Carl von Linné

Carl von Linné © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Strax innanför Botaniska trädgårdens entré står den svenska botanikens fader Carl von Linné staty.

Carl von Linné levde under åren 1707-1778 och är en av Sveriges mest kända vetenskapsmän, mycket tack vare sitt system för klassificering av naturen. Redan innan han fyllt 30 år skrev han och gav ut sin berömda Systema naturæ. I den klassificerar han framförallt växter, men även djur och mineraler.

Rasbiologins fader?

Linné är ofta hyllad som botanikens fader, och hans system för att klassificera och namnge allt i naturen används inom vetenskapen än idag. Men det finns också en mörkare sida av Linnés forskning. I sitt arbete kategoriserade han även människor, utifrån rasistiska föreställningar om högre och lägre stående rastyper med inneboende psykologiska egenskaper.

Denna ”vetenskapliga rasism” var en föregångare till rasbiologin och en del av en ideologisk rasism som användes för att rättfärdiga olika koloniala projekt, som sätter sina spår i vårt samhälle än idag.

Restes av Smålands gille

Vid den tid när Linnébysten kom på plats var det framförallt statyer och byster föreställande betydelsefulla män som ansågs vara värda att förevigas i brons och placeras offentligt. Linné, som inte utgör något undantag, är här avbildad i relativt unga år med peruk och i tidstypiska 1700-talskläder.

Carl von Linné, som föddes i Småland, var den person som valdes att hyllas av Smålands gille i Göteborg för att uppmärksamma gillets 50-årsfirande. Runt granitsockelns nederkant löper en graverad text som lyder: ”Till hugfästandet av Smålands gille i Göteborg – Rest år 1923 – Dess 50-åriga tillblivnad”.

Porträttet är utfört av den finlandssvenska konstnären Walter Runeberg och gjöts redan 1907 i Helsingfors. Varför det dröjde 16 år innan den placerades i Botaniska trädgården är inte känt, men troligt är att bysten gjordes i flera exemplar och att denna redan fanns färdig eller är en senare avgjutning.

Konstnären Walter Runeberg (1838 – 1920) var son till Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg och författaren Fredrika Tengström. Han studerade i Finland och Köpenhamn och bodde under drygt 30 år i Rom och Paris. Där studerade han bland annat antikens skulptur. Han var en populär porträttskulptör och gjorde ett flertal porträtt av svenska professorer.

Vårens huldra

Vårens Huldra © Gunnar Nilsson/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

En bit in från gången som löper genom Botaniska trädgården möter man denna mytologiska kvinnogestalt i brons, föreställande skogens härskarinna.

Vårens huldra, skogsfrun eller skogsrå är benämningar som använts på detta väsen, sprunget ur den nordiska folktron. Enligt folktron rådde hon över de vilda djuren och kunde vilseleda skogsvandrare och förföra män som hon fann attraktiva. De män hon förfört blev ofta tysta och introverta och var sedan själsligt bundna till henne under resten av sitt liv.

År 2018 utsattes skulpturen för en kraftig vandalisering och renoverades därefter. Efter vaxbehandling av bronsytan blev skulpturen som ny igen. Våren 2019 kom skulpturen tillbaka till sin plats under trädet.

Finns i flera exemplar

Vårens huldra är gjuten i flera exemplar och återfinns bland annat i Rottneros skulpturpark och i Linköpings trädgårdsförening.

Skulpturen donerades till Botaniska trädgården av direktör Torsten Odqvist och kom på plats 1954.

Konstnären Gunnar Nilsson (1904-1995) bodde som barn utanför Karlskrona. Redan i femårsåldern visade han intresse för att modellera och gjorde bland annat några små djurfigurer i blålera. Han uppmuntrades av sin far som ställde i ordning ett litet rum där han kunde arbeta på sin fritid. Vid 14 års ålder började han ta kvällskurser i skulptur och måleri i Karlskrona. När Gunnar Nilsson var 20 år flyttade familjen till Finspång där han fick arbete som kontorist.

I Finspång fick han hjälp av sin far att inreda en egen ateljé i ett uthus där han arbetade målmedvetet med sitt skulpterande. Han hade en dröm om att få åka till Paris för vidare studier och med hjälp från välvilliga medmänniskor fick han 1928 äntligen möjlighet att åka dit, där han tog över konstnären Bror Hjorths ateljé. Som ateljégranne hade han den nu världsberömde skulptören Alberto Giacometti, som han kom att utveckla en lång vänskap med.

1962 blev han ledamot i Svenska Konstakademin och från 1965 i Franska Konstakademin.

Pomona

Pomona © Håkan Bonds/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Skulpturen som är placerad vid institutionen för biologi och miljövetenskap föreställer trädgårdarnas och frukternas gudinna Pomona från den romerska mytologin. Ett namn som i sin tur hämtats från ordet ”pomum” som betyder ”äpple”.

En vänt leende kvinnogestalt sittande på huk i en lätt framåtlutad position bjuder fram sina frukter till betraktaren. I sin vänstra hand håller hon en klase med druvor och i den högra vilar ett äpple.

Traditionellt har Pomona avbildats med en trädgårdskniv och skötet fullt av frukt. Enligt myten var hon gift med Vertumnus, som förutom att också vara gud över frukterna även var årstidernas gud.

Pomonas form och hållning kan associeras till en galjonsfigur, en tidigare vanligt använd symbolisk prydnad monterad på ett fartygs stäv.

Konstnären Håkan Bonds föddes 1927 på Åland. Han avled 2008. Han är utbildad på Konstfack, 1947-52 och från 1952 på Konstakademien i Stockholm. Han har utfört offentliga verk i Sverige och på Åland.

Konstverket är beställt och finansierat av Statens Konstråd.

Dotty

"Dotty", © Johan Paalzow/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Johan Paalzow.

Vid Adventsvägen i Kortedala syns en tre och en halv meter hög ängschampinjon med en målarpalett som hatt.

Svampens fot är gjord av brons medan hatten är gjord av plast. Runt skulpturen finns sittplatser, som gör konstverket till en naturlig träffpunkt eller samlingsplats.

Konstnären Johan Paalzow arbetar ofta med naturens former i sin konst, men med en lekfull twist. Så även i Dotty. Så här berättar konstnären om skulpturen:

”Jag tänker mig skulpturen som en väg in i det mer fantasifulla och mindre sannolika, som om Alice i underlandet hade en portal just där.”

Johan Paalzow föddes 1961 i Stockholm och är utbildad vid Konstfack. Han arbetar främst med skulptur och har gjort flera offentliga konstgestaltningar runtom i Sverige.

Verket Dotty är finansierat av Bostads AB Poseidon genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Kortedala­krokodilen

"Kortedalakrokodilen" © Ingela Ihrman/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip, 2021.

En person har klätt ut sig i en egentillverkad krokodilkostym och sedan lagt sig på mage, på den öppna ytan precis utanför socialkontoret i Kortedala. Varför har personen lagt sig där? 

Vid en första anblick ser man en tre och en halv meter lång krokodil i brons ligga på marken. Men tittar man närmare ser man att krokodilens framben är gjorda av tröjärmar och ett par arbetshandskar, med spetsiga klor av tejp. Spår av skrynkligt papper, bitar av kartong, frigolit och tygbitar syns i avgjutningen.

Det visar sig att krokodilen i själva verket är en kostym, med en människa inuti. Varför har hen lagt sig på mage just här?

Konstnären Ingela Ihrman beskriver sitt konstverk såhär:

”En person som känner sig rädd eller utsatt kanske kan placera sig i krokodilen för att ge sig själv en andra tjockare hud och vassa tänder att försvara sig med. Kanske är krokodilen en trojansk häst som någon behöver för att ta sig in i otillgängliga rum? Eller så är den en skojig men kanske lite väl ambitiös och orörlig maskeradkostym?”

Trygg eller otrygg?

Verket tillkom i samband med att torgytan runt Förstamajgatan rustades upp 2021. Torgytan och den intilliggande trappan var tidigare en lite undanskymd plats som kunde upplevas som otrygg. Nu är ytan mer tillgänglig och öppen med fri sikt åt flera håll, men utan någonstans att slå sig ner.

Här kan krokodilen ses som ett ”farligt” djur som kan påminna om platsens historia; det otrygga kanske inte har försvunnit, utan bara flyttat på sig. Ingela Ihrman säger om verket:

”Kanske kan verket peka mot svårigheten att bekämpa otrygghet genom ytliga ingrepp och ’exkluderande design’. Det är inte heller omöjligt att någon i brist på bänkar sätter sig ner på krokodilens rygg – önskvärt eller ej?”

Organiska former

Krokodilen är gjord av brons, ett material som med tiden patineras till en turkos nyans som påminner om ärgad koppar. Den ärggröna färgen återfinns på hustak, fasader och detaljer runt om i Kortedala. Samtidigt står krokodilens organiska form  i kontrast till den omkringliggande geometriska arkitekturen.

Konstnären Ingela Ihrman föddes 1985 i Kalmar. Hon är utbildad bland annat på Gerlesborgsskolan i Bohuslän och Konstfack i Stockholm. Hennes konst behandlar ämnen som människans relation till naturen, och har ofta inslag av performance.

Kortedalakrokodilen är finansierad av GöteborgsLokaler genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Genius

Genius © Carl MIlles/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Skulpturen ”Genius” skänktes som gåva 1959 till Sahlgrenska sjukhuset. Carl Milles arbetade med ”Genius” 1932-1940. Skulpturen göts i flera exemplar och enligt vissa källor är motivet en hyllning till författaren och konstnären August Strindberg.

Namnet Genius kommer från den romerska mytologin och syftar på att varje man/kvinna  (den kvinnliga motsvarigheten benämns ”juno”) har en personlig skyddsande som följer hen genom hela livet. Genien/Junon ansågs av vissa vara en god ande, medan andra ansåg den vara ond.

Vi ser en muskulös bevingad mansgestalt, kanske en ängel, med en lyra i handen i en dramatisk pose. Vill figuren kränga av sig sina vingar och bli fri eller är det uttryck för lidelse och passion?

I samband med en renovering av Sahlgrenska Universitetssjukhuset år 2005 stals skulpturen. Den återfanns några år senare och efter renovering kunde den åter sättas upp 2010. Utöver detta exemplar av Genius finns även en version på Sankt Sigfrids plan i Göteborg.

Verket ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen.

Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

Carl Milles är rikligt representerad i Göteborg. Vid Götaplatsen finns flera av hans skulpturer, bland annat Danserskor och hans kanske mest kända Poseidon med brunnskar.

 

Apollon och Asklepios

Apollon och Askleipos © Stig Blomberg, 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Kanske är detta ett av de mer sedda konstverken i Göteborg, med sin placering högt upp på Sahlgrenska Universitetssjukhusets stora fasad.

Konstverket är gjort i en kubistiskt inspirerad stil med motiv från den grekiska mytologin. De två figurerna föreställer guden Apollon och hans son Asklepios. Apollon, som i konstverket håller i en pilbåge, var enligt mytologin jägare, läkare och musiker.

Hans son Asklepios var läkekonstens gud och ses avbildad med den så kallade Eskulapstaven eller Asklepiosstaven, en stav med en orm ringlande runt sig. Staven har blivit en symbol för den internationella läkekonsten och medicinsk vetenskap.

I verkets komposition finns också ett ankare och tre trianglar. Ankaret är en symbol för hoppet och de tre trianglarna symboliserar sjukvård, forskning och utbildning.

Bakom Apollon sitter en rostfärgad cirkel som står i effektiv kontrast till den ärgade kopparen. Kanske är det solen vi ser? Med sin avvikande färg och form blir cirkeln viktig som sammanhållande element i verkets komposition.

Konstverket har också med tiden anpassat sig färgmässigt till de omgivande byggnaderna med sina lika ärggröna koppartak.

Konstverket donerades till sjukhuset och invigdes 21 april 1959.

Konstnären Stig Blomberg levde 1901-1970 och utbildade sig vid Konsthögskolan i Stockholm. Han har gjort många offentliga konstverk runtom i landet. I Göteborg har han förutom Apollon och Asklepios även utfört Tampande pojkar och Bollspelande flickor vid Slottsskogsvallen.

Pojken, flickan och duvan

Pojken, flickan och duvan © Keld Moseholm/Bildupphovsrätt, 2020 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Tre gestalter i brons och ett fundament i granit utgör delarna i detta konstverk, skapat av den danske konstnären Keld Moseholm. 

Skulpturgruppen är placerad på en lummig innergård i Högsbo och föreställer en duva och två barn, en pojke och en flicka.

Vid en granitpelare står flickan på tå med en penna i handen, för att nå upp att skriva på pappret hon har framför sig. Samtidigt sitter pojken med ryggen mot samma pelare, helt uppslukad av den bok han har i knät. Bredvid pojken står duvan, lugnt betraktande pojken.

Kanske har konstnären velat förmedla betydelsen av skrivande och läsande? Duvan som symbol kan stå för fred, ömsinthet och kärlek, men kan också stå för Den Helige Ande inom kristendomen.

Oavsett vad konstnären haft för tankar när han skapade skulpturen så är den populär bland de boende i området och är en naturlig samlingsplats med bänkar och bord alldeles i närheten.

Konstnären Keld Moseholm föddes 1936 i Danmark och utbildade sig vid Konstakademin i Odense och på Konstakademin i Köpenhamn. Han har utfört offentliga flera konstgestaltningar i framförallt Danmark men också i Sverige och Australien.

Konstverket är beställt och finansierat av Familjebostäder i Göteborg.

Åsa

Åsa © Britta Nehrman. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Vid Sahlgrenskas Gröna stråk står ett finstämt porträtt från 1947, förställande en tonårsflicka i en klassisk kontrapostställning. Möjligen har modellen också fått ge namn åt skulpturen.

Under den här tiden var det populärt att avbilda unga människor, och det finns många exempel i Göteborg på konstverk som förställer unga flickor. I detta och i några andra fall var det kvinnliga skulptörer som låg bakom verken. Kanske skiljer sig deras gestaltningar från sina manliga kollegors tolkningar?

Till skillnad från många verk skapade av manliga skulptörer är den här skulpturen inte en symbol för oskulden eller det upphöjt sköna. Istället är det ett inkännande porträtt av en verklig person, även om vi idag inte vet vem Åsa är.

Bara 20–30 år tillbaka i tiden innan skulpturen kom till var det inte tänkbart att ett porträtt av en vanlig flicka skulle kunna utgöra ett motiv värt att placera i det offentliga rummet. I den bemärkelsen kan verket, som vi nu ser som väldigt traditionellt, en gång i tiden ha uppfattats som ganska radikalt.

Studerade för Carl Milles

Konstnären Britta Nehrman föddes 1901 i Djursholm och avled 1978. Hon studerade för bland annat Carl Milles på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, och senare även i Paris för Antoine Bourdelle och Charles Despiau. Hon är representerad på bland annat Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Värmlands museum och Borås konstmuseum.

Skulpturen Åsa köptes in på en utställning på Konsthallen i Göteborg av dåvarande Göteborgs konstnämnd för att placeras på Sahlgrenskas sjukhusområde. Några år efter att Västra Götalandsregionen bildades överläts verket från Göteborgs Stad till regionen.

Skymt

© Thale Vangen/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Ett par två meter höga ben i brons sticker upp ur en rabatt vid Trätorget i östra Göteborg. Benen har djuriska klövar som senare glider över i människolår. En skymt av en faun eller Pan?

Verket tillkom på initiativ från en bostadsrättsförening i området. Önskemålet var att konstverket skulle leda till nya samtal och möten. Konstnären Thale Vangen har berättat att hennes förhoppning är att verket kan leda till avbrott i vardagen:

”Min intention med skulpturen till Trätorget är att den sagolika gestalten ska mana fram sinnesstämningar, berättelser och fantasier.”

Verket knyter tematiskt an till miljö, djur och natur. De stora benen sticker upp ur en rabatt, där det har planterats växter som passar in med den omliggande naturen. Växterna varierar i höjd och färg och skapar en inramning till denna naturens och skogens varelse, som ändå inte är av denna värld.

Konstnären Thale Vangen föddes 1974 i Drammen, Norge, men är bosatt och verksam i Malmö. Hon arbetar ofta med organiska material och former där anatomiska detaljer har en framträdande roll. Djur och djurliknande former är återkommande teman i hennes skulpturer.

Verket Skymt är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Verket invigdes 24 oktober 2020.