Brons-arkiv - Sida 5 av 18 - Göteborg Konst

Crocus

Krokus © Tore Strindberg, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På en gräsmatta i närheten av Vasaplatsen står en skulptur med samma namn som de första vårblommorna som varje år slår ut på marken runt sockeln.

Skulpturen har stått på samma plats sedan invigningen 1928 och föreställer en naken ung kvinna med en outslagen krokus i ena handen och är ett av konstnären Tore Strindbergs mest kända verk.

På sockeln till den första versionen av ”Crocus” fanns en text skriven av konstnären Tore Strindberg. Texten löd:

Till Flickan
”Hur kort är icke vårens tid en crocus-blommas saga lik på dröm och längtan rik.
Ack, snart den följs av sommarens id och vårens blomster vissna bort – Din första ungdomstid är kort”.

Modellen

Modell för ”Crocus” var en ung flicka i 17-18-årsåldern från Stockholm, vid namn Sigrid Skjöldebrand (senare Lundberg) som levde mellan 1901-1995. Hennes fars systrar var ingifta i släkten Strindberg och det var via detta släktband som Sigrid kom att få frågan om att stå modell för Tore Strindberg.

Skulpturen beställdes ursprungligen av en välbeställd finländare bosatt i Stockholm för att placeras i hans trädgård. I samband med beställningen fick Tore Strindberg tillåtelse att gjuta ytterligare exemplar av ”Crocus”, varav denna är en av kopiorna.

Räddad ur en brunn

Fler exemplar av statyn finns, bland annat på Stadshusterrassen i Stockholm, i Rosengården i Karlshamn och på Caroli kyrkbacke i Borås. Skulpturen i Göteborg var en gåva till staden från grosshandlaren Wilhelm Henriques.

Under åren har verket blivit utsatt för en del skadegörelse. Det har bland annat blivit spraymålat i rosa, fått sin blomma stulen och blivit nedkastat i en brunn, men kunnat återställas och räddas varje gång.

Skulptören och medaljgravören Tore Strindberg levde i Stockholm mellan 1882 och 1968. Han är främst känd för bronsskulpturer i en klassicistisk och realistisk stil och har medverkat i en rad internationella utställningar.

Av konstnären finns också De fem världsdelarna på Järntorget där fem kvinnogestalter symboliserar de fem världsdelarna.

Första vårsolen

Första vårsolen © Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Även om detta konstverk beskriver en mycket förenklad form av en människa, är det säkert många nordbor som direkt kan känna igen sig i denna situation.

Efter en lång och mörk vinter när vårsolen tittar fram och börjar värma är det en vanlig syn att möta; människor som vänder sitt ansikte mot solen för att åter känna ljuset och värmen mot huden.

Första vårsolen av konstnären Margareta Ryndel är placerad på en innergård bland bord och bänkar och troligen kan man här under de första soliga vårdagarna se människor inta en liknande pose.

Själva huvudformen kan liknas vid en parabol, där solstrålarna samlas ihop och koncentreras.

Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.

Jag vill inte bada

Jag vill inte bada © Per Falkl/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Det finns i denna skulptur ett motsatsförhållande som i viss mån innehåller ett mått av humor och skapar en spännande dynamik.

Titeln leder betraktaren in på barnet i kvinnans famn som uppenbarligen protesterar å det vildaste på moderns besked om att ”Nu ska du bada!”. Man kan riktigt höra illvrålen från den skrikande pojken som i stor förtvivlan sträcker sina armar uppåt samtidigt som han ihärdigt sprattlar med benen.

Kanske är det moderns uttryck som får en att börja fundera. Hon borde kanske se störd ut med tanke på pojkens utagerande beteende. I stället har hon ett gåtfullt stilla uttryck i ansiktet. Hela hennes kroppsspråk står i direkt kontrast till barnets och hennes framåtriktade rörelse förvandlar konstverket till en vacker koreograferad stilla dans där hon med stolthet visar upp sitt barn för världen.

Konstnären Per Falk (1924-1982) föddes och verkade i Göteborg under hela sitt liv och arbetade med måleri, skulptur och var dessutom verksam som teaterdekoratör.

S.A Hedlund

"S.A Hedlund", Per Hasselberg © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Sven Adolf Hedlund var en svensk liberal politiker och tidningsman. Denna byst restes till hans minne några år efter hans död.

Bysten från 1906 är en avgjutning av ett tidigare porträtt skapat 1883 av konstnären Per Hasselberg.

Byggnaden bakom porträttet av S.A Hedlund var under många år Göteborgs Museers kansli och placeringen är därför ganska självklar då Hedlund var en av de viktigaste ivrarna för att starta stadens första museum. År 1861 startades museiverksamheten i Ostindiska Huset vid Norra Hamngatan och samlingens inriktning var konst, vetenskap och teknik.

Radikal på sin tid

S.A. Hedlund levde mellan 1821-1900 och föddes på ön Eldgarn i Mälaren. I nästan 50 år, från 1852 fram till sin död var S.A Hedlund huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där bland annat författaren Viktor Rydberg ingick i redaktionen. Dessa kom under livet att stå varandra nära i en långvarig vänskap.

Hedlund representerade Göteborg som ledamot i riksdagen i flera omgångar. Han var också medlem av Göteborgs stadsfullmäktige under nästan 30 år. S.A Hedlund och Viktor Rydberg framstod på sin tid som ganska radikala, med bland annat idéer om en republik, vilket vid ett tillfälle fick den dåvarande kung Oscar II att skriva ett brev till dåvarande statsministern Arvid Posse med lydelsen; ”Försök att hålla käften på den f-h-n i G-b-g fast det kan du väl icke!”

I Göteborg finns en gata och en park uppkallade efter Hedlund; Hedlundsgatan i Landala och SA Hedlunds park i Tollered.

Konstnären gjorde succé i Paris

Konstnären Per Hasselberg levde mellan 1850-1894. Han började sin bana som snickarlärling i Karlshamn efter att ha visat talang för bland annat träsnideri. När han kom till Karlshamn från sin födelseort Hasselstad utanför Ronneby hette han Per Åkesson. Senare tog han sig sitt nya efternamn Hasselberg efter födelseorten. Efter några års utbildning i Stockholm fick han ett statligt yrkesstipendium och åkte till Paris där han slog om och blev skulptör. På Parissalongen gjorde han succé med sin skulptur Snöklockan.

Han flyttade senare hem till Sverige igen där han bland annat vistades i Göteborg som rådgivare åt Pontus Fürstenberg när han skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken (idag benämnt Palacehuset). Han dog 1894 av en hjärtsjukdom, endast 44 år gammal.

I Göteborg har han förutom bysten av S.A Hedlund också gjort skulpturen Vågens tjusning och den kända fontänskulpturen Såningskvinnan (Johanna i Brunnsparken).

Budbärare

Budbärare © Kajsa Mattas/Bildupphovsrätt, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

1991 landade en ängel på en gräsmatta i ett bostadsområde i Krokslätt. Men den var inte ditskickad av gud, utan av den finlandssvenska konstnären Kajsa Mattas.

Vi ser en smal gestalt med ena armen uppsträckt i eller mot himlen och fötterna förankrade på jorden som en slags kontaktskapare mellan dessa världar.

Så här skriver konstnären själv om sitt verk:

”Jag har skapat en ängel, en budbärare. Med sin vandringsstav i ena handen och cirkeln, som är ordet, i den andra är budbäraren mötet mellan det andliga och det profana – mellan himmel och jord”.

Budbärare är skapad av den finlandssvenska konstnären Kajsa Mattas (f. 1948). Hon kan ses som en av de mer respekterade skulptörerna i Sverige. Hon är utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1975 – 1981. Ofta, som i Budbärare, arbetar hon i betong.

Kajsa Mattas har skapat många offentliga konstverk. Många finns i trakterna kring Stockholm, men även på andra orter. I Riksdagshuset finns en bronsbyst av Göran Persson signerad Kajsa Mattas.

Verket Budbärare beställdes till bostadsområdet Krokslätt i samband med att det byggdes i början av 1990-talet. Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Veras laboration

Veras laboration © Jan Cardell, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019. Bild publicerad med tillstånd av konstnären.

Detta är den tredje skulpturen i Göteborg föreställande en namngiven kvinna. Vera Sandberg som avbildas var den första kvinnan i Sverige som tog en ingenjörsexamen.

Vera Sandberg var en modig person som vågade bryta normer och utbilda sig till ingenjör på Chalmers år 1914, som ensam kvinna bland idel män. När det år 2017 hade gått 100 år sedan hon tog examen, kom idén upp om att hedra hennes minne med ett konstverk.

Skulpturen stod klar och invigdes 13 juni 2019. Den vilar på en drygt två meter hög sockel i corténstål, medan Vera Sandberg är avbildad i brons, sittande på en pall i färd med att utföra en laboration. Sammanlagt är skulpturen cirka fyra meter hög.

Skulpturen består av rörliga delar och en ljussättning som ger ljus i de olika behållarna och som tänds efter mörkrets inbrott.

Veras laboration finansierades med insamlade medel och bidrag från Chalmers ägarstiftelse.

Konstnären Jan Cardell föddes 1961 i Göteborg och är utbildad på Konstindustriskolan i Göteborg. Han har gjort konstgestaltningar i Sverige, Norge och England. I sitt arbete har han återkommande skapat mekaniska instrument och till och med hela orkestrar i sina ljudande verk.

Par på styltor

Par på styltor © Stephan Balkenhol/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Vid kårrestaurangen på Chalmers tekniska högskola balanserar en man och en kvinna på höga röda styltor. Med sina opersonliga kläder och neutrala ansiktsuttryck är de varken du eller jag och samtidigt var och en av oss.

De fem meter höga skulpturerna av den tyske Stephan Balkenhol kom på plats 2004. Först placerades de vid högskolans entré, men flyttades senare till gräskullen vid Sven Hultins gata. Figurerna är först handsnidade i trä och sedan avgjutna i brons.

Balkenhol, som intresserar sig för den mänskliga figurens roll i samtida konst, är känd för sin tekniska skicklighet när han med hammare och mejsel skapar sina gestalter.

Du och jag

Under hans tid på Hamburg School of Fine Arts var de minimalistiska och konceptuella trenderna starka och Balkenhol saknade den mänskliga gestalten. Sedan dess har han använt sitt konstnärskap för att återinföra människan i konsten. Själv har han beskrivit det så här: ”Jag måste återuppfinna figuren för att återuppta en avbruten tradition”.

Hans porträtterar människor och djur. I sina grovhuggna skulpturer kombinerar han anonyma mänskliga figurer med höga piedestaler, alla snidade av massiva block, ofta av poppel eller wawa. Figurernas yttre ger inga ledtrådar om social status, yrke eller personlighet. Ansiktsuttrycket är alltid allvarligt och neutralt. Just genom deras anonymitet gör konstnären dem till dig och mig. De är inga alls och på samma gång var och en av oss.

100 institutioner

Bildhuggaren Stephan Balkenhol föddes 1957. Hans verk har visats på många institutioner och i offentliga miljöer och skapat uppmärksamhet i städer som Rom, London, Paris, Berlin och New York. Han finns representerad på närmare 100 internationella institutioner, bland annat Neue Pinakothek i München, Peggy Guggenheim Collection i Venedig, The National Museum of Art i Osaka, Art Institute of Chicago och Hamburger Bahnhof i Berlin. Den hittills högsta skulpturen är en sex meter staty av cederträ i Ceasars forum i Rom.

Verket Par på styltor beställdes och bekostades av Statens Konstråd 2003.

Vassport

På en liten bergknalle i ett bostadsområde i Krokslätt har tre änder funnit sin plats sedan början av 1990-talet.

De tre änderna är en del av konstverket ”Vassport” som tillkom i samband med att bostadsområdet byggdes.

På bergknallen står två ”pelare” med varsin ”överliggare” som tillsammans bildar en port, en ingång. Nere på marken syns tre änder simma lugnt i skydd av vassen som i detta fall använts för att gjuta de två pelarna.

Kanske har konstnären här velat skapa en symboliskt lugn plats mitt i staden för både människor och djur?

Tyvärr har en av änderna inte varit så skyddad eftersom någon brutit loss dess huvud.

Graham Stacy är född 1940 i England där han studerade skulptur vid Chelsea School of Arts i London. Under 1965-67 studerade han på Valands konstskola i Göteborg. Han har haft ett stort antal offentliga gestaltningsuppdrag samt undervísat på bland annat Hovedskous målarskola och Chalmers Tekniska högskola i Göteborg.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Tuppen

På Timgatan i Kortedala gal en modernistisk tupp mot skyn.

Skulpturen består av flera sammansatta delar som tillsammans bildar en tupp. Konstnären Henry Johansson har berättat att han inspirerades till skulpturen av en grannes tupp, som varje eftermiddag spatserade förbi tillsammans med fyra hönor.

Henry Johansson levde 1927-2018 och arbetade ofta med fantasi och lekfullhet i sina skulpturer. Han var lärare i skulptur på Högskolan för design och konsthantverk (numera HKD-Valand).

Konstverket Tuppen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Liggande hunden

På en gräsyta i Adventsparken i Kortedala ligger denna lite luggslitna blandrashund och blickar ut över omgivningen.

Kanske är det en italiensk gatuhund av oklar ras som vi ser återgiven på gräsmattan? I vart fall berättar konstnären att han inspirerats till skulpturen under en resa till Italien.

Inte långt från den liggande hunden finns en förskola och troligen har denna bronshund fått mer uppmärksamhet och blivit mer omhuldad av olika barn under åren än sin italienska förlaga.

Konstnären Lennart Sundqvist (1935-2017), studerade på Konstfack i Stockholm och senare på Valands konstskola i Göteborg under 1950-talet.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.