Brons-arkiv - Sida 14 av 18

Väntan

"Väntan". © Britt Ignell Karlbrand/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Vid Lantmilgatans spårvagnshållplats sitter en kvinna lugnt och väntar, med fötterna i kors, händerna i knät och en antydan till leende på läpparna.

Efter önskemål om att skapa en bättre miljö på platsen kring Lantmilsgatans hållplats bjöd Göteborgs Stad in tre konstnärer till en tävling. Britt Ignells förslag vann och 2001 kom bronsskulpturen på plats. Sedan dess har den kontemplerande kvinnan mött spårvagnsresenärer och boende och sett parkeringshuset på andra sidan spåret rustas upp och byggas på med bostadslägenheter.

Skulpturen föreställer en kvinna i ungefär naturlig storlek sittande på en granitsockel. Hon är klädd i långärmad tröja och långbyxor med en spetsig mössa på huvudet.

Det som för livet framåt

Så här säger konstnären Britt Ignell själv om sitt konstnärskap:

”Det som finns innanför och bortom har alltid intresserat mig mest. Just därför har jag så svårt att förklara vad det är jag försöker göra när jag arbetar med mina skulpturer och teckningar. Jag föreställer mig att jag försöker greppa det som rör sig inne i mina sinnen och knöla ner det i material.

Ibland kan det vara svårt att rättfärdiggöra det arbetet inför mig själv, särskilt i tider som kräver politiska och sociala ställningstaganden. I tider som vill ha konst som formulerar problemställningar eller spektakulära provokationer.

Varje konstnär, varje människa, måste vara trogen de krafter som för livet framåt. Det går inte att välja vem man är, vad som tränger sig på när energin ges utlopp. Det som går att göra är att skapa möjligheter för det som vill bli formulerat.

I bästa fall, det är vad jag hoppas på, kan jag på ett nästan magiskt sätt ladda ner någonting i mina arbeten som påverkar en betraktare. Fysiskt och sinnligt. Så att betraktaren kan få en bekräftelse på de egna inre skeendena.”

Bohuslänskonstnär

Skulptören och tecknaren Britt Ignell föddes 1957 i Göteborg och bor och arbetar i Bottna i Bohuslän. Hon utbildade sig på KV konstskola, Hovedskous målarskola och Valands konsthögskola. 1984 hade hon sin första separatutställning på Galleri Rotor. Britt Ignell är representerad vid Göteborgs konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg finns även konstverken Stillhet på Guldheden, och Torn, vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Verket Väntan är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Katt-flicka-fjäril

Kattflickafjäril © Petra Borén/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

Petra Boréns ”Katt-flicka-fjäril” placerades i Askim år 2000.

Såhär berättar konstnären Petra Borén om verket år 2005:

”Bronsskulpturen består av en kattflicka med fjärilsvingar. Skulpturen står vänd från torget i riktning mot havet som en slags galjonsfigur för Askims Torg. Jag har tänkt mig figuren som en symbol som både beskyddar och bjuder in besökare till torget. Jag vill att kattflickan står stadigt på sin plats och håller vakt, samtidigt som fjärilsvingarna är lätta och solens strålar bildar mönster på torget och får kattflickan att flyga.”

Verket är finansierat genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Totem

"Totem" © Carina Wallert/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Två rovdjurshuvuden på varsin pelare spanar ut över Trädgårdsföreningens park. Att avgöra vilket djur de föreställer är nog inte möjligt, troligare är att de står som generell symbol för ett rovdjur.

Totem är ett av de verk som blev kvar i Trädgårdsföreningen efter att ha köpts in från utställningen Skulptur – från granit till gelé 1995. Därefter har deras vakande ögon spejat ut över parken.

Konstnären Carina Wallert levde mellan 1952–2013. Hon var utbildad vid Kungliga konstskolan och har bland annat fått Kungliga Konstakademiens stipendium, Solna kulturstipendium och Ester Lindahls stipendium. Carina Wallert gestaltade ofta olika djur i sina verk. Flera av hennes verk är placerade på svenska ambassader runtom i världen, till exempel i Angola, Förenade Arabemiraten och Israel.

Verket Totem visades först i utställningen Skulptur – från granit till gelé, som anordnades i Trädgårdsföreningen 1995, där det sedan köptes in av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Prometheus

Prometheus © Vassili Simittchiev/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Malin Fallgren.

På kanten till Vallgraven söder om Kungstorget är en naken gestalt med en brinnande fackla i handen och en pyramid på huvudet på väg att kliva rakt ut i vattnet.

Verket köptes in av Göteborgs Stad på utställningen Skulptur – från granit till gelé i Trädgårdsföreningen 1995. Det är skapat av den svensk-bulgariske konstnären Vassil Simittchiev. Han är känd för sin knivskarpa humor och sitt intresse för det metafysiska och matematiska. Prometheus placerades från början på Bastionsplatsen, men flyttades senare till sin nuvarande plats.

Gav människorna konsten

Pyramiden är en symbol för eld och den avbildade gestalten är titanen Prometheus. Han är huvudfigur i den grekiska myten om hur elden och förmågan att skapa konst stals från gudarna och gavs till människorna. Prometheus förbrytelse räknades i det antika Grekland som ursprunget till all konst och vetenskap.

Tillsammans med sin bror Epimetheus hade han fått i uppgift att skapa alla levande varelser på jorden och ge dem det de behövde. Brodern Epimetheus var ansvarig för att ge positiva egenskaper åt varje djur. När det blev människans tur fanns det inget kvar. Prometheus beslöt därför att stjäla elden och konstskickligheten och ge dem till människorna. Som straff blev han bunden vid en klippa och ständigt hackad i sin lever av fåglar.

Rätten att uttrycka sig

För Vassil Simittchiev var den konstnärliga idén minst lika viktig som genomförandet. 1974 lämnade han ett Bulgarien med uttalade politiska och konstnärliga förhållningsregler, för Sverige och friheten att tänka och uttrycka sig. Hans sätt att fullt ut ta till vara den rätten löper som en röd tråd genom hans konstnärskap. Bland hans verk finns en glastäckt kaj och en gata i hela regnbågens färgspektrum. I sin separatutställning i Lunds konsthall 1981 klädde han hela konsthallens fasad med reflekterande folieplåt så att förbipasserande kunde se sig själva och sin omvärld i den blanka byggnaden.

Vassil Simittchiev föddes 1938 i Bulgarien och utbildade sig i teckning, skulptur och måleri på Konstakademien i Sofia. Från 1962 verkade han som skulptör med ett tjugotal verk i brons, trä och sten i socialrealistisk stil, mest i monumentala format. 1975 fick hans fru, balettdansösen Erika Kujel, arbete i Malmö och de flyttade tillsammans till Sverige. Simittchiev är representerad vid bland annat Kalmar konstmuseum och Moderna museet i Stockholm. Han var tidigare också professor i skulptur vid Konstfack i Stockholm.

Verket Prometheus är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Ett segelfartyg sover i hamnen

"Ett segelfartyg sover i hamnen" © Bianca Maria Barmen/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

En skeppshund på en livflotte, en rykande vulkan och en sjömansgosse. Trion på Stigbergstorget är skapad av konstnären Bianca Maria Barmen.

2003 invigdes det tredelade verket som är placerat på en upphöjd kullerstensyta.

Bianca Maria Barmen är främst känd som skulptör, men arbetar också med akvareller, teckningar och fotografi. Möten är ett återkommande tema i hennes lågmälda konst och handlar ofta om samspel mellan människor och djur.

Bianca Maria Barmen föddes 1960 i Malmö. Hon startade sin utbildning på arkitektlinjen vid Lunds Tekniska Högskola och gick sedan på Grundskolan för konstnärlig utbildning i Stockholm, Hovedskous konstskola i Göteborg och på Det Kongelige Danske Kunstakademi. 1992 hade hon in första separatutställning på Galleri Forum i Stockholm.

Verket Ett segelfartyg sover i hamnen är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Klotet, Lejonet och Tvillingarna

"Klotet, Lejonet och Tvillingarna". © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På en linje som löper runt ett klot är alla stjärntecknen inristade. Ovanpå klotet vilar ett lejon där två spädbarn försöker hålla balansen på dess rygg.

Att konstverket handlar om astrologi i någon form är inte svårt att gissa. Två av astrologins stjärntecken nämns redan i titeln. Huruvida konstnären var intresserad av astrologi vet vi inte men möjligen ville hon i detta verk förmedla sin och astrologins uppfattning om betydelsen av hur vi formas som människor beroende på stjärnornas- och planeternas position vid födelseögonblicket.

På verket finns texten ”De tolv tecknen – Himlens portar” ingraverad.

Skulptören Inga-Louise Lindgren levde 1928–2014 och var utbildad bland annat vid konsthögskolan Valand. Lindgren har gjort många offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg återfinns bland andra Barnmorskan Johanna Hedén vid Östra Sjukhuset och Möte vid Hvitfeldtsplatsen.

Verket Klotet, lejonet och tvillingarna är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

I samband med om- och nybyggnation på Radiotorget togs konstverket ner men sätts upp på en mer central plats på torget så snart arbetet är klart.

Stigbergs-Lasse (Sjömannen)

© Eino Hanski, "Stigbergs-Lasse". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

En sjöman, kanske nyss hemkommen från sin senaste resa, står med sin säck på axeln nöjd över att äntligen vara hemma igen.

På Pölgatan inne i Gathenhielmska kulturreservatet vid Stigbergstorget står sedan den 1 september 1996, då verket invigdes, denna skulptur föreställande en sjöman.

Området är ett av stadens äldsta och bäst bevarade, med byggnader från 1700-och 1800-talet och denna scen kan mycket väl en gång ha utspelats här.

Konstnären Eino Hanski bodde själv på Pölgatan under en längre period. Han inspirerades till sjömansskulpturen av titelfiguren i författaren och regissören Anders Wällheds bok Stigbergs-Lasses visor.

Flydde från Sovjetunionen

Författaren och konstnären Eino Hanski (1928-2000) föddes i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) och familjen flydde senare därifrån i samband med tyskarnas belägring av staden. 1945 anlände de till Sverige. Tjugo år senare, 1965, debuterade han som författare och kom att skriva närmare 20 böcker. Många av hans böcker behandlade tiden i och flykten från Sovjetunionen.

Först på senare år började Hanski skulptera och han kom att göra flera offentliga verk i Göteborg. Förutom Stigbergs-Lasse har han bland annat gjort statyn av Evert Taube vid Göteborgsoperan och porträttet av Sten-Åke Cederhök på Liseberg.

Verket Stigbergs-Lasse (Sjömannen) är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Luckebas

Luckebas är en tidigare benämning på en signalman. Med sin placering uppmärksammar skulpturen hamnens och dess arbetares betydelse för Sverige och staden Göteborg.

Signalmannens eller luckebasens arbete var att ha uppsikt över arbetsområdet där fartygen lastades och lossades. I uppgifterna ingick att göra riskbedömningar, kontrollera materialets skick, att luckorna var säkrade, stropparnas belägenhet och kättingarnas dimension. Allt för att fartygets last skulle vara tillförlitligt fastgjord inför avfärd och att undvika olyckor i samband med lossning.

Bronsskulpturen är placerad på ett inhägnat område dit allmänheten inte har tillträde.

Konstnären Lars Lindekrantz föddes i Göteborg 1915 och var skulptör och silversmed. Han dog 1993. Luckebas färdigställdes efter hans död och placerades i Göteborgs hamn 1995.

Luckebas är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Vid stranden

Konstnären Lars Hanssons har skapat en skulptural installation med en tematik från havet som på ett spännande och taktilt sätt spelar med olika former och strukturer.

Brunnsbotorget där skulpturen är placerad, är ett mindre stadsdelstorg på Hisingen. Framför en affärsbyggnad, på en avgränsad och kullerstensbelagd yta, har konstnären arrangerat verkets fyra delar som i ett stilleben. Med sina väsensskilda uttryck förstärker delarna varandra och ett slags tyst samtal tycks pågå.

Verket består av två delar i granit, en stående snäckform och en liggande S-form som också fungerar som sittplats. Två polerade former i brons, där den ena ger associationer till en rocka som glider fram på en våg och den andra påminner om en mjukt rundad sten som slipats av havet under tusentals år.

Kullerstenarna som är satta i ett mönster beskriver vattnets vågrörelse när det träffar de olika föremålen.

Konstnären Lars Hansson är född 1944. Utbildad på Slöjdföreningens skola (nuv. HDK), Kunstakademin i Köpenhamn och på Valands konstskola, Göteborg. Han var också medlem i den s.k. Björnligan, en konceptuellt inriktad konstnärsgrupp i Göteborg på 1960-talet.

Lars Hansson har även utfört verket Monolit i fyra delar som är placerat i Trädgårdsföreningen.

Verket Vid stranden är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Gunnar Gren 1920–1991

Konstverket är en hyllning till Gunnar Gren, en av Göteborgs mest framgångsrika fotbollsspelare under 1900-talet.

Gunnar Gren föddes i Göteborg och spelade fotboll på elitnivå 1938–1964. Han är unik med att ha spelat allsvensk fotboll i fyra Göteborgsklubbar: Gårda BK, IFK Göteborg, Örgryte IS och GAIS.

Han spelade 57 landskamper och gjorde 32 mål för Sverige, vann ett OS-guld 1948 och silver i VM på hemmaplan 1958. Han mottog Guldbollen 1946 som Sveriges bästa fotbollsspelare och är invald i Svensk fotbolls Hall of Fame.

År 1949 blev han proffs i Italien och i AC Milan var han en del av den berömda ”Gre-No-Li”-trion som bestod av Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nils Liedholm. Grens tekniska skicklighet och taktiska förmåga på planen gav honom smeknamnet ”Il professore”.

Efter spel i Fiorentina och Genoa flyttade han hem till Göteborg och förde upp Örgryte IS till Allsvenskan som spelande tränare. En bedrift han upprepade med GAIS några år senare. Han fortsatte som tränare och spelade sin sista match 1976.

Konstnären bakom Gunnar Gren-statyn

Skulptören och tecknaren bakom verket, Jan Steen, levde mellan 1929 och 1997. Efter studier på Slöjdföreningens skola och Valands konstskola i Göteborg skapade han allt från abstrakta verk till skulpturgrupper av kvinnor och barn.

Utställningar på bland annat Värmlands museum, Göteborgs konstförening, Göteborgs Konsthall och Liljevalchs konsthall. Han har även utfört skulpturen föreställande Charles Felix Lindberg på Parkgatan vid Avenyn.

Verket Gunnar Gren är inköpt av fotbollssamarbetet Göteborgsalliansen, Kanal Göteborg och Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.