© "Mandala". Takashi Naraha / Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
På Stora Nygatan alldeles intill Vallgraven står två granitblock staplade ovanpå varandra. Det ena har en rå yta, det andra en blankpolerad. Genom deras gemensamma X-formade hål skymtar Trädgårdsföreningens park.
Verket är skapat av den svensk-japanske skulptören Takashi Naraha. Mest känd är han för sina stora abstrakta skulpturer av diabas. I granit leker han ofta med kontrasten mellan behandlade och naturliga ytor.
Takashi Naraha är född i Japan och utbildad vid Musashino Art University i Tokyo. 1973 kom han till Sverige för att delta vid en konferens i Skåne. Där upptäckte han den svenska diabasen från Hägghult utanför Lönsboda. Diabasen blev ett av hans favoritmaterial – och Sverige blev från 1975 hans hem för flera decennier framåt. Många av Takashi Narahas verk går att hitta som offentliga skulpturer runt om i Sverige, inte minst i Skåne. Sina sista år tillbringade han i Frankrike och Nederländerna, där han dog 2019.
Verket Mandala är bekostat av Teodor- och Hanne Mannheimers fond, Göteborgs konstnämnd och Charles Felix Lindbergs donationsfond. Charles Felix Lindbergs fond finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
© "Tecken i landskapet". Åke Nordström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
En klang, ett musikackord eller en rörelse i naturen? Kompositionen av grafiska former i järn och granit på vägen mellan Stadsteatern och musikhögskolan Artisten kan tolkas på flera olika sätt.
Ovanpå ett högt granitblock vilar en öppen cirkelform. Runtomkring skapar fyra former i djupt rostfärgat corténstål kontrast och rytm. Skulpturen utstrålar både en stilla rörelse och ett kontemplativt lugn.
Minnesbilder
Åke Nordström kombinerar olika material som trä, mässing, brons, glas och betong och arbetar ofta med naturen som motiv, i både teckningar och skulpturer. Enligt honom själv hämtar han inspiration från sina årliga vistelser i Jämtland, men också från sina egna känslor och minnen:
”Jag använder bilder av naturen för att beskriva något annat. Naturen får berätta en historia. En instabil vandring, men man får alltid ner en fot till slut. Det är minnesbilder. Synteser av naturupplevelser.”
Skulptören och tecknaren Åke Nordström föddes 1946 i Göteborg. Han fick sin utbildning på Valands konstskola i Göteborg och har sedan dess varit verksam i både Göteborg och Paris. Vid sidan om sitt eget skapande har han varit lärare på Hovedskous konstskola och Göteborgs folkhögskola.
Åke Nordström har även gjort skulpturen Källan på Guldheden i Göteborg.
Verket Tecken i landskapet är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Barnmorskan Johanna Hedén" © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
Utanför Kvinnokliniken på Östra Sjukhuset står en minnesbyst över Johanna Hedén, som var en pionjär på flera sätt inom svensk sjukvård.
Johanna Hedén föddes i Närke och arbetade i sin ungdom som piga och hembiträde. Så småningom utbildade hon sig till barnmorska. Efter en tid vidareutbildade hon sig till fältskär, en gammal benämning på en kirurg som utförde enklare kirurgiska ingrepp. 1863 blev hon den första kvinnan att få yrkeslicens inom yrket, och därmed blev hon den första kvinnliga legitimerade kirurgen i Sverige.
Hon har själv berättat: ”Jag tog fältskärsexamen till stor förtret för manliga yrkesidkare och sedan praktiserade jag på bruk och bistod ofta vid sjukdomsfall”.
Grundade fackförbund
Några år senare utnämndes hon till instruktionsbarnmorska och föreståndare vid Barnmorskeläroanstalten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. 1885 grundade hon det första och äldsta kvinnliga fackförbundet i Sverige, Göteborgs Barnmorskesällskap, och året därpå grundades även riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet på hennes initiativ, där hon själv blev vice ordförande. Hon startade också förbundets tidskrift Jordemodern, där hon regelbundet skrev fram till sin död.
Johanna Hedén var inte rädd för att skriva om kontroversiella ämnen, och skrev bland annat om våldtäkt och preventivmedel. Hon var engagerad i Göteborgs kvinnoförening och kritiserade samtidens idéer om att kvinnor inte borde ägna sig åt vetenskap. Hon dog 1912, efter att ha upprättat en fond åt barnmorskor i sitt testamente.
Göteborgskonstnär
Minnesbysten av Johanna Hedén är gjord av skulptören Inga-Louise Lindgren från Göteborg. Hon levde 1928-2014 och var utbildad bland annat vid konsthögskolan Valand. Lindgren har gjort många offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg återfinns till exempel Klotet, lejonet och tvillingarna vid Radiotorget och Möte vid Hvitfeldtsplatsen.
Verket Barnmorskan Johanna Hedén är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning. Verket ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen.
"Hej" © Anne Lagergren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
En skulpturgrupp bestående av tre mansfigurer och en avgränsande vägg. Två av figurerna skakar hand och kanske är det de som enligt titeln, säger ”hej” till varann.
Bakom väggen alldeles vid en öppning i planket står en tredje figur som uppenbarligen inte är med i konversationen. Kanske vill konstnären förmedla känslan av utanförskap och att inte höra till?
Konstnären Anne Lagergren levde 1943 – 2016 och bodde och var verksam i Göteborg. Hon föddes som Ann-Charlotte Dahl i Stockholm och fick sin utbildning på Konstindustriskolan i Göteborg 1961 – 1968. På senare tid var hon verksam som lärare på Art Collage i Göteborg.
I Biskopsgården på Hisingen hittas en annan av hennes skulpturer, Blixt och Dunder från 1993.
Verket Hej är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, Sverige, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
Nära vattnet i Trädgårdsföreningen står Den hemlighetsfulla porten, som skapar en illusion med hjälp av dagsljuset.
Skulpturen består av tre stora granitblock, två stående och ett tredje som ligger ovanpå. Under dagtid skapas en illusion att den smala öppningen mellan blocken är större än vad den är, genom att de polerade insidorna av blocken fångar upp dagsljuset.
Vart porten leder förblir dock höljt i dunkel.
Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera HDK-Valand), Hovedskous målarskola och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.
Han har gjort flera offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Regn och Livets träd. Han har också gjort fyra skulpturer längs Älvstrandspromenaden: Sagan om ringen, Kub, Tub och Boj.
Verket Den hemlighetsfulla porten köptes in 1986 på skulpturutställningen Skulptur i parken i Göteborg, och är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Olof Wijk", Artur Johansson. © Foto: Svenrobert Lundquist
Initiativtagaren till skapandet av Nya Allén i Göteborg, Olof Wijk, är lämpligt nog placerad mitt i denna allé.
Bysten i granit är en fritt bearbetat förstoring efter ett original av skulptören J.P Molin. Konstnären Artur Johanssons porträtt restes 1956 för att hylla Olof Wijks arbete med tillkomsten av Nya Allén.
Olof Wijk (1786-1856) var en köpman, politiker och donator i Göteborg som aktivt bidrog till Göteborgs ombyggnad och försköning. Han skapade sig en stor förmögenhet på bland annat sågverk i Norrland och virkesexport.
Han och hustrun Caroline skapade också Stiftelsen Olof och Caroline Wijks fond vars uppdrag lyder: ”Fonden skall av stadsfullmäktige användas till förmån för Göteborgs samhälle till allmännyttiga, kulturella eller välgörande ändamål”.
Inskriptionen på sockeln lyder: ”OLOF WIJK 1786-1856 ALLÉNS FRÄMJARE”
Verket Olof Wijk är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
© Eric Grate/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Halvt skymd under en björk står en skulptur, föreställande en ung kvinna, som symbol för våren.
Konstverket från 1950 är i viss mån typiskt för sin tid då unga och ofta nakna kvinnogestalter var ett populärt motiv hos många konstnärer. Här är verket döpt till ”Våren” och utifrån den titeln kan symboliken möjligen kopplas till ”växande”, ”ungdom” och ”framtidshopp”. En symbolik som låg nära till hands under tiden efter Andra världskriget.
Skulpturen tillkom under en period när bostadsbyggandet var stort i Göteborg och då bland annat flera nya torg och öppna samlingsytor tillkom. Man ansåg att dessa platser behövde intressanta konstnärliga inslag och i samverkan med de olika bostadsbolagen placerades ett flertal konstverk runt om i Göteborg. Just den här skulpturen köptes in tillsammans med en annan skulptur av samma konstnär, med namnet Sommaren (Ung man), som är placerad på andra sidan staden i Bräcke.
Ytterligare ett exemplar av Våren finns i Museiparken i Alingsås.
Konstnären Eric Grate
Eric Grate levde mellan 1896–1983 och var utbildad vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Han var professor vid Konstakademien, ledamot vid Statens konstråd och ledamot vid Thielska galleriets styrelse.
Under sin ungdom gjorde Eric Grate studieresor till Tyskland, Italien och Grekland och bodde i Paris under åren 1924–1933. Mötet med den grekiska skulpturkonsten har han själv beskrivit som en avgörande händelse för sitt skapande:
”Jag var tvungen att […] ompröva hela min inställning. Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna”.
Eric Grate har skapat flera andra offentliga konstverk i Göteborg: Bergslagsurnan, Sommaren (Ung man) och Snäckfågel.
Verket Våren är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Sommaren", © Eric Grate/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
På en långsmal gräsmatta mellan husen i ett bostadsområde i Bräcke står Sommaren (Ung man).
Den drygt två meter hög granitskulpturen föreställer en man som promenerar över gräset. Han står på en sockel som i sig är drygt en meter hög.
Skulpturen tillkom under en period när bostadsbyggandet var stort i Göteborg och då bland annat flera nya torg och öppna samlingsytor byggdes. Man ansåg att dessa platser behövde intressanta konstnärliga inslag och i samverkan med de olika bostadsbolagen placerades ett flertal konstverk runt om i Göteborg. Just den här skulpturen köptes in tillsammans med en annan skulptur av samma konstnär, med namnet Våren, som står på andra sidan staden i Vidkärr.
Under 2004 utsattes skulpturen för vandalisering och togs ner för reparation. Efter sex år var den återställd och sattes tillbaka på sin plats på Utmarksgatan.
Konstnären Eric Grate
Eric Grate levde mellan 1896–1983 och var utbildad vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Han var professor vid Konstakademien, ledamot vid Statens konstråd och ledamot vid Thielska galleriets styrelse.
Under sin ungdom gjorde Eric Grate studieresor till Tyskland, Italien och Grekland och bodde i Paris under åren 1924–1933. Mötet med den grekiska skulpturkonsten har han själv beskrivit som en avgörande händelse för sitt skapande:
”Jag var tvungen att […] ompröva hela min inställning. Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna”.
Eric Grate har skapat flera andra offentliga konstverk i Göteborg: Bergslagsurnan, Snäckfågel och Våren.
Verket Sommaren (Ung man) är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Spelande Pan", © Sigrid Fridman. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
Den grekiska mytologins gudar har varit en viktig inspirationskälla för många konstnärer. Spelande Pan av Sigrid Fridman är ett exempel på detta.
Konstnären har gestaltat den mytologiska halvguden Pan enligt den traditionella bilden, som en man med pälsklädda ben och bockfötter spelande på en flöjt av sammansatta vassrör. Myten om Pan har senare gett namn åt denna typ av flöjt: Panflöjt.
Enligt den grekiska mytologin var Pan en lokal herdegud, son till guden Hermes och en nymf.
Panflöjt och panik
Berättelsen säger att Pan blev förälskad i nymfen Syrinx och började förfölja henne, varpå hon, för att undkomma hans uppvaktande, förvandlade sig till vass. Pan skar av vasstråna och band ihop dem till en flerstämmig flöjt. Genom att sedan regelbundet spela på flöjten erövrade han på så sätt henne.
Ett annat uttryck som härstammar från berättelsen är uttrycket ”panik” som kommer sig av att Pan, som var en skräckinjagande figur, rasande kunde sätta en boskapshjord i plötslig panik, om han blev störd i sin vila.
Konstnären Sigrid Friman föddes i Haparanda 1879 och avled i Stockholm 1963. Hon studerade bland annat i London och Paris och åkte på studieresor till Grekland, Tyskland, Portugal och Spanien. Hon finns representerad på bland annat Moderna Museet och Göteborgs Konstmuseum.
Verket Spelande Pan är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
Erik Dahlberg, relief. © Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
I mitten av Erik Dahlbergstrappan finns en relief av mannen som namngav den – samme man som ritat några av Göteborgs mest kända landmärken.
Reliefen av Erik Dahlberg är gjord av konstnären Ninnan Santesson och kom på plats 1916. Erik Dahlberg (1625-1703) var en svensk greve, arkitekt och militär. Som arkitekt är han främst känd för sina fästningsbyggnader. Han ritade bland annat Skansen Kronan och Skansen Lejonet i Göteborg. Han är också känd för att ha planerat och redigerat det topografiska planschverket Suecia antiqua et hodierna, som betyder ”Det forna och nuvarande Sverige”. Verket består av ett antal koppargravyrer över svenska städer och slott, många baserade på Erik Dahlbergs egna teckningar.
Politiskt engagerad konstnär
Konstnären Ninnan Santesson levde mellan 1891 och 1969 och föddes på det dåvarande säteriet Tjolöholm i Kungsbacka. Hon studerade på Konstakademin i Stockholm och därefter i Paris. Där träffade hon Siri Derkert som blev hennes vän för livet. Santesson har gjort flera offentliga konstverk i Göteborg. Förutom Erik Dahlberg har hon även utfört Viktor Rydbergsmonumentet. I övrigt skulpterade hon framför allt personporträtt, men ställde sällan ut dem.
Till ett av hennes huvudarbeten räknas altartavlan i Masthuggskyrkan. Santessons konst är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Moderna museet, Malmö museum, Borås konstmuseum, Statens porträttsamling på Gripsholm och Hallands konstmuseum i Halmstad.
Under andra världskriget engagerade sig Santesson mer och mer politiskt. Hon tog emot tyska och norska flyktingar i sitt hem. Hennes insamlingsengagemang för Norge, dit hon åkt som kurir 1941, gav henne ett två månaders villkorligt straff. Hon var senare aktiv i Svenska kvinnors vänsterförbund och i kampen mot atomvapen.
Verket Erik Dahlberg är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
