Medusas välkända kalufs.

Konsten tillkom i samband med att lägenhetshuset byggdes. Huset är ett gemenskapsboende som stod klart 2021. Tanken var att konsten bland annat skulle tillföra mer organiska och lekfulla former till huset och arbeta med temat gränsdragningar och skiljelinjer.

Såhär har konstnären Lisa Jonasson berättat om verket:

Växande varelse är både en organism och flera individer. Tankarna kan ledas till animism, idén om besjälad natur. I folktro saknas ofta absoluta gränser mellan vad som har liv och inte. Ett berg kan ha vilja, en spade ett kynne, ett träd en ande. Ännu i vår tid lever frågan om var gränsen mellan växter och djur går, mellan vad som är dött och levande. Växande varelse rör sig mellan natur och kultur, struktur och figur.”

Konstverket är gjutet i aluminium, av 90% återvunnet material.

Konstnären Lisa Jonasson föddes 1978 i Stockholm och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan. Hon är representerad på bland annat Moderna museet och Malmö konstmuseum.

Växande varelse är finansierad av Framtiden Byggutveckling AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt. Konstgestaltningen ägs och förvaltas av Familjebostäder.

Orädd resa

"Orädd resa" © Vanna Bowles/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Vanna Bowles.

Vanna Bowles Orädd resa består av tre verk som är utplacerade längs ett huvudstråk i området och på så sätt skapar en visuell förbindelse mellan bostadskvarteren.

Två av de tre skulpturerna står än så länge på plats, den tredje installeras 2024 när området är färdigbyggt.

I den öppnaste delen av gångstråket, med utsikt över vattnet och hamnen, står det första verket. Det är en uppmurad valvport, där insidan täckts av kakelplattor med illustrationer på. De föreställer människor som får fjädrar, gömmer sig bakom bladverk, tecknar löv på varandra eller vars fingrar blir grenar. Porten har murats enligt romersk teknik som gör att valvet bärs upp genom spänningen som bildas mellan stenarna.

Person täckt av murgröna

Det andra verket, en bronsskulptur, är placerad i en korsning mellan två stråk och föreställer en gående person som är täckt av murgröna med sirligt utformade blad. Skulpturen står direkt på marken, som om den går bland människorna på gatan.

Det tredje verket, som i dag endast finns som modell, kommer att byggas upp av murad tegelsten, likt en bit av en vägg eller ett arkitektoniskt fragment. I muren finns en nisch där det står en bronsskulptur föreställande en byst av en barnkropp med ett sparvhuvud. Här och var på muren sitter kakelplattor med olika motiv: en nattfjäril, en sovande fågel och ett barn med en höna i knät.

Talar till barn och unga

Det sistnämnda verket kommer att vara placerat nära förskolan. Barnen kommer att möta bysten i sin egen kroppshöjd, och verket inbjuder till att tas på, klättras upp på och sittas på.

Konstnären Vanna Bowles har berättat om verken:

”I mitt arbete har jag lagt vikt på att verken ska tala till människor i alla åldrar, men i synnerhet barn och unga. Jag ville göra något som väcker undran, som inbjuder till beröring och där människor kan känna igen sig, både fysiskt och mentalt.”

Orädd resa är finansierad av Älvstranden genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Mimi

Mimi © Peter Linde/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Peter Lindes skulpterade karaktärer kännetecknas ofta av en slags innerlighet och något hemlighetsfullt i sitt uttryck. Så också denna bronsskulptur placerad i Kyrkbyn på Hisingen.

Konstverket föreställer en ung flicka med ögonen halvt slutna. Hon blickar ner mot sina händer, där den vänstra handen ser ut att mjukt och försiktigt omfamna något som vilar i hennes andra hand. Ansiktet bär ett uttryck av förundran. Kanske håller flickan i ett litet djur?

Mimi är placerad på en röd granitsockel på en gräsyta bland bostadshusen i Kyrkbyn.

Skulptören Peter Linde föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Ingo the Champ utanför Ullevi och Karin Boye vid Stadsbiblioteket.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon, Göteborg.

Ruska

© Anders Kappel/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

På seminariegatan utanför Campus Linné står en stor tångruska i brons, som ser ut att ha spolats upp på land och sedan stelnat i sin form.

Tången, som är skapad utifrån den så kallade blåstångens former, har ett mjukt, böljande uttryck som står i kontrast till materialets egentliga tyngd och hårdhet.

Skulpturen samspelar med betongsockeln genom att några av verkets delar ”rinner” över kanten och ett veck uppstår vid sockelns kant. Beroende varifrån man betraktar skulpturen uppstår nya rumsligheter och former.

På verkets undersida hänger en liten fiskliknande figur i en krok, skapad i rostfritt stål, silverblankt lysande mot bronsets ärggröna patinerade yta. Är det dagens fångst som hänger där?

Anders Kappel föddes 1956 och är utbildad på Konsthögskolan i Stockholm och på Künstlerhaus Bethanien i Berlin. Hans offentliga konstgestaltningar finns bland annat i Stockholm, Lund, Karlskrona, Simrishamn och i Wismar, Tyskland. Han är representerad på bland annat Moderna Museet, Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum.

Verket Ruska är inköpt av Statens Konstråd för Göteborgs universitet.

Ekosystem

"Ekosystem", Johannes Heldén, 2021. Foto: Jesper Jansson. Skulpturen har inte fått belysning än.

Johannes Heldéns konstgestaltning till Musikens hus blandar bildkonst med skulptur och ljus, och knyter samman utomhus och inomhus, natur och kultur.

I nischen ovanför entrén till kulturhuset Musikens hus, mot Karl Johansgatan, sitter en skulptur i aluminium målad med emaljfärg. Där syns växter och djur i muterade former, samtidigt som små detaljer knyter an till verksamheten inne på Musikens hus – är det en uppslagen bok mellan rötterna, en telesladd som skymtar i växtligheten?

I ett av fönstren bredvid entrén syns en ljusinstallation eller ”ljuslåda”. Även denna visar växtlighet och djurliv, och går i dialog med skulpturen ovanför entrén. På natten lyser ljusinstallationen upp fönstret. (Obs – installeras den 1 december)

Till verket hör också en dikt skriven av konstnären, som finns att läsa på verksskylten. Kanske är det ett slags byggnadens poetiska ekosystem som beskrivs – en bild av hur naturen blir en del av huset, i samklang med den kreativitet som pågår där, nu och i framtiden:

Återberättat av fåglar– – ljudet
av syrsor – – inomhus om natten
förändringen sker– – utan att du märker det
– – nedstigning– – genom molnen, genom
(upplysta regndroppar, takåsarnas fält,
trapphusets snöfall) framtida
minnen, mytologier– – av ljud– – ljus
burna av vinden

Tillkom genom Charles Felix Lindbergs donationsfond

Det var 2018 som ett förslag lades till Charles Felix Lindbergs donationsfond om att Musikens hus skulle få en konstgestaltning till sin entré med tema hållbarhet och kultur. Kommunfullmäktige antog motionen samma år. 2020 stod det klart att konstnären Johannes Heldén fick uppdraget, och gestaltningen blev klar under hösten 2021.

Konstnären, poeten och musikern Johannes Heldén föddes 1978 och växte upp i Katrineholm. Han är utbildad vid Valands konsthögskola i Göteborg. Hans verk rör sig ofta mellan olika konstnärliga genrer och material, allt från akvarell till algoritmbaserade installationer, och knyter an till teman som ekologi, artificiell intelligens och berättande.

Källan

© Gösta Sillén/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Under de varma årstiderna kan boende i området lyssna till det stilla porlandet av vatten från konstverket Källan vid Vårfrugatan i Kortedala.

Gösta Silléns konstverk består av tre lätt bearbetade naturstenar som står tätt tillsammans på ett runt och vagt skålformat fundament. I verket finns en inbyggd fontän. På stenarna sitter ett antal bladformer i brons, och från dem strilar vattnet ner, från blad till blad, innan det hamnar i fundamentets vattenspegel.

Verket är placerat på en stensatt rundad yta. Runtomkring finns sittbänkar som är fästa på en mur som löper runt platsen – här kan man sitta och njuta av det rogivande ljudet av porlande vatten under sommarhalvåret, när fontänen är på.

Gösta Sillén föddes 1935 i Brålanda, Dalsland och avled 2015 i Alingsås. Han utbildade sig på Slöjdföreningens skola i Göteborg. Han var i huvudsak verksam som skulptör och var huvudlärare i skulptur på Valands konstskola 1971-76. Sillén har utfört ett flertal offentliga konstgestaltningar. Han var gift med konstnären Ida Isaksson-Sillén.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Aktivisten

"Aktivisten" © Johan Malmström/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

Utanför Samhällsvetenskapliga biblioteket står Ingrid Segerstedt Wiberg, förkämpe för mänskliga rättigheter – rakryggad och med en fredsduva i handen.

2021 uppfördes två konstgestaltningar till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Johan Malmströms skulptur Aktivisten avbildar Ingrid Segerstedt Wiberg som person, medan det andra verket, A. Karlsson Rixons I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden, går i dialog med hennes gärning.

Ingrid Segerstedt Wiberg var en svensk journalist, politiker och förkämpe för mänskliga rättigheter. Hon levde 1911-2010 och hann med att både bli Sveriges första kvinnliga ledarskribent på Göteborgs-Posten, riksdagsledamot för Folkpartiet och ordförande i Svenska FN-förbundet. Hon var engagerad i frågor som fred, demokrati, jämställdhet och flyktingfrågor.

Rakryggad aktivist

I Johan Malmströms skulptur är Ingrid Segerstedt Wiberg avbildad klädd i kavaj, ståendes med rak hållning och ena armen utsträckt. I handen håller hon en fredsduva, en symbol för fred, kärlek och frihet. Hon står stadigt och rakryggad på marken, blicken är uppfordrande – ett uttryck som är tänkt att spegla hennes förhållningssätt som aktivist för mänskliga rättigheter.

Konstnären har berättat om verket:

”Jag vill att gestaltningen ska fungera som en hyllning till Ingrid Segerstedt Wibergs livsgärning, men även till alla dem, företrädesvis kvinnor, som genom solidarisk praktik, demonstrationer, skrivningar, civil olydnad – men ofta i det tysta – fortsätter hennes kamp för ett mänskligare och solidariskt samhälle.”

Skulpturen är gjord i brons, förutom fredsduvan som är gjuten av så kallat ”nordiskt guld”, en legering mellan koppar och aluminium.

Ingraverat budskap

På skulpturens sockel står en ingraverad text, som återger en något omarbetad version av artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

”Alla människor är födda fria och lika i rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Konstnären Johan Malmström föddes 1963 och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Som konstnär arbetar han med såväl måleri, skulptur, foto och video.

Konstgestaltningarna till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg finansieras genom Charles Felix Lindbergs donationsfond och tillkommer på initiativ av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), där Segerstedt Wiberg själv under många år var ordförande för den svenska sektionen.

I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden

"I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden" © A. Karlsson Rixon, 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

I ett storskaligt fotografi och en publikation uppmärksammas journalisten och politikern Ingrid Segerstedt Wibergs gärning.

2021 uppfördes två konstgestaltningar till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Det ena verket, skulpturen Aktivisten av Johan Malmström, avbildar Ingrid Segerstedt Wiberg som person, medan detta verk, A. Karlsson Rixons I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden, går i dialog med hennes gärning.

Ingrid Segerstedt Wiberg var en svensk journalist, politiker och förkämpe för mänskliga rättigheter. Hon levde 1911-2010 och hann med att både bli Sveriges första kvinnliga ledarskribent på Göteborgs-Posten, riksdagsledamot för Folkpartiet och ordförande i Svenska FN-förbundet.

Karlsson Rixons verk består av två delar: ett storskaligt fotografi placerat inne i Samhällsvetenskapliga bibliotekets läsesal, och publikationen I riktning mot ett annat Sverige: I dialog med Ingrid Segerstedt Wiberg, som finns att låna på biblioteket eller att läsa online.

Uppmärksammar barn och unga på flykt

Publikationen uppmärksammar Segerstedt Wibergs särskilda engagemang för barn och unga på flykt. Som skribent tog hon redan 1933 ställning mot nazismen och Hitlers maktövertagande i Tyskland, och fortsatte att kämpa för en human flyktingpolitik under resten av sitt liv.

Publikationen är delvis baserad på en workshop som Karlsson Rixon gjorde under våren 2021 med en grupp asylsökande. Deras fotografier och texter finns återgivna i publikationen. Här finns också texter av aktivisten och exilförfattaren Parvin Ardalan, journalisten Anette Carlsson och konstvetaren Macarena Dusant.

Läs publikationen

Du kan läsa och ladda ner publikationen här.

Går i dialog med nationalromantisk målning

Det storskaliga fotografiet i Samhällsvetenskapliga bibliotekets läsesal är ett porträtt av fem unga män som är eller har varit asylsökande, med Göteborgs hamninlopp som bakgrund. Det är placerat på läsesalens ena kortsida, mitt emot Carl Wilhelmsons stora målning Allegori över bildningen från 1901.

Konstnären har berättat om verket:

”Fotografiet står i dialog med och är lika stort som Wilhelmsons nationalromantiska målning. Jag vill tillföra ett lika romantiskt laddat fotografi, men som manifesterar en annan och mer uppdaterad bild av ett Sverige, där personer av olika härkomst är, eller borde vara, en självklar del av vårt samhälle.”

Identitet och representation

Konstnären och fotografen A. Karlsson Rixon föddes 1962 i Göteborg. Hen är utbildad vid Nordens Fotoskola i Stockholm och California Institute of Arts i USA, och har en doktorsexamen i fotografisk gestaltning från Akademin Valand i Göteborg. I sin konst har hen gjort flera större porträttserier och fotoinstallationer, som tematiskt ofta knyter an till ämnen som kropp, identitet och representation.

Hen är representerad på bland annat Moderna Museet och Göteborgs konstmuseum.

Konstgestaltningarna till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg finansieras genom Charles Felix Lindbergs donationsfond och tillkommer på initiativ av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), där Segerstedt Wiberg själv under många år var ordförande för den svenska sektionen.

Växtkraft

© Kjell Friberg, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

En lätt framåtlutad klassiskt utformad vattenkanna i vackert grönt ärgad brons möter Botaniska trädgårdens besökare strax innanför entrén.

Kannan, som i sin utformning påminner om de äldre vattenkannor som ofta tillverkades i zink, har placerats i Botaniska trädgården av den ideella föreningen Botaniskas Vänner.

Med bronskannan ville Botaniskas Vänner manifestera sin verksamhet och gav då i uppdrag åt en reklamfirma att utforma en tredimensionell modell av föreningens logotyp. På en skylt på skulpturens sockel berättas om föreningens tillkomst och dess syfte.

Labyrintens öga

© Lisa Larsdotter Petersson, 2021. Foto: Lisa Larsdotter Petersson,, 2021

Precis som det finns ett stormens öga finns det också ett Labyrintens öga. I vart fall i labyrinten i Slottsskogen.

Labyrinten i Slottsskogen ligger nära lekplatsen lekplatsen Plikta och är ett populärt besöksmål för många, inte minst barn uppskattar den.

Labyrinten invigdes 14 juni 1999. Året efter tyckte konstnären att det borde finnas något som markerade labyrintens centrum, och föreslog då att göra en slags tron i mosaik. Detta visade sig inte fungera, så man valde att istället göra en mosaik på marken, i huvudsak skapad av italiensk glasmosaik.

Under åren 2000 – 2020 fanns den första versionen av Labyrintens öga, men efter att stora delar av verket försvunnit eller gått sönder fick konstnären uppdraget att renovera verket och det som saknades ersattes.

Motivet i mosaiken är inspirerat av de olika djur som finns i Slottsskogen. Vi ser bland annat en hjort och en säl. De slingrande ormarna bildar en skyddande cirkel runt djuren i bilden.

Att anlägga en så kallad trädgårdslabyrint var vanligt i slottsträdgårdar och på stora gods under 1600- och 1700-talet. De bestod, precis som denna, av gångar separerade av tätväxande buskar och användes som tidsfördriv och dekoration.

Lisa Larsdotter Petersson är född 1960 i Göteborg och är verksam som bildkonstnär och dansare.