Ingo the Champ

Ingo the Champ. © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Ingo the Champ. © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Utanför stora entrén till Nya Ullevi står Sveriges förste och ende världsmästare i tungviktsboxning. Att han är avbildad just i ögonblicket efter att han slagit ut Floyd Patterson och tagit världsmästartiteln är det göteborgarna som har valt.

Samma år som boxaren Ingemar Johanssson gick bort 2009 beslöt styrelsen för Charles Felix Lindbergs donationsfond att resa en staty till minnet av honom. Skulpturen skulle placeras utanför arenan Nya Ullevi, där han bland annat besegrade den då högt rankade amerikanen Eddie Machen inför drygt 53 000 åskådare.

Göteborgarnas favorit

En tävling öppen för alla anordnades och 44 anonyma förslag lämnades in. Förslagen ställdes ut i Stadsbibliotekets utställningshall. En jury med två konstnärer, representanter för donationsfonden, familjen Johansson, idrottsrörelsen och stadsbyggnadskontoret valde sedan ut tre av bidragen som visades på Idrottsmuseet: En variant där han gör sin berömda segergest, en där han sitter i neutral ringhörna – precis som han satt när han väntade på att få knocka Eddie Machen i EM-matchen 1958 på Ullevi – och en föreställer boxaren ögonblicket efter att han slagit ut Floyd Patterson 1959 och blivit världsmästare. Göteborgarna fick sedan rösta fram sin favorit.

I juni 2009 stod det klart att det var skulptören Peter Linde som hade vunnit med sitt bidrag. Peter Linde har tidigare gjort skulpturen av Karin Boye utanför Stadsbiblioteket i Göteborg.

Bronsskulpturen, som tog knappt två år att färdigställa, invigdes i september 2011. Sedan dess är det en 2,4 meter hög, 400 kilo tung Ingo som möter Ullevibesökarna. Han är realistiskt återgiven så som han kanske såg ut när han 1959 stod där i ringen i världsmästarmatchen som han vann på teknisk knockout i tredje ronden.

Skådespelet lockade

Ingemar ”Ingo” Johansson levde mellan 1932 och 2009. När han föddes bodde familjen på Prinsgatan 7. När Ingemar var 10 flyttade de till Västra Frölunda. Fadern arbetade som murare och Ingemar var stensättare innan han kunde livnära sig som professionell boxare. Boxningen fanns i familjen och såväl Ingos pappa som en kusin och båda bröderna ägnade sig åt det i perioder.

Intresset för boxning väcktes när Ingemar Johansson såg en boxningsmatch 1945:
”Jag stod överst i Mässhallen, såg ned i ringen och häpnade att folk var så tagna. De skrek som tokiga och jag förstod inte vad det var, som engagerade dem så våldsamt. Men skådespelet fångade mig, publikens rop fick samband med slagväxlingarna. Plötsligt stod det klart för mig, att jag hade lust att bli en av figurerna i ljusvalvet under lamporna. Hjärtat började banka i mig, när jag upptäckte, att jag ville bli boxare.”

Johansson gick med i Redbergslids Boxningsklubb som 13-åring och gick sin första match 1947. Samma år som han tog världsmästartiteln utsågs han också till Athlete of the Year i USA. När Ingemar Johansson drog sig tillbaka från boxningen 1963 hade han vunnit 26 av 28 matcher, varav 17 på knockout.

Skulpterade Boye

Skulptören Peter Lindhe föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Karin Boye utanför Stadsbiblioteket i Göteborg och skulpturen av Hans Blix vid Gripsholms slott i Mariefred.

Verket Ingo the Champ är beställt och finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Minnes­monument, Backabrandens offer

Minnesmonument, Backabrandens offer © Claes Hake/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Minnesmonument, Backabrandens offer © Claes Hake/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

63 namn som stjärnor på en djupblå himmel. Det blankpolerade, böjda granitmonumentet hedrar alla de ungdomar som omkom i diskoteksbranden vid Backaplan 1998.

Natten mellan den 29 och 30 oktober 1998 utbröt en av de svåraste brandkatastroferna i Sverige i modern tid. Den Makedoniska föreningens lokal på Backaplan brann och 63 ungdomar omkom. Den yngste var tolv år och den äldsta tjugo. 162 skadade ungdomar fördes till sjukhuset.

Morgonen därpå var Göteborg en stad i sorg. Samma kväll hölls en minnesgudstjänst i Göteborgs domkyrka där statsminister Göran Persson närvarade.

En hel stads trauma

År 2000 fälldes fyra ungdomar för att ha anlagt branden. Motivet var att en av dem nekats gratis inträde till festen. Idag har lokalen renoverats och används av Föreningen Brandoffrens anhöriga för att utbilda ungdomar i vilka konsekvenser en brand kan få.

Claes Hakes minnesmonument i blåskimrande norsk granit stod klart 2008 på tioårsdagen av branden. Över tusen människor deltog i invigningen som hölls med fackeltåg, tal och nykomponerad musik. På de fem sammanfogade stenskivorna är namn och ålder på alla de ungdomar som omkom ingraverade. Både platsen och minnesmärket är symboler för en hel stads trauma.

Claes Hake är född 1945. Han utbildade sig i måleri på Valands konstskola i Göteborg och inriktade sig senare på skulptur. Han har arbetat med allt från plast, lera, gips och brons till skulpturer huggna i sten.

I Göteborg har han skapat flera välkända offentliga konstverk, däribland Bohuslän vid Centralstationen och Solringen i Renströmsparken.

Väntan

"Väntan". © Britt Ignell Karlbrand/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
"Väntan". © Britt Ignell Karlbrand/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Vid Lantmilgatans spårvagnshållplats sitter en kvinna lugnt och väntar, med fötterna i kors, händerna i knät och en antydan till leende på läpparna.

Efter önskemål om att skapa en bättre miljö på platsen kring Lantmilsgatans hållplats bjöd Göteborgs Stad in tre konstnärer till en tävling. Britt Ignells förslag vann och 2001 kom bronsskulpturen på plats. Sedan dess har den kontemplerande kvinnan mött spårvagnsresenärer och boende och sett parkeringshuset på andra sidan spåret rustas upp och byggas på med bostadslägenheter.

Skulpturen föreställer en kvinna i ungefär naturlig storlek sittande på en granitsockel. Hon är klädd i långärmad tröja och långbyxor med en spetsig mössa på huvudet.

Det som för livet framåt

Så här säger konstnären Britt Ignell själv om sitt konstnärskap:

”Det som finns innanför och bortom har alltid intresserat mig mest. Just därför har jag så svårt att förklara vad det är jag försöker göra när jag arbetar med mina skulpturer och teckningar. Jag föreställer mig att jag försöker greppa det som rör sig inne i mina sinnen och knöla ner det i material.

Ibland kan det vara svårt att rättfärdiggöra det arbetet inför mig själv, särskilt i tider som kräver politiska och sociala ställningstaganden. I tider som vill ha konst som formulerar problemställningar eller spektakulära provokationer.

Varje konstnär, varje människa, måste vara trogen de krafter som för livet framåt. Det går inte att välja vem man är, vad som tränger sig på när energin ges utlopp. Det som går att göra är att skapa möjligheter för det som vill bli formulerat.

I bästa fall, det är vad jag hoppas på, kan jag på ett nästan magiskt sätt ladda ner någonting i mina arbeten som påverkar en betraktare. Fysiskt och sinnligt. Så att betraktaren kan få en bekräftelse på de egna inre skeendena.”

Bohuslänskonstnär

Skulptören och tecknaren Britt Ignell föddes 1957 i Göteborg och bor och arbetar i Bottna i Bohuslän. Hon utbildade sig på KV konstskola, Hovedskous målarskola och Valands konsthögskola. 1984 hade hon sin första separatutställning på Galleri Rotor. Britt Ignell är representerad vid Göteborgs konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg finns även konstverken Stillhet på Guldheden, och Torn, vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Verket Väntan är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Dold av sitt eget ljus

"Dold av sitt eget ljus". © Staffan Nihlén/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
"Dold av sitt eget ljus". © Staffan Nihlén/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

I Kvillebäcken står en suggestiv granitskulptur. Är det en siluett av något? Kanske får man låta stenen själv tala.

Vid utställningen Skulptur – från granit till gelé i Trädgårdsföreningen 1995, köptes flera konstverk in. Ett av dem var Dold av sitt eget ljus av skulptören Staffan Nihlén.

Verket, som är gjort i granit, ser ut som siluetten av någon eller något, men vad låter den vara osagt. I utställningskatalogen från Skulptur – från granit till gelé stod det att läsa om skulpturen:

”Samtida med Michelangelo kritiserade honom för att aldrig göra sina skulpturer färdiga. ’Färdiga – svarade Michelangelo sarkastiskt – de flesta skulptörer har aldrig börjat!’”

Konstnären Staffan Nihlén föddes i Stockholm 1929. Som ung fick han privatlektioner av Ferdinand Boberg och studerade 1950 – 1955 på Konstakademien i Stockholm. Staffan Nihlén har varit verksam som lärare, bland annat på Konsthögskolan Valand i Göteborg, 1985 – 1987.

Runt om i Sverige finns Staffan Nihléns offentliga konstgestaltningar, med en tyngdpunkt på Skåneregionen.

Verket Dold av sitt eget ljus är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Place

"Place". © Veikko Hirvimäki/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Place". © Veikko Hirvimäki/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Många olika associationer kommer till en när man betraktar detta konstverk. Är det en familj med sniglar ute på vandring? Oavsett vad man ser i granitblocken så vet vi att konstnärens tematik nästan uteslutande handlar om djur och natur.

På en grusyta är fyra figurer i granit placerade. En av figurerna ligger lite utanför ytan men är på väg mot de övriga. Figuren längst fram ser ut att vrida sitt huvud bakåt för att kolla att alla är med.

Skulpturgruppen köptes in och placerades på innergården till dåvarande Tingsrätten i Göteborg. Nu bedrivs skolverksamhet i lokalerna.

Konstnären Veikko Hirvimäki föddes 1941 i Finland och är autodidakt. Han började sin bana som konstnär 1960 då han hade sin första utställning. Han har arbetat med måleri men gjort sig känd framförallt som bildhuggare och skapar sina verk i granit, betong, trä och brons. Sedan 1990-talet bor och arbetar han i Schweiz där han tillhör det schweiziska bildhuggar- och arkitektförbundet. Ett av hans mest kända verk är monumentet i svart granit över författaren Mika Waltari som är placerat i Helsingfors.

Verket Place är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Vid stranden

"Vid stranden" © Lars Hansson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Vid stranden" © Lars Hansson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Konstnären Lars Hanssons har skapat en skulptural installation med en tematik från havet som på ett spännande och taktilt sätt spelar med olika former och strukturer.

Brunnsbotorget där skulpturen är placerad, är ett mindre stadsdelstorg på Hisingen. Framför en affärsbyggnad, på en avgränsad och kullerstensbelagd yta, har konstnären arrangerat verkets fyra delar som i ett stilleben. Med sina väsensskilda uttryck förstärker delarna varandra och ett slags tyst samtal tycks pågå.

Verket består av två delar i granit, en stående snäckform och en liggande S-form som också fungerar som sittplats. Två polerade former i brons, där den ena ger associationer till en rocka som glider fram på en våg och den andra påminner om en mjukt rundad sten som slipats av havet under tusentals år.

Kullerstenarna som är satta i ett mönster beskriver vattnets vågrörelse när det träffar de olika föremålen.

Konstnären Lars Hansson är född 1944. Utbildad på Slöjdföreningens skola (nuv. HDK), Kunstakademin i Köpenhamn och på Valands konstskola, Göteborg. Han var också medlem i den s.k. Björnligan, en konceptuellt inriktad konstnärsgrupp i Göteborg på 1960-talet.

Lars Hansson har även utfört verket Monolit i fyra delar som är placerat i Trädgårdsföreningen.

Verket Vid stranden är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Arc

"Arc", © Claes Hake/BUS 2014. Foto: Jan Peter Dahlqvist

Mitt emellan Klippans småbåtshamn och Jaegerdorffsplatsen är den stora stenskulpturen i två delar placerad.

Två stora bågar i granit vilar tungt på en gräsmatta framför den tidigare ankarsmedjan i Klippan, Majorna. Med tanke på områdets historia med flera båtvarv där bland annat några av Ostindiska kompaniets fartyg byggdes, kan formen på konstverket leda tankarna till båtar och långsträckta fartygskölar.

Konstnären Claes Hake är född 1945. Han studerade måleri vid Konsthögskolan Valand och under studierna började han fatta intresse för skulptering. Till en början arbetade han främst med plastobjekt för att sedan övergå till lera, gips, brons och sten. Många av Hakes senare konstverk är ofta storskaliga granitskulpturer vilka finns på många platser i Sverige och i utlandet.

Claes Hake har skapat flera offentliga konstverk i Göteborg, som exempel, Bohuslän, Kunskapens källa, Minnesmonument Backabrandens offer, Näcken spelar upp och Solringen.

Verket Arc är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Klippdocka

Klippdocka. © Leo Pettersson/BUS 2014. Foto: Jan Peter Dahlqvist
Klippdocka. © Leo Pettersson/BUS 2014. Foto: Jan Peter Dahlqvist

Mittemellan spårvagnsspåren på den vältrafikerade Redbergsplatsen står ett stort kryss av granit.

Leo Pettersons skulptur, med en titel som leder tankarna till lätthet snarare än tyngd, fungerar som en tydlig mötesplats mitt i det virvlande trafikflödet.

En andra version av verket placerades vid Röda Sten konsthall 1997, åtta år efter att den första versionen installerades på Redbergsplatsen.

Konstnären Leo Pettersson föddes 1953 i Partille. Han är utbildad vid Valands konsthögskola och har gjort flera offentliga konstverk runt om i Sverige. I Göteborg har han även gjort skulpturen Kambrium, som står alldeles bredvid Klippdocka på Röda sten. Pettersson är representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum.

Verket Klippdocka är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Till minne av de Spanien­frivilliga 1936-1939

"Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939" © Torsten Renqvist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939" © Torsten Renqvist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Över 500 svenskar stred frivilligt mot general Franco i det spanska inbördeskriget. Om dem och inte minst de över 200 som inte kom tillbaka levande ska skulpturen på Masthuggstorget påminna.

Ett sentida kors, ett smärtans tecken och en vägvisare. Så beskriver konstnären Torsten Renqvist själv sitt verk. Över 500 svenskar, bland dem några från Göteborg, trotsade regeringens förbud och tog sig ner till Spanien för att delta som frivilliga i inbördeskriget. De flesta var unga män, kommunister och syndikalister, som stred på regeringssidan mot general Franco. Många sårades svårt och bara 300 kom tillbaka vid liv.

Kontroversiellt verk

I Göteborg dröjde det ända till 1993 innan de hedrades med en minnesskulptur. Frågan var kontroversiell och i början utsattes skulpturen för vandalisering, troligtvis med politiska förtecken. Den lilla grupp av göteborgare som återvänt från inbördeskriget höll vakt för att skydda minnesmärket.

Skulpturen placerades först vid Esperantoplatsen, men när arbetet med Götatunneln startade 2004 flyttades den till Masthuggstorget.

Från geologistudier till skulptur

Skulptören, bildkonstnären, författaren och konstpedagogen Torsten Renqvist levde mellan 1924 och 2007. Han var en av 1900-talets ledande svenska konstnärer. Samtidigt har hans verk sedan debuten ofta uppfattats som egensinniga. Under sin karriär har han gjort flera tvära kast. Från geologistudier till expressivt måleri av vardagsnära ting, till originellt landskapsmåleri och därefter fokus på skulptur.
Inspirerad av polsk folkkonst, medeltida bildhuggeri, antikens Kreta och Egypten, tidningsfoton och barnteckningar skapade han allt från gestaltningar av mytiska och moraliska situationer till lekfulla djurskulpturer för barn. Många av skulpturerna gjöts sedan i brons.

Torsten Renqvist finns representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum, Moderna museet i Stockholm, Kalmar konstmuseum, Malmö museum och Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.

Verket Till minne av de Spanienfrivilliga 1936-1939 är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

VM Fri Idrott

"VM Fri Idrott", © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"VM Fri Idrott", © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På en 3,5 meter hög granitsockel är en pentagonform (femhörning) placerad. Genom och över denna ser man tre hoppande och springande idrottare.

1995 hölls friidrotts-VM i Göteborg vilket var en stor händelse och även ett omfattande arrangemang. Inför detta ville man från stadens håll rusta upp och smycka delar av Göteborg och omnejd. Ett av initiativen var att utlysa en skulpturtävling på temat idrott. Konstverket skulle placeras vid paradentrén på huvudarenan Nya Ullevi.

Thord Tammings förslag VM Fri Idrott vann tävlingen och konstverket kom på plats i tid till invigningen.

De tre figurerna i verket ger tillsammans intryck av fart och rörelse. En höjdhoppare är på väg uppåt en annan nedåt och den tredje sprinten rör sig framåt, vilket skapar en dynamik i den i övrigt statiska skulpturen.

Några år efter friidrotts-VM beslöts att flytta skulpturen och som numer står vid Ullevigatan, strax nordost om arenan.

Thord  Tamming föddes 1939 i Mönsterås och är en svensk skulptör. Han fick sin utbildning vid Valands konstskola i Göteborg. På Haga Nygata finns Thord Tammings monument Hagas historia och i Kortedala finns hans skulptur Solidaritet.

Verket VM Fri Idrott är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.