Brons-arkiv - Sida 16 av 18

Karin Boye

"Karin Boye". © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Ofta syns en färsk blomma i handen på skulpturen utanför stadsbiblioteket. Karin Boye var både en älskad och banbrytande svensk poet och författare.

”Ja, visst gör det ont när knoppar brister”. Så börjar en av hennes mest kända dikter. Karin Boye föddes i Göteborg 1900. 40 år senare tog hon sitt liv. Hon var en svensk författare, poet och översättare och räknas till den andra generationens svenska modernister. Mest uppmärksammad blev hon för sin poesi. Men hon skrev också artiklar, noveller och romaner, bland annat den dystopiska science fiction-romanen Kallocain och den självbiografiska Kris.

Karin Boye var ledamot i det litterära samfundet De Nio. Under 30-talet då homosexualitet fortfarande var ett brott i Sverige, tog hon steget ut att leva som homo- och bisexuell.

Enligt konstnären Peter Linde hämtade han inspiration från flera av hennes dikter i arbetet med porträttet. Jag vill möta…, som var en av dem, slutar så här:

Våren gryr i vinterns trakter
Där jag frös
Jag vill möta livets makter vapenlös

När Stadsbiblioteket genomgick en större ombyggnad placerades skulpturen tillfälligt i Trädgårdsföreningen, men är sedan 2014 tillbaka utanför biblioteket.

Skulptören Peter Linde föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Ingo the Champ utanför Ullevi och skulpturen av Hans Blix vid Gripsholms slott i Mariefred.

Verket Karin Boye är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Ensam

Vid en promenadstig utanför det som tidigare var Vidkärrs barnhem står en liten skulptur av brons. Det är en hopkrupen barngestalt med uppåtriktat ansikte, men utan ansiktsdrag.

Skulpturen hade från början en bronsplakett med texten: ”Under åren 1935–1976 har många barn mött kärlek och omtanke på Vidkärrs barnhem och fått en god start i livet.”

Texten togs bort efter protester från flera av dem som vistats på barnhemmet som barn. De vittnade istället om övergrepp och vanvård. Berättelserna blev allmänt kända i och med Vanvårdsutredningen i början av 2011. 2014 visade Göteborgs Stadsmuseum en utställning om Vidkärrs barnhem.

Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.

Verket Ensam är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Charles Felix Lindberg

"Charles Felix Lindberg" © Jan Steen/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Han har möjliggjort över hundra konstverk i Göteborgs offentliga rum. Här kommer Charles Lindberg själv gående på platsen som bär hans namn alldeles invid Kungsportsavenyn.

Charles Lindberg var en svensk affärsman och donator. När han dog 1909 testamenterade han hela sin förmögenhet på drygt två miljoner kronor till Göteborgs Stad. Pengarna skulle användas för att ”pryda och försköna” staden. Donationen var den största som Göteborgs Stad dittills hade tagit emot och blev grunden för Charles Felix Lindbergs donationsfond.

I slutet av 1980-talet tyckte Göteborgs Stad att det var dags att Lindberg själv fick ett porträtt i staden. Uppdraget gick till skulptören och tecknaren Jan Steen. 1989 invigdes statyn av Lindberg, spatserande i sin långrock, med käppen i handen och kubben på huvudet.

Hade genuint konstintresse

Charles Lindberg föddes i ett hus vid Första Långgatan. Efter studier i Skottland och Göteborgs handelsinstitut bildade han ett av Göteborgs största handelsbolag, Andersson & Lindberg.

Lindberg hade både ett stort samhällsengagemang och ett genuint konstintresse. I hans privata konstsamling fanns verk av Bruno Liljefors, Anna Gardell-Ericson och Vilhelm Melbye. På Östra kyrkogården har Göteborgs Stad rest en gravvård till hans minne.

Skulptören och tecknaren Jan Steen levde mellan 1929 och 1997. Efter studier på Slöjdföreningens skola och Valands konstskola i Göteborg skapade han allt från abstrakta verk till skulpturgrupper av kvinnor och barn. Hans konst har visats på bland annat Värmlands museum, Göteborgs konsthall och Liljevalchs konsthall. I Göteborg har han gjort flera offentliga konstverk, bland andra skulpturen Gunnar Gren 1920-1991.

Verket Charles Felix Lindberg är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Möte

"Möte" © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På Hvitfeldtsplatsen bekantar sig två hundar i brons med varandra, en mops och en bullterrier.

Bullterriern står i lekposition, medan mopsen verkar ha fått syn på något mer intressant längre bort.

De två hundarna är gjorda av den göteborgska skulptören Inga-Louise Lindgren. Hon levde 1928-2014 och var utbildad bland annat vid konsthögskolan Valand. Lindgren har gjort många offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg återfinns bland andra Barnmorskan Johanna Hedén vid Östra Sjukhuset och Klotet, lejonet och tvillingarna vid Radiotorget.

Verket Möte är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Hising Island

"Hising Island" © Berit Lindfeldt/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

Skulpturen gestaltar en stiliserad bild av ön Hisingen som reser sig ur havet. Kanske är det rent av öns födelse vi bevittnar?

På skulpturens ovanyta ser vi fossiler och spår efter de allra tidigaste organismerna i jordens utveckling. Man kan ana inlandsisens kraft och hur den pressar jord och sten uppåt som blir till berg och höjder.

Verket blev flyttat till sin nuvarande plats i Brämaregården 2009. Ursprungligen var det placerat på Wieselgrensplatsen, där det placerades 1985.

Skulptören Berit Lindfeldt föddes 1946 i Stockholm och är utbildad på Konstindustriskolan och Valands konstskola. Hon har varit gästlärare vid Högskolan för Design och Konst i Göteborg, Konsthögskolan Valand i Göteborg och Konsthögskolan i Umeå och har också varit projektledare i Statens konstråd från 1994. 1998 valdes hon in i Kungliga Akademien för de fria konsterna. Hon är representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum. 2014 visades ”Tillvarons kant”, en stor separatutställning med Berit Lindfeldts konst, på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

I Göteborg har hon förutom Hising Island också gjort skulpturen Boll i Majorna och Knoppning/Frö utanför Karl-Johansskolan.

Verket Hising Island är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Myran

Myran. © Åke Jönsson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På Tuve torg står en pånyttfödd och stiliserad stekel. En omtyckt varelse som redan hunnit bli blanksliten igen.

Bronsskulpturen Myran av konstnären Åke Jönsson kom till Tuve torg 1976. Den har varit mycket omtyckt, speciellt av barnen som klappat, ridit på den och nött den.

2006 stals Myran men hittades efter något år på speedwaybanan i Arendal och kunde återvända till torget. Åtta år senare, natten till 15 december 2014, stals skulpturen igen. Denna gång återfanns den inte och saknades av många, inte minst av barnen i området.

Återinvigdes tillsammans med lokal förskola

Hösten 2016 drevs ett konstpedagogiskt projekt på Glöstorpsvägens förskola i närheten av Tuve torg. Där började barnen konstruera myror, fundera kring hur de ser ut, vad de äter och undersöka myror ute i skogen. Samtidigt inledde Göteborgslokaler, som driver torget, efterforskningar för att kunna placera en ny Myran-skulptur på torget.

Konstnären Åke Jönsson var inte längre i livet. Men det visade sig att gjutformarna fanns kvar och att rättigheterna till Myran gick att köpa loss. I oktober 2016 återinvigdes skulpturen i sällskap med historierna och keramikskulpturerna gjorda av barnen på Glöstorpsvägens förskola.

Började som jordbruksarbetare

Åke Jönsson levde mellan 1921 och 1992 och var en svensk skulptör och tecknare. Han började som jordbruksarbetare i Skåne och utexaminerades från Högre konstindustriella skolan 1944. Han fortsatte studierna på Kungliga Konsthögskolans skulpturskola och blev senare lärare på Valand i Göteborg.

Han har deltagit i många utställningar och bland hans offentliga verk finns till exempel fasadutsmyckningar på Ystads Konstmuseum. Åke Jönsson är representerad på Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Borås konstmuseum, Östergötlands museum i Linköping och på museerna i Helsingborg, Ystads konstmuseum och Kalmar.

Verket Myran är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Badresorna till Askim

"Badresorna till Askim", © Jerd Mellander. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Mitt på Linnéplatsen finns denna lilla skulptur, uppsatt till minne av doktor Henrik Allard, som arrangerade badresor för barn till Askimsbadet.

I skulpturens trädliknande form syns ett antal barn. Ur trädets stam kliver de fram en och en för att ta plats på tåget till badplatsen vid Askimsviken. Ett fredstecken stöttar upp trädets nedre gren.

Den välkände göteborgsläkaren Henrik Allard ville att barn i staden skulle ha möjlighet att vistas ute på landet under sommarlovet, och det var så idén om badresor för barn väcktes. Vid konstverket finns en platta i brons med texten:

”Doktor Henrik Allard ordnade från 1923 badresor till Askimsviken för Göteborgs skolbarn. Resorna utgick härifrån. Skolbarn insamlade medel till minnesmärke. Med stöd av Charles Felix Lindbergs donationsfond restes denna skulptur 1973”.

Från början var det ånglok som körde Säröbanan från Linnéplatsen ut till Askim och Särö. Senare byttes ångloken ut mot moderna rälsbussar. Mellan 1923 och 1965 kunde barnen ta sig till Linnéplatsen, hoppa på rälsbussen för en tur till Askimsbadet, där de blev serverade mjölk och bulle och fick chansen att bada och leka.

I slutet av 2007 stals skulpturen, men återskapades kort därefter och finns nu åter på plats.

Skulptören Jerd Mellander levde mellan 1934–1992 och var utbildad vid Gerlesborgsskolan i Bohuslän, Slöjdföreningens skola (Högskolan för design och konsthantverk, HDK) och konsthögskolan Valand, där hon sedan även arbetade som lärare.

Verket Badresorna till Askim är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Snäckfågel

Skulpturens abstrakta fågelform har en tydlig riktning uppåt och de ännu inte utvecklade vingarna ser ut att när som helst kunna fällas ut så att fågeln kan lätta mot skyn.

Skulpturen skapades under tidigt 1960-tal och kom på plats 1967. Vid denna tid hade konstnärens uttryck förändrats mot ett allt mer abstrakt skulpterande som troligen stämde mer överens tidens idéer och strömningar inom konsten. Symboliskt kan verket möjligen berätta om detta, att som konstnär lämna ett invant formspråk för ett nytt och de utmaningar och möjligheter detta medför.

Snäckfågel gjordes i flera exemplar och finns bland annat i Eslöv och Sundsvall.

Konstnären Eric Grate

Eric Grate levde mellan 1896–1983 och var utbildad vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Han var professor vid Konstakademien, ledamot vid Statens konstråd och ledamot vid Thielska galleriets styrelse.

Under sin ungdom gjorde Eric Grate studieresor till Tyskland, Italien och Grekland och bodde i Paris under åren 1924–1933. Mötet med den grekiska skulpturkonsten har han själv beskrivit som en avgörande händelse för sitt skapande:

”Jag var tvungen att […] ompröva hela min inställning. Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna”.

Eric Grate har skapat flera andra offentliga konstverk i Göteborg: Bergslagsurnan, Sommaren (Ung man) och Våren.

Verket Snäckfågel är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Lekande björnar

Scenen beskriver en tänkt scen från naturen med en björnhona och hennes unge. Honan har klättrat upp på en höjd och tittar ner på sin unge stående på bakbenen.

Troligen kan man beskriva scenen som en dag i skolan för björnungen, där modern genom att utsätta sin unge för en utmaning lär den att bli bättre på att klättra och därmed också bättre rustad för att så småningom kunna klara sig på egen hand.

Konstnären Arvid Knöppel

Konstnären och författaren Arvid Knöppel föddes 1892 i Luleå, och avled 1970. Från 1944 och fram till sin död var han bosatt på sin gård Knöppelåsen utanför Arvika i Värmland. Han anlade där en mindre zoologisk trädgård där han höll ett flertal nordiska djur, som han använde som modeller till sina teckningar, grafiska bilder och skulpturer. Knöppels skulpturer finns på ett flertal platser runt om i Sverige.

Så här skrev författaren och konstnären Gunnar Brusewitz om Arvid Knöppel:

”Det finns i hans bästa djurstudier en slags oskuld i linjen alldeles som om en vore tecknad i skapelsens gryningsljus, så omedveten och ren och samtidigt så obarmhärtigt avslöjande”.

Ytterligare två verk av konstnären Arvid Knöppel finns i Göteborg, Lodjur på Liseberg och Hjortdjur i Nya Allén.

Verket Lekande björnar är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Spegling

Den kubistiska skulpturen delar betraktarna. Några ser ett abstrakt icke-föreställande verk. Andra ser en kvinnofigur i ena halvan och i den andra två män, eller kanske en man som speglar sig.

Konstverket på Kortedala torg är skapat av skulptören, tecknaren, keramikern och grafiken Åke Thornblad. Det placerades på torget 1973. En något mindre version av skulpturen i stål finns på Hässelby Strand i Stockholm.

Åke Thornblad levde mellan 1929 och 2015. Han arbetade under mitten av 1940-talet som drejare och keramiker vid Höganäs Keramik. Efter skulpturstudier på Valands konstskola i Göteborg blev han också en av skolans lärare. Han är som exempel representerad på Moderna museet i Stockholm och hans verk har visats på utställningar på bland annat Liljevalchs konsthall och Göteborgs konsthall.

Verket Spegling är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.