Brons-arkiv - Sida 2 av 19 - Göteborg Konstkarta

Barn med tunnband (Rytmisk lek)

Tre barnfigurer leker med två stora ringar, mitt bland höghusen på Fagottgatan i Västra Frölunda.

Barn som motiv var vanligt under 1950- och 60-talet, framför allt hos kvinnliga konstnärer. Kanske sågs barnen som representanter för framtiden, under en tid när det fanns en stark framtidstro i samhället.

Verket representerar en mer modernistisk tolkning, där konstnären har lämnat det naturalistiska för ett mer stiliserat formspråk. Barnfigurernas ställningar och gester är formade för att skapa en sammanhängande dynamisk komposition, vilket kanske framgår av den dubbeltydiga undertiteln ”Rytmisk lek”.

De ringar som barnen i skulpturen leker med kallas förr tunnband. Det var ringar som användes till att trä över och hålla ihop tunnor av trä. När tunnorna kasserades kunde barnen leka med de överblivna ringarna genom att försöka hålla dem rullande så länge som möjligt och att sätta fart på dem med pinnar. Idag kallas även de moderna ringar i metall som används inom rytmisk gymnastik för tunnband.

Skulptören Elma Oijens levde mellan 1907 och 1992. Efter studier på Valands konstskola i Göteborg gjorde hon studieresor till Danmark och Italien. Många av hennes verk är figurer och porträtt i gips och brons och har visats vid flera utställningar i Göteborg, bland annat på Lorensbergs Konstsalong, Konsthallen och Mässhallen.

Hon har även gjort det offentliga konstverket Arbetarhustru, som finns på Landala torg.

Dimman

Dimman © Rolf Denman/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Här har konstnären Rolf Denman gestaltat något så flyktigt och eteriskt som dimma – i material som är raka motsatsen.

Högt upp på tre betongpelare bland gångbanor, gräsmattor och lekplatser sitter några former som trots sin tunga vikt ändå utstrålar en lätthet och luftighet.

Verket har en böljande rörelse som spretar och drar och olika håll, som om delarna fjäderlätt drar dit minsta vindpust för dem.

Konst i Miljonprogrammet

Skulpturen från 1966 är placerad mitt bland höghusen på Fiolgatan i Västra Frölunda. Den tillkom under den tid då Miljonprogrammet, ett politiskt program för att bygga en miljon nya bostäder i Sverige, pågick. Precis som i många andra områden som byggdes då hade konsten en viktig och självklar plats i bostadsområdena.

Under denna period låg den abstrakta konstens uttryck i tiden. Kanske gav det många konstnärer en känsla av frihet att kunna gestalta i princip vad som helst, stort som smått. Till och med att skulptera ”dimma” i metall.

Rolf Denman (1923-2012) utbildade sig på dåvarande Slöjdföreningens skola 1948-50 och därefter på Valands Konstskola 1951-56. Han har gjort ett 50-tal offentliga verk runt om i Sverige. I Göteborg har han utöver detta verk också skapat Foten och Statisk flykt.

Carl von Linné

Carl von Linné © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Strax innanför Botaniska trädgårdens entré står den svenska botanikens fader Carl von Linné staty.

Carl von Linné levde under åren 1707-1778 och är en av Sveriges mest kända vetenskapsmän, mycket tack vare sitt system för klassificering av naturen. Redan innan han fyllt 30 år skrev han och gav ut sin berömda Systema naturæ. I den klassificerar han framförallt växter, men även djur och mineraler.

Rasbiologins fader?

Linné är ofta hyllad som botanikens fader, och hans system för att klassificera och namnge allt i naturen används inom vetenskapen än idag. Men det finns också en mörkare sida av Linnés forskning. I sitt arbete kategoriserade han även människor, utifrån rasistiska föreställningar om högre och lägre stående rastyper med inneboende psykologiska egenskaper.

Denna ”vetenskapliga rasism” var en föregångare till rasbiologin och en del av en ideologisk rasism som användes för att rättfärdiga olika koloniala projekt, som sätter sina spår i vårt samhälle än idag.

Restes av Smålands gille

Vid den tid när Linnébysten kom på plats var det framförallt statyer och byster föreställande betydelsefulla män som ansågs vara värda att förevigas i brons och placeras offentligt. Linné, som inte utgör något undantag, är här avbildad i relativt unga år med peruk och i tidstypiska 1700-talskläder.

Carl von Linné, som föddes i Småland, var den person som valdes att hyllas av Smålands gille i Göteborg för att uppmärksamma gillets 50-årsfirande. Runt granitsockelns nederkant löper en graverad text som lyder: ”Till hugfästandet av Smålands gille i Göteborg – Rest år 1923 – Dess 50-åriga tillblivnad”.

Porträttet är utfört av den finlandssvenska konstnären Walter Runeberg och gjöts redan 1907 i Helsingfors. Varför det dröjde 16 år innan den placerades i Botaniska trädgården är inte känt, men troligt är att bysten gjordes i flera exemplar och att denna redan fanns färdig eller är en senare avgjutning.

Konstnären Walter Runeberg (1838 – 1920) var son till Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg och författaren Fredrika Tengström. Han studerade i Finland och Köpenhamn och bodde under drygt 30 år i Rom och Paris. Där studerade han bland annat antikens skulptur. Han var en populär porträttskulptör och gjorde ett flertal porträtt av svenska professorer.

Vårens huldra

Vårens Huldra © Gunnar Nilsson/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

En bit in från gången som löper genom Botaniska trädgården möter man denna mytologiska kvinnogestalt i brons, föreställande skogens härskarinna.

Vårens huldra, skogsfrun eller skogsrå är benämningar som använts på detta väsen, sprunget ur den nordiska folktron. Enligt folktron rådde hon över de vilda djuren och kunde vilseleda skogsvandrare och förföra män som hon fann attraktiva. De män hon förfört blev ofta tysta och introverta och var sedan själsligt bundna till henne under resten av sitt liv.

År 2018 utsattes skulpturen för en kraftig vandalisering och renoverades därefter. Efter vaxbehandling av bronsytan blev skulpturen som ny igen. Våren 2019 kom skulpturen tillbaka till sin plats under trädet.

Finns i flera exemplar

Vårens huldra är gjuten i flera exemplar och återfinns bland annat i Rottneros skulpturpark och i Linköpings trädgårdsförening.

Skulpturen donerades till Botaniska trädgården av direktör Torsten Odqvist och kom på plats 1954.

Konstnären Gunnar Nilsson (1904-1995) bodde som barn utanför Karlskrona. Redan i femårsåldern visade han intresse för att modellera och gjorde bland annat några små djurfigurer i blålera. Han uppmuntrades av sin far som ställde i ordning ett litet rum där han kunde arbeta på sin fritid. Vid 14 års ålder började han ta kvällskurser i skulptur och måleri i Karlskrona. När Gunnar Nilsson var 20 år flyttade familjen till Finspång där han fick arbete som kontorist.

I Finspång fick han hjälp av sin far att inreda en egen ateljé i ett uthus där han arbetade målmedvetet med sitt skulpterande. Han hade en dröm om att få åka till Paris för vidare studier och med hjälp från välvilliga medmänniskor fick han 1928 äntligen möjlighet att åka dit, där han tog över konstnären Bror Hjorths ateljé. Som ateljégranne hade han den nu världsberömde skulptören Alberto Giacometti, som han kom att utveckla en lång vänskap med.

1962 blev han ledamot i Svenska Konstakademin och från 1965 i Franska Konstakademin.

Pomona

Pomona © Håkan Bonds/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Skulpturen som är placerad vid institutionen för biologi och miljövetenskap föreställer trädgårdarnas och frukternas gudinna Pomona från den romerska mytologin. Ett namn som i sin tur hämtats från ordet ”pomum” som betyder ”äpple”.

En vänt leende kvinnogestalt sittande på huk i en lätt framåtlutad position bjuder fram sina frukter till betraktaren. I sin vänstra hand håller hon en klase med druvor och i den högra vilar ett äpple.

Traditionellt har Pomona avbildats med en trädgårdskniv och skötet fullt av frukt. Enligt myten var hon gift med Vertumnus, som förutom att också vara gud över frukterna även var årstidernas gud.

Pomonas form och hållning kan associeras till en galjonsfigur, en tidigare vanligt använd symbolisk prydnad monterad på ett fartygs stäv.

Konstnären Håkan Bonds föddes 1927 på Åland. Han avled 2008. Han är utbildad på Konstfack, 1947-52 och från 1952 på Konstakademien i Stockholm. Han har utfört offentliga verk i Sverige och på Åland.

Konstverket är beställt och finansierat av Statens Konstråd.

Dotty

"Dotty", © Johan Paalzow/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Johan Paalzow.

Vid Adventsvägen i Kortedala syns en tre och en halv meter hög ängschampinjon med en målarpalett som hatt.

Svampens fot är gjord av brons medan hatten är gjord av plast. Runt skulpturen finns sittplatser, som gör konstverket till en naturlig träffpunkt eller samlingsplats.

Konstnären Johan Paalzow arbetar ofta med naturens former i sin konst, men med en lekfull twist. Så även i Dotty. Så här berättar konstnären om skulpturen:

”Jag tänker mig skulpturen som en väg in i det mer fantasifulla och mindre sannolika, som om Alice i underlandet hade en portal just där.”

Johan Paalzow föddes 1961 i Stockholm och är utbildad vid Konstfack. Han arbetar främst med skulptur och har gjort flera offentliga konstgestaltningar runtom i Sverige.

Verket Dotty är finansierat av Bostads AB Poseidon genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Kortedalakrokodilen

"Kortedalakrokodilen" © Ingela Ihrman/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip, 2021.

En person har klätt ut sig i en egentillverkad krokodilkostym och sedan lagt sig på mage, på den öppna ytan precis utanför socialkontoret i Kortedala. Varför har personen lagt sig där?

Vid en första anblick ser man en tre och en halv meter lång krokodil i brons ligga på marken. Men tittar man närmare ser man att krokodilens framben är gjorda av tröjärmar och ett par arbetshandskar, med spetsiga klor av tejp. Spår av skrynkligt papper, bitar av kartong, frigolit och tygbitar syns i avgjutningen.

Det visar sig att krokodilen i själva verket är en kostym, med en människa inuti. Varför har hen lagt sig på mage just här?

Konstnären Ingela Ihrman beskriver sitt konstverk såhär:

”En person som känner sig rädd eller utsatt kanske kan placera sig i krokodilen för att ge sig själv en andra tjockare hud och vassa tänder att försvara sig med. Kanske är krokodilen en trojansk häst som någon behöver för att ta sig in i otillgängliga rum? Eller så är den en skojig men kanske lite väl ambitiös och orörlig maskeradkostym?”

Trygg eller otrygg?

Verket tillkom i samband med att torgytan runt Förstamajgatan rustades upp 2021. Torgytan och den intilliggande trappan var tidigare en lite undanskymd plats som kunde upplevas som otrygg. Nu är ytan mer tillgänglig och öppen med fri sikt åt flera håll, men utan någonstans att slå sig ner.

Här kan krokodilen ses som ett ”farligt” djur som kan påminna om platsens historia; det otrygga kanske inte har försvunnit, utan bara flyttat på sig. Ingela Ihrman säger om verket:

”Kanske kan verket peka mot svårigheten att bekämpa otrygghet genom ytliga ingrepp och ’exkluderande design’. Det är inte heller omöjligt att någon i brist på bänkar sätter sig ner på krokodilens rygg – önskvärt eller ej?”

Organiska former

Krokodilen är gjord av brons, ett material som med tiden patineras till en turkos nyans som påminner om ärgad koppar. Den ärggröna färgen återfinns på hustak, fasader och detaljer runt om i Kortedala. Samtidigt står krokodilens organiska form i kontrast till den omkringliggande geometriska arkitekturen.

Konstnären Ingela Ihrman föddes 1985 i Kalmar. Hon är utbildad bland annat på Gerlesborgsskolan i Bohuslän och Konstfack i Stockholm. Hennes konst behandlar ämnen som människans relation till naturen, och har ofta inslag av performance.

Kortedalakrokodilen är finansierad av GöteborgsLokaler genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Genius

Skulpturen ”Genius” skänktes som gåva 1959 till Sahlgrenska sjukhuset. Carl Milles arbetade med ”Genius” 1932-1940. Skulpturen göts i flera exemplar och enligt vissa källor är motivet en hyllning till författaren och konstnären August Strindberg.

Namnet Genius kommer från den romerska mytologin och syftar på att varje man/kvinna (den kvinnliga motsvarigheten benämns ”juno”) har en personlig skyddsande som följer hen genom hela livet. Genien/Junon ansågs av vissa vara en god ande, medan andra ansåg den vara ond.

Vi ser en muskulös bevingad mansgestalt, kanske en ängel, med en lyra i handen i en dramatisk pose. Vill figuren kränga av sig sina vingar och bli fri eller är det uttryck för lidelse och passion?

I samband med en renovering av Sahlgrenska Universitetssjukhuset år 2005 stals skulpturen. Den återfanns några år senare och efter renovering kunde den åter sättas upp 2010. Utöver detta exemplar av Genius finns även en version på Sankt Sigfrids plan i Göteborg.

Verket ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen.

Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

Carl Milles är rikligt representerad i Göteborg. Vid Götaplatsen finns flera av hans skulpturer, bland annat Danserskor och hans kanske mest kända Poseidon med brunnskar.

Apollon och Asklepios

Kanske är detta ett av de mer sedda konstverken i Göteborg, med sin placering högt upp på Sahlgrenska Universitetssjukhusets stora fasad.

Konstverket är gjort i en kubistiskt inspirerad stil med motiv från den grekiska mytologin. De två figurerna föreställer guden Apollon och hans son Asklepios. Apollon, som i konstverket håller i en pilbåge, var enligt mytologin jägare, läkare och musiker.

Hans son Asklepios var läkekonstens gud och ses avbildad med den så kallade Eskulapstaven eller Asklepiosstaven, en stav med en orm ringlande runt sig. Staven har blivit en symbol för den internationella läkekonsten och medicinsk vetenskap.

I verkets komposition finns också ett ankare och tre trianglar. Ankaret är en symbol för hoppet och de tre trianglarna symboliserar sjukvård, forskning och utbildning.

Bakom Apollon sitter en rostfärgad cirkel som står i effektiv kontrast till den ärgade kopparen. Kanske är det solen vi ser? Med sin avvikande färg och form blir cirkeln viktig som sammanhållande element i verkets komposition.

Konstverket har också med tiden anpassat sig färgmässigt till de omgivande byggnaderna med sina lika ärggröna koppartak.

Konstverket donerades till sjukhuset och invigdes 21 april 1959.

Konstnären Stig Blomberg levde 1901-1970 och utbildade sig vid Konsthögskolan i Stockholm. Han har gjort många offentliga konstverk runtom i landet. I Göteborg har han förutom Apollon och Asklepios även utfört Tampande pojkar och Bollspelande flickor vid Slottsskogsvallen.

Pojken, flickan och duvan

Tre gestalter i brons och ett fundament i granit utgör delarna i detta konstverk, skapat av den danske konstnären Keld Moseholm.

Skulpturgruppen är placerad på en lummig innergård i Högsbo och föreställer en duva och två barn, en pojke och en flicka.

Vid en granitpelare står flickan på tå med en penna i handen, för att nå upp att skriva på pappret hon har framför sig. Samtidigt sitter pojken med ryggen mot samma pelare, helt uppslukad av den bok han har i knät. Bredvid pojken står duvan, lugnt betraktande pojken.

Kanske har konstnären velat förmedla betydelsen av skrivande och läsande? Duvan som symbol kan stå för fred, ömsinthet och kärlek, men kan också stå för Den Helige Ande inom kristendomen.

Oavsett vad konstnären haft för tankar när han skapade skulpturen så är den populär bland de boende i området och är en naturlig samlingsplats med bänkar och bord alldeles i närheten.

Konstnären Keld Moseholm föddes 1936 i Danmark och utbildade sig vid Konstakademin i Odense och på Konstakademin i Köpenhamn. Han har utfört offentliga flera konstgestaltningar i framförallt Danmark men också i Sverige och Australien.

Konstverket är beställt och finansierat av Familjebostäder i Göteborg.