Vid stranden

"Vid stranden" © Lars Hansson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Vid stranden" © Lars Hansson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Konstnären Lars Hanssons har skapat en skulptural installation med en tematik från havet som på ett spännande och taktilt sätt spelar med olika former och strukturer.

Brunnsbotorget där skulpturen är placerad, är ett mindre stadsdelstorg på Hisingen. Framför en affärsbyggnad, på en avgränsad och kullerstensbelagd yta, har konstnären arrangerat verkets fyra delar som i ett stilleben. Med sina väsensskilda uttryck förstärker delarna varandra och ett slags tyst samtal tycks pågå.

Verket består av två delar i granit, en stående snäckform och en liggande S-form som också fungerar som sittplats. Två polerade former i brons, där den ena ger associationer till en rocka som glider fram på en våg och den andra påminner om en mjukt rundad sten som slipats av havet under tusentals år.

Kullerstenarna som är satta i ett mönster beskriver vattnets vågrörelse när det träffar de olika föremålen.

Konstnären Lars Hansson är född 1944. Utbildad på Slöjdföreningens skola (nuv. HDK), Kunstakademin i Köpenhamn och på Valands konstskola, Göteborg. Han var också medlem i den s.k. Björnligan, en konceptuellt inriktad konstnärsgrupp i Göteborg på 1960-talet.

Lars Hansson har även utfört verket Monolit i fyra delar som är placerat i Trädgårdsföreningen.

Verket Vid stranden är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Gunnar Gren 1920–1991

Ett foto av bronsskulptur av en man som kickar en boll, i bakgrunden en annan skulptur..
"Gunnar Gren" av Jan Steen.

Konstverket är en hyllning till Gunnar Gren, en av Göteborgs mest framgångsrika fotbollsspelare under 1900-talet.

Gunnar Gren föddes i Göteborg och spelade fotboll på elitnivå 1938–1964. Han är unik med att ha spelat allsvensk fotboll i fyra Göteborgsklubbar: Gårda BK, IFK Göteborg, Örgryte IS och GAIS.

Han spelade 57 landskamper och gjorde 32 mål för Sverige, vann ett OS-guld 1948 och silver i VM på hemmaplan 1958. Han mottog Guldbollen 1946 som Sveriges bästa fotbollsspelare och är invald i Svensk fotbolls Hall of Fame.

År 1949 blev han proffs i Italien och i AC Milan var han en del av den berömda ”Gre-No-Li”-trion som bestod av Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nils Liedholm. Grens tekniska skicklighet och taktiska förmåga på planen gav honom smeknamnet ”Il professore”.

Efter spel i Fiorentina och Genoa flyttade han hem till Göteborg och förde upp Örgryte IS till Allsvenskan som spelande tränare. En bedrift han upprepade med GAIS några år senare. Han fortsatte som tränare och spelade sin sista match 1976.

Konstnären bakom Gunnar Gren-statyn

Skulptören och tecknaren bakom verket, Jan Steen, levde mellan 1929 och 1997. Efter studier på Slöjdföreningens skola och Valands konstskola i Göteborg skapade han allt från abstrakta verk till skulpturgrupper av kvinnor och barn.

Utställningar på bland annat Värmlands museum, Göteborgs konstförening, Göteborgs Konsthall och Liljevalchs konsthall. Han har även utfört skulpturen föreställande Charles Felix Lindberg på Parkgatan vid Avenyn.

Verket Gunnar Gren är inköpt av fotbollssamarbetet Göteborgsalliansen, Kanal Göteborg och Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Pojken och fågeln

"Pojken och fågeln" © Annika Rydberg/BUS 2014. Foto: Jan Peter Dahlqvist

Skulpturen som är placerad på Selma Lagerlöfs torg anspelar på Selma Lagerlöfs berättelse ”Nils Holgersson underbara resa genom Sverige”.

Vi ser en pojke med en gås i famnen. Ett formmässigt möte uppstår i näbbformen som återkommer i pojkens mössa. Kanske vill konstnären gestalta en resas dubbla betydelse både i form av den inre resan likväl som den fysiska.

Konstnären Annika Rydberg är född 1955 och är utbildad på KV konstskola, 1981-82 och på Hovedskous målarskola, skulpturlinjen, 1982-85.

Konstverket är finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Till minne av de Spanien­frivilliga 1936-1939

"Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939" © Torsten Renqvist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939" © Torsten Renqvist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Över 500 svenskar stred frivilligt mot general Franco i det spanska inbördeskriget. Om dem och inte minst de över 200 som inte kom tillbaka levande ska skulpturen på Masthuggstorget påminna.

Skulpturen stals i mars 2026 och saknas för närvarande.

Ett sentida kors, ett smärtans tecken och en vägvisare. Så beskriver konstnären Torsten Renqvist själv sitt verk. Över 500 svenskar, bland dem några från Göteborg, trotsade regeringens förbud och tog sig ner till Spanien för att delta som frivilliga i inbördeskriget. De flesta var unga män, kommunister och syndikalister, som stred på regeringssidan mot general Franco. Många sårades svårt och bara 300 kom tillbaka vid liv.

Kontroversiellt verk

I Göteborg dröjde det ända till 1993 innan de hedrades med en minnesskulptur. Frågan var kontroversiell och i början utsattes skulpturen för vandalisering, troligtvis med politiska förtecken. Den lilla grupp av göteborgare som återvänt från inbördeskriget höll vakt för att skydda minnesmärket.

Skulpturen placerades först vid Esperantoplatsen, men när arbetet med Götatunneln startade 2004 flyttades den till Masthuggstorget.

Från geologistudier till skulptur

Skulptören, bildkonstnären, författaren och konstpedagogen Torsten Renqvist levde mellan 1924 och 2007. Han var en av 1900-talets ledande svenska konstnärer. Samtidigt har hans verk sedan debuten ofta uppfattats som egensinniga. Under sin karriär har han gjort flera tvära kast. Från geologistudier till expressivt måleri av vardagsnära ting, till originellt landskapsmåleri och därefter fokus på skulptur.
Inspirerad av polsk folkkonst, medeltida bildhuggeri, antikens Kreta och Egypten, tidningsfoton och barnteckningar skapade han allt från gestaltningar av mytiska och moraliska situationer till lekfulla djurskulpturer för barn. Många av skulpturerna gjöts sedan i brons.

Torsten Renqvist finns representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum, Moderna museet i Stockholm, Kalmar konstmuseum, Malmö museum och Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.

Verket Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939 är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

VM Fri Idrott

"VM Fri Idrott", © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"VM Fri Idrott", © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På en 3,5 meter hög granitsockel är en pentagonform (femhörning) placerad. Genom och över denna ser man tre hoppande och springande idrottare.

1995 hölls friidrotts-VM i Göteborg vilket var en stor händelse och även ett omfattande arrangemang. Inför detta ville man från stadens håll rusta upp och smycka delar av Göteborg och omnejd. Ett av initiativen var att utlysa en skulpturtävling på temat idrott. Konstverket skulle placeras vid paradentrén på huvudarenan Nya Ullevi.

Thord Tammings förslag VM Fri Idrott vann tävlingen och konstverket kom på plats i tid till invigningen.

De tre figurerna i verket ger tillsammans intryck av fart och rörelse. En höjdhoppare är på väg uppåt en annan nedåt och den tredje sprinten rör sig framåt, vilket skapar en dynamik i den i övrigt statiska skulpturen.

Några år efter friidrotts-VM beslöts att flytta skulpturen och som numer står vid Ullevigatan, strax nordost om arenan.

Thord  Tamming föddes 1939 i Mönsterås och är en svensk skulptör. Han fick sin utbildning vid Valands konstskola i Göteborg. På Haga Nygata finns Thord Tammings monument Hagas historia och i Kortedala finns hans skulptur Solidaritet.

Verket VM Fri Idrott är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Hoppsan

© "Hoppsan". Eva Berggren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
© "Hoppsan". Eva Berggren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Ett litet barn som just lärt sig gå  har precis drattat omkull under sin ostadiga promenad på en bergknalle på Lilla Amundön.   

Eva Berggrens lilla skulptur föreställande ett litet barn har fått en bra placering på den rundade klippan. Att möta ett konstverk på detta sätt, på marken, ute i det fria, kan säkert göra att en betraktare lättare tar till sig verket jämfört med exempelvis en kungastaty på en hög sockel.

1989 startade verksamheten vid Ågrenska, som fungerar som en mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Det var samma år som skulpturen placerades. Allmänheten har inte tillträde till området där skulpturen är placerad.

Skulptören Eva Berggren levde 1929 – 1998. Sin utbildning fick hon bland annat på Académie de la Grande Chaumière i Paris och på Valands skulpturskola i Göteborg.
Hon har skapat flera offentliga skulpturer runt om i Göteborgstrakten, bland annat en staty av Lasse Dahlqvist på Liseberg.

Hoppsan köptes in 1989 i samband med utställningen ”Skulptur i parken” i Trädgårdsföreningen, Göteborg.

Verket Hoppsan är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Evert Taube

"Evert Taube". © Graham Stacy/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Evert Taube". © Graham Stacy/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Det är inte alldeles lätt att hitta är detta porträtt av visdiktaren Evert Taube, men dess placering är ändå given eftersom familjen Taube en gång bodde i detta hus. 

Detta är det först tillkomna av de skulpturala porträtt av Evert Taube som finns i Göteborg.

Verket består av två delar, den ena i granit och den andra i brons. På bronsdelen ser vi diktarens Evert Taubes huvud naturtroget avbildat och placerat på en halvrund organiskt formad pelare. Vid sidan om denna står ett stycke granit gestaltat som en våg. Den mjuka vågiga ytan är blankpolerad och följande text är ingraverad i stenen: ”Är du poet så gyckla ej med orden, men bruka folkligt språk i dina dikter”.

Taubehuset

Taubehuset i Majorna, där verket är placerat, flyttades till sin nuvarande plats 1967. Huset byggdes 1796 som kontors- och bostadshus för skeppsvarvet Kusten. Under 1960-talet flyttades det ca 100 meter från den plats där det ursprungligen uppfördes. Detta i samband med att Oscarsleden strax nedanför skulle byggas.

Redan 1950 ville styrelsen för hamnen i Göteborg riva huset men detta stoppades bland annat tack vare att Evert Taube startade en kampanj för dess bevarande.

Konstnären Graham Stacy föddes i London 1940 och kom till Sverige 1964. Utbildad vid Chelsea School of Arts 1958-62 och på Valands konstskola 1965-67. Han har utfört ett stort antal offentliga verk, framförallt i och omkring Göteborg. Ett av hans mer kända och synliga verk är de stora vargarna i brunfärgat corténstål vid Landvetter flygplats. Verksam som lärare skulptur på Hovedskous målarskola och senare lektor vid Chalmers Tekniska högskola. Representerad på Göteborgs-, Eskilstuna- och Lidköpings konstmuseer samt på Statens Konstråd. I Göteborg har konstnären också utfört verket Vassport.

Verket Evert Taube är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Evert Taube-skulptur av Eino Hanski.

Carl-Axel Moberg

"Carl-Axel Moberg 1915-1987" © Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Carl-Axel Moberg 1915-1987" © Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Skulpturen är ett porträtt av den tidigare chefen för Arkeologiska museet i Göteborg som även var en nationellt och internationellt erkänd arkeolog. 

Porträttbysten i brons föreställer professor Carl-Axel Moberg (1915-1987). Han var under åren 1957-1968 chef för Göteborgs Arkeologiska museum. Moberg var också drivande i uppbyggnaden av Institutionen för arkeologi vid Göteborgs Universitet.

Fram till 1993 var arkeologiska museet inrymt i den byggnad som numer rymmer Göteborgs Stadsmuseum vilket förklarar verkets placering.

Konstnären Britt-Marie Jern är född 1950. Hon är utbildad på Valands konstskola och arbetar främst med skulptur, grafik och textil. Hon är representerad på bland annat Göteborgs och Skövde konstmuseum. I Göteborg har hon även utfört Shirehäst, Mannen och trädet och porträttet av Dan Andersson på Järntorget.

Verket Carl-Axel Moberg är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Dan Andersson

"Dan Andersson" © Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Dan Andersson" © Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På Järntorget finns flera profiler inom arbetarrörelsen representerade som byster. En föreställer poeten Dan Andersson som arbetade på tidningen ”Ny Tid” vars redaktion låg vid Järntorget.

Texten på sockeln lyder: ”Bed för dem som staden kvave, att de länge må bli unga, och om troll och högland drömma, uppå Tullens svarta krog”.

Bronsbysten placerades på Olof Palmes plats vid Järntorget 1990.

Ny Tid var en socialdemokratisk tidning med redaktion i Arbetarrörelsens hus, som låg vid Järntorget. Under sin tid på Ny Tid, 1917 – 1918, skrev Dan Andersson under pseudonymen Black Jim.

En bit in på Landsvägsgatan från Järntorget låg Ölstugan Tullen som ofta frekventerades av Dan Andersson och hans journalistkollegor.

Symbolisk plats

Järntorget har historiskt varit förknippad med arbetarrörelsen. Här finns flera verk som representerar olika aspekter av den. Förutom Dan Andersson-bysten finns här byster av Hjalmar Branting och Charles Lindley och ett monument över arbetarrörelsens historia.

Göteborgsskulptris med många verk i staden

Konstnären Britt-Marie Jern är född i Åmål 1950. Hon utbildades på Hovedskous målarskola (som senare bytte namn till Göteborgs Konstskola) och på Valands Konsthögskola i Göteborg.

Hon är upphovskvinna till många offentliga utsmyckningar runt om i Sverige, många i Västra Götaland. I Göteborg finns bland annat en byst av Carl-Axel Moberg på Stadsmuseet, Mannen och trädet i Bagaregården och Shirehäst i Biskopsgården.

En insamling inom ABF svarade för en delfinansiering av skulpturen av Dan Andersson. Resten bekostades av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Barnmorskan Johanna Hedén

"Barnmorskan Johanna Hedén" © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Barnmorskan Johanna Hedén" © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

[Verket är borttaget på grund av byggarbeten och ska placeras ut när allt är klart.] Utanför Kvinnokliniken på Östra Sjukhuset står en minnesbyst över Johanna Hedén, som var en pionjär på flera sätt inom svensk sjukvård.

Johanna Hedén föddes i Närke och arbetade i sin ungdom som piga och hembiträde. Så småningom utbildade hon sig till barnmorska. Efter en tid vidareutbildade hon sig till fältskär, en gammal benämning på en kirurg som utförde enklare kirurgiska ingrepp. 1863 blev hon den första kvinnan att få yrkeslicens inom yrket, och därmed blev hon den första kvinnliga legitimerade kirurgen i Sverige.

Hon har själv berättat: ”Jag tog fältskärsexamen till stor förtret för manliga yrkesidkare och sedan praktiserade jag på bruk och bistod ofta vid sjukdomsfall”.

Grundade fackförbund

Några år senare utnämndes hon till instruktionsbarnmorska och föreståndare vid Barnmorskeläroanstalten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. 1885 grundade hon det första och äldsta kvinnliga fackförbundet i Sverige, Göteborgs Barnmorskesällskap, och året därpå grundades även riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet på hennes initiativ, där hon själv blev vice ordförande. Hon startade också förbundets tidskrift Jordemodern, där hon regelbundet skrev fram till sin död.

Johanna Hedén var inte rädd för att skriva om kontroversiella ämnen, och skrev bland annat om våldtäkt och preventivmedel. Hon var engagerad i Göteborgs kvinnoförening och kritiserade samtidens idéer om att kvinnor inte borde ägna sig åt vetenskap. Hon dog 1912, efter att ha upprättat en fond åt barnmorskor i sitt testamente.

Göteborgskonstnär

Minnesbysten av Johanna Hedén är gjord av skulptören Inga-Louise Lindgren från Göteborg. Hon levde 1928-2014 och var utbildad bland annat vid konsthögskolan Valand. Lindgren har gjort många offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg återfinns till exempel Klotet, lejonet och tvillingarna vid Radiotorget och Möte vid Hvitfeldtsplatsen.

Verket Barnmorskan Johanna Hedén är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning. Verket ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen.