Genius arborum

Genius arborum är en berättelse om trädens liv och om andar som sägs vara knutna till dem. Konstgestaltningen består av tre fantasifulla skulpturer som samspelar med naturen i en plantering på Lillängsgatan i Änggården.

Genius arborum (trädens ande) är inspirerad av Änggårdsbergens träd, från födsel till död, och av myter från olika kulturer och epoker.

De första träden i området planterades av familjen Grén, som skapade en engelsk trädgård här på 1850-talet. På den tiden präglades synen på naturen av folktro – skogarna var befolkade av väsen.

I modern tid har Botaniska trädgården fortsatt plantera träd från olika världsdelar i Änggårdsbergen. Många är från kulturer där det än idag finns en tro på andeväsen knutna till träd.

Tre skulpturer i samspel med naturen

Genius arborum består av bronsskulpturerna Multnande, Spirande och Växande som tar plats i en perenn- och trädplantering vid flerfamiljshusen på Lillängsgatan. I planteringen finns också mäktiga rotvältor och död ved – en gynnsam miljö för nedbrytare och svampar.

Multnande vilar tungt på jorden och har långa grenlika ben och armar. Skulpturens famn är en behållare för grenar och kvistar. När växtligheten bryts ned blir famnen en så kallad faunadepå, som främjar biologisk mångfald genom att förse insekter och svampar med mat och bostad.

Spirande strävar mot solen som ett ungt, livskraftigt träd. Skulpturen har en lövliknande fjäderdräkt. Mellan ”vingarna” sprider sig en matta av blommor ur marken där den har skridit fram.

Växande ser ut som en stubbe med barkbeklädd hud. Under huden flödar sav med hjälp av regnvatten. I det skålformade huvudet samlas vattnet, rinner till ögonen och faller ned som tårar i skulpturens bladformade händer. Tårarna vattnar ett litet träd på framsidan.

Om konstnären

Ulrika Jansson Wihlstrand föddes i Göteborg 1975. Hon är bland annat utbildad vid Konstfack i Stockholm och HDK-Valand i Göteborg.

Ulrika Jansson Wihlstrand har skapat offentliga gestaltningar runt om i Sverige. Hon arbetar ofta med skulptur, ljudverk och stop motion-film.

I sin praktik utforskar hon hur exempelvis myter, naturens former och sensoriska upplevelser kan öka förståelsen för andra medvetandeformer som finns i ekosystemen. Hennes verk utgår från platsens historia och sammanflätningen mellan natur och kultur över tid.

Finansiering

Konstgestaltningen Genius arborum är finansierad av Familjebostäder AB i Göteborg genom enprocentregeln. Den innebär att Göteborgs Stads bolag och förvaltningar avsätter en procent av byggkostnaden till konst när de gör nyinvesteringar i byggprojekt.

Kissed by Baubo

En skulptur står framför en målning på rampen där bilarna kör upp genom parkeringshuset.
"Kissed by Baubo", Ulrika Segerberg. Foto: Lo Birgersson

Konstverket Kissed by Baubo tar plats inne i parkeringshuset Masthugget Väst och skildrar berättelsen om en munter varelse från grekisk mytologi.

På en ramp i den västra snurran i parkeringshuset Masthugget Väst syns en muralmålning med mineralfärger i flera skikt. Framför den står en färgstark skulptur i brons.

Tillsammans skildrar de berättelsen om den muntra och provokativa gestalten Baubo från grekisk mytologi, som ser med brösten och pratar med blygdläpparna.

Myten om Baubo

Myten berättar om fruktbarhetsgudinnan Demeters dotter Kore, som har rövats bort till dödens rike av Hades. Demeter är förtvivlad, marken torkar och ingenting växer. Till slut är det Baubo och hennes gränsöverskridande humor som lyckas få den otröstliga Demeter att återigen skratta.

Hades blir så förvånad att han kikar upp ur underjorden. Efter förhandlingar tillåts Kore komma upp ur dödens rike, på villkor att hon tillbringar halva året hos Hades. Så uppstod årstidernas skiftningar enligt myten.

Konstverket tar avstamp i denna berättelse om att färdas genom förändringar i livet, mellan hopp och förtvivlan, det gamla och det nya, mörker och ljus.

Målningen och skulpturen skapar tillsammans ett uttrycksfullt och sensuellt rum, i stark kontrast till parkeringshusets annars strama funktionalism.

Blinkning till graffiti

Skulpturen är placerad i det öppna utrymmet som bildas innanför rampens snurra, där bilarna kör upp mellan parkeringshusets olika våningsplan. Skulpturens motiv avspeglas i muralmålningen på rampen.

Muralmålningen är också en blinkning till den långa tradition av graffiti som präglat områdets gamla hamnbyggnader, som till exempel Kommersen. Byggnaderna revs i samband med stadsomvandlingen av Masthuggskajen.

Om konstnären

Ulrika Segerberg föddes 1976 i Eskilstuna och är utbildad vid Gerrit Rietveld Academy i Amsterdam och School of Visual Arts i New York.

Hon arbetar med måleri och installationer, där måleriet kombineras med andra material och medier, som skulptur, textil, keramik och ljud.

Hennes verk har visats på bland andra Bohusläns Museum, Västerås Konstmuseum, Deutscher Künstlerbund e.V i Berlin och Dorich House Museum i London.

Om Masthugget Väst

Masthugget Väst är mer än ett parkeringshus – det är även en permanent utställning av offentlig konst. Här finns sex konstgestaltningar spridda utanpå och inuti huset, allt från skulptur och måleri till video- och ljudkonstverk.

På så sätt fungerar Masthugget Väst som en konsthall som är öppen för en publik varje dag.

Flera av konstgestaltningarna är inspirerade av Masthuggets karaktär och historia, med sin starka prägel av musik, konst och kultur.

Konstverken är finansierade genom enprocentregeln i Göteborgs Stad. Den innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av investeringen till konst.

Beställare och finansiärer av konstgestaltningarna i parkeringshuset Masthugget Väst är Göteborgs Stads Parkering AB, Higab AB och idrott- och föreningsförvaltningen.

Tidkrets

"Tidkrets" © My Lindh, 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

Verket ”Tidkrets” består av två uppvärmda sittmärken i brons infällda i trappan mot Radiotorget, och en skulptur med solceller som värmer upp sittmärkena.

Sittmärkena är lämnade av två boende vid Radiotorget: en 95-åring som bott där sedan det byggdes på 50-talet, och ett tioårigt barn som just flyttat in i ett av husen som byggdes vid torget när konstgestaltningen tillkom.

Om du sätter dig på ett märke kan du värmas upp av det och bli en del av en krets genom tid och rum, via energin från solen såväl som från dem som lämnat sina avtryck.

Konstnären My Lindh är baserad i Stockholm och utbildad vid bland annat Konstfack i Stockholm och Valand i Göteborg. Hennes konst berör ofta teman som det lokala och det platsspecifika, gärna på ett interaktivt sätt där betraktarens rörelser eller kropp blir en del av verket.

Verket Tidkrets är finansierat genom enprocentregeln.

Orädd resa

Ett foto av ett konstverk av tegel och brons som står integrerad mellan flerfamiljshus på en gågata.
Vanna Bowles, Orädd resa del 3. Foto: Lo Birgersson

Vanna Bowles Orädd resa består av tre skulpturer som är utplacerade längs ett huvudstråk i området och på så sätt skapar en visuell förbindelse mellan bostadskvarteren.

I den öppnaste delen av gångstråket, med utsikt över vattnet och hamnen, står det första verket. Det är en uppmurad valvport, där insidan täckts av kakelplattor med illustrationer på. De föreställer människor som får fjädrar, gömmer sig bakom bladverk, tecknar löv på varandra eller vars fingrar blir grenar. Porten har murats enligt romersk teknik som gör att valvet bärs upp genom spänningen som bildas mellan stenarna.

Person täckt av murgröna

Det andra verket, en bronsskulptur, är placerad i en korsning mellan två stråk och föreställer en gående person som är täckt av murgröna med sirligt utformade blad. Skulpturen står direkt på marken, som om den går bland människorna på gatan.

Det tredje verket är uppbyggt av murad tegelsten, likt en bit av en vägg eller ett arkitektoniskt fragment. I muren finns en nisch där det står en bronsskulptur föreställande en byst av en barnkropp med ett sparvhuvud. Här och var på muren sitter kakelplattor med olika motiv: en nattfjäril, en sovande fågel och ett barn med en höna i knät.

Talar till barn och unga

Det sistnämnda verket är placerat nära förskolan. Barnen möter bysten i sin egen kroppshöjd, och verket inbjuder till att tas på, klättras upp på och sittas på.

Konstnären Vanna Bowles har berättat om verken:

”I mitt arbete har jag lagt vikt på att verken ska tala till människor i alla åldrar, men i synnerhet barn och unga. Jag ville göra något som väcker undran, som inbjuder till beröring och där människor kan känna igen sig, både fysiskt och mentalt.”

Orädd resa är finansierad av Älvstranden Utveckling AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Mimi

Mimi © Peter Linde/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Peter Lindes skulpterade karaktärer kännetecknas ofta av en slags innerlighet och något hemlighetsfullt i sitt uttryck. Så också denna bronsskulptur placerad i Kyrkbyn på Hisingen.

Konstverket föreställer en ung flicka med ögonen halvt slutna. Hon blickar ner mot sina händer, där den vänstra handen ser ut att mjukt och försiktigt omfamna något som vilar i hennes andra hand. Ansiktet bär ett uttryck av förundran. Kanske håller flickan i ett litet djur?

Mimi är placerad på en röd granitsockel på en gräsyta bland bostadshusen i Kyrkbyn.

Skulptören Peter Linde föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Ingo the Champ utanför Ullevi och Karin Boye vid Stadsbiblioteket.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon, Göteborg.

Ruska

© Anders Kappel/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

På seminariegatan utanför Campus Linné står en stor tångruska i brons, som ser ut att ha spolats upp på land och sedan stelnat i sin form.

Tången, som är skapad utifrån den så kallade blåstångens former, har ett mjukt, böljande uttryck som står i kontrast till materialets egentliga tyngd och hårdhet.

Skulpturen samspelar med betongsockeln genom att några av verkets delar ”rinner” över kanten och ett veck uppstår vid sockelns kant. Beroende varifrån man betraktar skulpturen uppstår nya rumsligheter och former.

På verkets undersida hänger en liten fiskliknande figur i en krok, skapad i rostfritt stål, silverblankt lysande mot bronsets ärggröna patinerade yta. Är det dagens fångst som hänger där?

Anders Kappel föddes 1956 och är utbildad på Konsthögskolan i Stockholm och på Künstlerhaus Bethanien i Berlin. Hans offentliga konstgestaltningar finns bland annat i Stockholm, Lund, Karlskrona, Simrishamn och i Wismar, Tyskland. Han är representerad på bland annat Moderna Museet, Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum.

Verket Ruska är inköpt av Statens Konstråd för Göteborgs universitet.

Källan

© Gösta Sillén/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Under de varma årstiderna kan boende i området lyssna till det stilla porlandet av vatten från konstverket Källan vid Vårfrugatan i Kortedala.

Gösta Silléns konstverk består av tre lätt bearbetade naturstenar som står tätt tillsammans på ett runt och vagt skålformat fundament. I verket finns en inbyggd fontän. På stenarna sitter ett antal bladformer i brons, och från dem strilar vattnet ner, från blad till blad, innan det hamnar i fundamentets vattenspegel.

Verket är placerat på en stensatt rundad yta. Runtomkring finns sittbänkar som är fästa på en mur som löper runt platsen – här kan man sitta och njuta av det rogivande ljudet av porlande vatten under sommarhalvåret, när fontänen är på.

Gösta Sillén föddes 1935 i Brålanda, Dalsland och avled 2015 i Alingsås. Han utbildade sig på Slöjdföreningens skola i Göteborg. Han var i huvudsak verksam som skulptör och var huvudlärare i skulptur på Valands konstskola 1971-76. Sillén har utfört ett flertal offentliga konstgestaltningar. Han var gift med konstnären Ida Isaksson-Sillén.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Aktivisten

"Aktivisten" © Johan Malmström/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

Utanför Samhällsvetenskapliga biblioteket står Ingrid Segerstedt Wiberg, förkämpe för mänskliga rättigheter – rakryggad och med en fredsduva i handen.

2021 uppfördes två konstgestaltningar till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Johan Malmströms skulptur Aktivisten avbildar Ingrid Segerstedt Wiberg som person, medan det andra verket, A. Karlsson Rixons I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden, går i dialog med hennes gärning. Längre ner på sidan kan du se en film där konstnärerna berättar om sina verk.

Ingrid Segerstedt Wiberg var en svensk journalist, politiker och förkämpe för mänskliga rättigheter. Hon levde 1911-2010 och hann med att både bli Sveriges första kvinnliga ledarskribent på Göteborgs-Posten, riksdagsledamot för Folkpartiet och ordförande i Svenska FN-förbundet. Hon var engagerad i frågor som fred, demokrati, jämställdhet och flyktingfrågor.

Rakryggad aktivist

I Johan Malmströms skulptur är Ingrid Segerstedt Wiberg avbildad klädd i kavaj, ståendes med rak hållning och ena armen utsträckt. I handen håller hon en fredsduva, en symbol för fred, kärlek och frihet. Hon står stadigt och rakryggad på marken, blicken är uppfordrande – ett uttryck som är tänkt att spegla hennes förhållningssätt som aktivist för mänskliga rättigheter.

Konstnären har berättat om verket:

”Jag vill att gestaltningen ska fungera som en hyllning till Ingrid Segerstedt Wibergs livsgärning, men även till alla dem, företrädesvis kvinnor, som genom solidarisk praktik, demonstrationer, skrivningar, civil olydnad – men ofta i det tysta – fortsätter hennes kamp för ett mänskligare och solidariskt samhälle.”

Skulpturen är gjord i brons, förutom fredsduvan som är gjuten av så kallat ”nordiskt guld”, en legering mellan koppar och aluminium.

Ingraverat budskap

På skulpturens sockel står en ingraverad text, som återger en något omarbetad version av artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

”Alla människor är födda fria och lika i rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Konstnären Johan Malmström föddes 1963 och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Som konstnär arbetar han med såväl måleri, skulptur, foto och video.

Konstgestaltningarna till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg finansieras genom Charles Felix Lindbergs donationsfond och tillkommer på initiativ av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), där Segerstedt Wiberg själv under många år var ordförande för den svenska sektionen.

Konstnärerna berättar

Här kan du se en film där konstnärerna A. Karlsson Rixon och Johan Malmström berättar om sina verk till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg.

Växtkraft

© Kjell Friberg, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

En lätt framåtlutad klassiskt utformad vattenkanna i vackert grönt ärgad brons möter Botaniska trädgårdens besökare strax innanför entrén.

Kannan, som i sin utformning påminner om de äldre vattenkannor som ofta tillverkades i zink, har placerats i Botaniska trädgården av den ideella föreningen Botaniskas Vänner.

Med bronskannan ville Botaniskas Vänner manifestera sin verksamhet och gav då i uppdrag åt en reklamfirma att utforma en tredimensionell modell av föreningens logotyp. På en skylt på skulpturens sockel berättas om föreningens tillkomst och dess syfte.

Korallslottet (Alla behöver någonstans att bo)

© Marie Wallin/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Denna lilla skulptur placerad framför entrén till ett bostadshus i Västra Frölunda kan ses som ett politiskt inlägg om den svåra bostadssituation som råder för många unga människor idag.

Konstnären Marie Wallin har tillsammans med barn till hyresgäster skapat konstverket med undertiteln ”Alla behöver någonstans att bo”.

Den konformade ”korallslottet” ser ut att ha hämtats upp från havets botten. Beklätt med olika snäckformer för det tankarna till ett organiskt format sagoslott, vilket titeln också antyder.

Om man tittar närmare på alla detaljer upptäcker man snart de små figurerna som förgäves försöker ta sig in i korallslottet genom att kravla sig upp på de branta sidorna. Några andra ser ut att titta upp ur vattenytan, spanande uppåt mot det höga slottet.

Konstverket belyser den bostadssituation många unga människor har idag, där det är svårt att få ett eget boende.

Konstnären Marie Wallin har under många år arbetat med miljö- och barnprojekt. Hon har varit engagerad i världsmiljödagen där hon skapat målningar i storformat med barn i Göteborg.

Konstverket ägs av och är finansierat av Bostadsbolaget i Göteborg.