© "Mandala". Takashi Naraha / Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
På Stora Nygatan alldeles intill Vallgraven står två granitblock staplade ovanpå varandra. Det ena har en rå yta, det andra en blankpolerad. Genom deras gemensamma X-formade hål skymtar Trädgårdsföreningens park.
Verket är skapat av den svensk-japanske skulptören Takashi Naraha. Mest känd är han för sina stora abstrakta skulpturer av diabas. I granit leker han ofta med kontrasten mellan behandlade och naturliga ytor.
Takashi Naraha är född i Japan och utbildad vid Musashino Art University i Tokyo. 1973 kom han till Sverige för att delta vid en konferens i Skåne. Där upptäckte han den svenska diabasen från Hägghult utanför Lönsboda. Diabasen blev ett av hans favoritmaterial – och Sverige blev från 1975 hans hem för flera decennier framåt. Många av Takashi Narahas verk går att hitta som offentliga skulpturer runt om i Sverige, inte minst i Skåne. Sina sista år tillbringade han i Frankrike och Nederländerna, där han dog 2019.
Verket Mandala är bekostat av Teodor- och Hanne Mannheimers fond, Göteborgs konstnämnd och Charles Felix Lindbergs donationsfond. Charles Felix Lindbergs fond finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
© "Tecken i landskapet". Åke Nordström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
En klang, ett musikackord eller en rörelse i naturen? Kompositionen av grafiska former i järn och granit på vägen mellan Stadsteatern och musikhögskolan Artisten kan tolkas på flera olika sätt.
Ovanpå ett högt granitblock vilar en öppen cirkelform. Runtomkring skapar fyra former i djupt rostfärgat corténstål kontrast och rytm. Skulpturen utstrålar både en stilla rörelse och ett kontemplativt lugn.
Minnesbilder
Åke Nordström kombinerar olika material som trä, mässing, brons, glas och betong och arbetar ofta med naturen som motiv, i både teckningar och skulpturer. Enligt honom själv hämtar han inspiration från sina årliga vistelser i Jämtland, men också från sina egna känslor och minnen:
”Jag använder bilder av naturen för att beskriva något annat. Naturen får berätta en historia. En instabil vandring, men man får alltid ner en fot till slut. Det är minnesbilder. Synteser av naturupplevelser.”
Skulptören och tecknaren Åke Nordström föddes 1946 i Göteborg. Han fick sin utbildning på Valands konstskola i Göteborg och har sedan dess varit verksam i både Göteborg och Paris. Vid sidan om sitt eget skapande har han varit lärare på Hovedskous konstskola och Göteborgs folkhögskola.
Åke Nordström har även gjort skulpturen Källan på Guldheden i Göteborg.
Verket Tecken i landskapet är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Evert Taube". © Graham Stacy/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
Det är inte alldeles lätt att hitta är detta porträtt av visdiktaren Evert Taube, men dess placering är ändå given eftersom familjen Taube en gång bodde i detta hus.
Detta är det först tillkomna av de skulpturala porträtt av Evert Taube som finns i Göteborg.
Verket består av två delar, den ena i granit och den andra i brons. På bronsdelen ser vi diktarens Evert Taubes huvud naturtroget avbildat och placerat på en halvrund organiskt formad pelare. Vid sidan om denna står ett stycke granit gestaltat som en våg. Den mjuka vågiga ytan är blankpolerad och följande text är ingraverad i stenen: ”Är du poet så gyckla ej med orden, men bruka folkligt språk i dina dikter”.
Taubehuset
Taubehuset i Majorna, där verket är placerat, flyttades till sin nuvarande plats 1967. Huset byggdes 1796 som kontors- och bostadshus för skeppsvarvet Kusten. Under 1960-talet flyttades det ca 100 meter från den plats där det ursprungligen uppfördes. Detta i samband med att Oscarsleden strax nedanför skulle byggas.
Redan 1950 ville styrelsen för hamnen i Göteborg riva huset men detta stoppades bland annat tack vare att Evert Taube startade en kampanj för dess bevarande.
Konstnären Graham Stacy föddes i London 1940 och kom till Sverige 1964. Utbildad vid Chelsea School of Arts 1958-62 och på Valands konstskola 1965-67. Han har utfört ett stort antal offentliga verk, framförallt i och omkring Göteborg. Ett av hans mer kända och synliga verk är de stora vargarna i brunfärgat corténstål vid Landvetter flygplats. Verksam som lärare skulptur på Hovedskous målarskola och senare lektor vid Chalmers Tekniska högskola. Representerad på Göteborgs-, Eskilstuna- och Lidköpings konstmuseer samt på Statens Konstråd. I Göteborg har konstnären också utfört verket Vassport.
Verket Evert Taube är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
Evert Taube-skulptur av Eino Hanski.
"Carl-Axel Moberg 1915-1987" © Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
Skulpturen är ett porträtt av den tidigare chefen för Arkeologiska museet i Göteborg som även var en nationellt och internationellt erkänd arkeolog.
Porträttbysten i brons föreställer professor Carl-Axel Moberg (1915-1987). Han var under åren 1957-1968 chef för Göteborgs Arkeologiska museum. Moberg var också drivande i uppbyggnaden av Institutionen för arkeologi vid Göteborgs Universitet.
Fram till 1993 var arkeologiska museet inrymt i den byggnad som numer rymmer Göteborgs Stadsmuseum vilket förklarar verkets placering.
Konstnären Britt-Marie Jern är född 1950. Hon är utbildad på Valands konstskola och arbetar främst med skulptur, grafik och textil. Hon är representerad på bland annat Göteborgs och Skövde konstmuseum. I Göteborg har hon även utfört Shirehäst, Mannen och trädet och porträttet av Dan Andersson på Järntorget.
Verket Carl-Axel Moberg är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Dan Andersson" © Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
På Järntorget finns flera profiler inom arbetarrörelsen representerade som byster. En föreställer poeten Dan Andersson som arbetade på tidningen ”Ny Tid” vars redaktion låg vid Järntorget.
Texten på sockeln lyder: ”Bed för dem som staden kvave, att de länge må bli unga, och om troll och högland drömma, uppå Tullens svarta krog”.
Bronsbysten placerades på Olof Palmes plats vid Järntorget 1990.
Ny Tid var en socialdemokratisk tidning med redaktion i Arbetarrörelsens hus, som låg vid Järntorget. Under sin tid på Ny Tid, 1917 – 1918, skrev Dan Andersson under pseudonymen Black Jim.
En bit in på Landsvägsgatan från Järntorget låg Ölstugan Tullen som ofta frekventerades av Dan Andersson och hans journalistkollegor.
Symbolisk plats
Järntorget har historiskt varit förknippad med arbetarrörelsen. Här finns flera verk som representerar olika aspekter av den. Förutom Dan Andersson-bysten finns här byster av Hjalmar Branting och Charles Lindley och ett monument över arbetarrörelsens historia.
Göteborgsskulptris med många verk i staden
Konstnären Britt-Marie Jern är född i Åmål 1950. Hon utbildades på Hovedskous målarskola (som senare bytte namn till Göteborgs Konstskola) och på Valands Konsthögskola i Göteborg.
Hon är upphovskvinna till många offentliga utsmyckningar runt om i Sverige, många i Västra Götaland. I Göteborg finns bland annat en byst av Carl-Axel Moberg på Stadsmuseet, Mannen och trädet i Bagaregården och Shirehäst i Biskopsgården.
En insamling inom ABF svarade för en delfinansiering av skulpturen av Dan Andersson. Resten bekostades av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Barnmorskan Johanna Hedén" © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
[Verket är borttaget på grund av byggarbeten och ska placeras ut när allt är klart.] Utanför Kvinnokliniken på Östra Sjukhuset står en minnesbyst över Johanna Hedén, som var en pionjär på flera sätt inom svensk sjukvård.
Johanna Hedén föddes i Närke och arbetade i sin ungdom som piga och hembiträde. Så småningom utbildade hon sig till barnmorska. Efter en tid vidareutbildade hon sig till fältskär, en gammal benämning på en kirurg som utförde enklare kirurgiska ingrepp. 1863 blev hon den första kvinnan att få yrkeslicens inom yrket, och därmed blev hon den första kvinnliga legitimerade kirurgen i Sverige.
Hon har själv berättat: ”Jag tog fältskärsexamen till stor förtret för manliga yrkesidkare och sedan praktiserade jag på bruk och bistod ofta vid sjukdomsfall”.
Grundade fackförbund
Några år senare utnämndes hon till instruktionsbarnmorska och föreståndare vid Barnmorskeläroanstalten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. 1885 grundade hon det första och äldsta kvinnliga fackförbundet i Sverige, Göteborgs Barnmorskesällskap, och året därpå grundades även riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet på hennes initiativ, där hon själv blev vice ordförande. Hon startade också förbundets tidskrift Jordemodern, där hon regelbundet skrev fram till sin död.
Johanna Hedén var inte rädd för att skriva om kontroversiella ämnen, och skrev bland annat om våldtäkt och preventivmedel. Hon var engagerad i Göteborgs kvinnoförening och kritiserade samtidens idéer om att kvinnor inte borde ägna sig åt vetenskap. Hon dog 1912, efter att ha upprättat en fond åt barnmorskor i sitt testamente.
Göteborgskonstnär
Minnesbysten av Johanna Hedén är gjord av skulptören Inga-Louise Lindgren från Göteborg. Hon levde 1928-2014 och var utbildad bland annat vid konsthögskolan Valand. Lindgren har gjort många offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg återfinns till exempel Klotet, lejonet och tvillingarna vid Radiotorget och Möte vid Hvitfeldtsplatsen.
Verket Barnmorskan Johanna Hedén är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning. Verket ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen.
"Hej" © Anne Lagergren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
En skulpturgrupp bestående av tre mansfigurer och en avgränsande vägg. Två av figurerna skakar hand och kanske är det de som enligt titeln, säger ”hej” till varann.
Bakom väggen alldeles vid en öppning i planket står en tredje figur som uppenbarligen inte är med i konversationen. Kanske vill konstnären förmedla känslan av utanförskap och att inte höra till?
Konstnären Anne Lagergren levde 1943 – 2016 och bodde och var verksam i Göteborg. Hon föddes som Ann-Charlotte Dahl i Stockholm och fick sin utbildning på Konstindustriskolan i Göteborg 1961 – 1968. På senare tid var hon verksam som lärare på Art Collage i Göteborg.
I Biskopsgården på Hisingen hittas en annan av hennes skulpturer, Blixt och Dunder från 1993.
Verket Hej är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Klättraren" © Björn Therkelson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
”Klättraren” föreställer en mansfigur som sträcker sig framåt för att ta ett kliv uppåt. Figuren befinner sig här i den sista oåterkalleliga fasen, utan att veta om underlaget bär.
Skulpturen köptes in 1986 på utställningen ”Skulptur i parken”. Planer fanns att placera Klättraren på Drottningtorget men står nu i Trädgårdsföreningen vid kanalen mot Stora Nygatan.
Konstnären Björn Therkelson, född 1946, är utbildad på Konstfack och Hovedskous målarskola, Göteborg. Han är verksam som skulptör, tecknare och grafiker. Han har gjort flera offentliga gestaltningar, bland annat i Falköping, Halmstad och Floby. Han är representerad på Göteborgs konstmuseum, Statens konstråd och Skövde konstmuseum.
Verket Klättraren är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Karin Boye". © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Ofta syns en färsk blomma i handen på skulpturen utanför stadsbiblioteket. Karin Boye var både en älskad och banbrytande svensk poet och författare.
”Ja, visst gör det ont när knoppar brister”. Så börjar en av hennes mest kända dikter. Karin Boye föddes i Göteborg 1900. 40 år senare tog hon sitt liv. Hon var en svensk författare, poet och översättare och räknas till den andra generationens svenska modernister. Mest uppmärksammad blev hon för sin poesi. Men hon skrev också artiklar, noveller och romaner, bland annat den dystopiska science fiction-romanen Kallocain och den självbiografiska Kris.
Karin Boye var ledamot i det litterära samfundet De Nio. Under 30-talet då homosexualitet fortfarande var ett brott i Sverige, tog hon steget ut att leva som homo- och bisexuell.
Enligt konstnären Peter Linde hämtade han inspiration från flera av hennes dikter i arbetet med porträttet. Jag vill möta…, som var en av dem, slutar så här:
Våren gryr i vinterns trakter
Där jag frös
Jag vill möta livets makter vapenlös
När Stadsbiblioteket genomgick en större ombyggnad placerades skulpturen tillfälligt i Trädgårdsföreningen, men är sedan 2014 tillbaka utanför biblioteket.
Skulptören Peter Linde föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Ingo the Champ utanför Ullevi och skulpturen av Hans Blix vid Gripsholms slott i Mariefred.
Verket Karin Boye är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Vid en promenadstig utanför det som tidigare var Vidkärrs barnhem står en liten skulptur av brons. Det är en hopkrupen barngestalt med uppåtriktat ansikte, men utan ansiktsdrag.
Skulpturen hade från början en bronsplakett med texten: ”Under åren 1935–1976 har många barn mött kärlek och omtanke på Vidkärrs barnhem och fått en god start i livet.”
Texten togs bort efter protester från flera av dem som vistats på barnhemmet som barn. De vittnade istället om övergrepp och vanvård. Berättelserna blev allmänt kända i och med Vanvårdsutredningen i början av 2011. 2014 visade Göteborgs Stadsmuseum en utställning om Vidkärrs barnhem.
Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.
Verket Ensam är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
