Reliefer © Bengt Lundin/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Sex betongreliefer pryder väggytorna i den arkadliknande passagen in till Kastanjgården.
Bengt Lundins reliefer har titlarna Pussel, Korsningar, Karljohan, Stenfrukt, Hjärtrum I och Hjärtrum II. Relieferna är skapade i en formmässig lek med positiva och negativa former där mellanrummen spelar en viktig roll. I reliefen Karljohan ser man som exempel en tydlig svampform framträda, genom att svampens hatt formas negativt av de omgivande betongdelarna, medan svampens fot är återgiven med en tredimensionell form i betong.
Konst i Gårdsten
I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades miljonprogrammet.
Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.
Betonggjutningen gjordes av konstnärerna själva i en lokal som Göteborgs Stads Bostads AB ställt till förfogande i området. Man blandade så kallad dansk sjösten i betongen för att skapa en ytstruktur som var mer ”levande” än den rena betongen.
Viktigt tidsdokument
I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.
Konstnären Bengt Lundin föddes 1924 i Trollhättan och avled 2005. Efter utbildningen på Valands konstskola arbetade han som målare, tecknare och skulptör. Som skulptör blev han känd för sina personligt utformade bulliga träbåtar, varav Klätterbåt från 1995 finns på Eriksberg i Göteborg. Han är representerad på Göteborgs konstmuseum och Moderna museet.
Galjonsfigur © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den tredje delen sett från hamnkanalen kallas ”Galjonsfigur”.
En galjonsfigur eller ett kuttersmycke som denna typ av fartygsdekoration kallas, var oftast en kvinnofigur snidad i trä och fanns på större segel- och örlogsfartyg. Figuren kunde relatera till fartygets namn eller så var den en anonym kvinnogestalt.
Här är kvinnofiguren gestaltad i brons och fastsatt mot en imaginär fartygsför skapad av betong och rött kakel.
Så här berättar konstnären om sina verk:
”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.
De andra delarna heter Sälgubbe, Skeppskatt och Sjöhästar.
Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse och Möte på Stabbetorget.
Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.
Berättelser från de sju haven - Skeppskatt © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den andra delen sett från hamnkanalen kallas ”Skeppskatt”.
Den kakelklädda formen föreställer stäven på ett fartyg ur vars inre en katt tränger sig fram och står där stadigt med sina framtassar på marken. Katten är gjord i brons, medan stäven är klädd i gult kakel. Kanske handlar skulpturen om en skeppskatts öde?
Så här berättar konstnären om sina verk:
”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.
De andra delarna heter Sälgubbe, Galjonsfigur och Sjöhästar.
Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse och Möte på Stabbetorget.
Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.
Berättelser från de sju haven © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den första delen sett från hamnkanalen kallas ”Sälgubbe”.
På en mosaikklädd vågform sitter en sälliknande figur med ett människoliknande ansikte och ett lätt truligt uttryck. Mönstret i den blågröna mosaiken visar ett brusande och virvlande vatten på ena sidan, och två segel på den andra. Kanske längtar sälgubben ut till friheten och havets vilda vågor?
Så här berättar konstnären om sina verk:
”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.
De andra delarna heter Skeppskatt, Galjonsfigur och Sjöhästar.
Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse, och Möte på Stabbetorget.
Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.
RymdConfetti © Pia Hedström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
När mörkret lagt sig framstår platser, föremål, byggnader och växtlighet på ett helt annat sätt än i dagsljus. Pia Hedströms skulptur utgör ett utmärkt exempel på detta.
På dagen ser vi en nästan tolv meter hög, blank stålbåge resa sig i en välvd form, som uttrycker såväl rörelse och fart, som en del av en större tänkt elliptisk bana. När man närmar sig skulpturen syns det intrikata genombrutna mönstret som täcker hela ytan. Bakom mönstret ser man olikfärgade glas.
Dagtid lyckas RymdConfetti aktivera platsen genom sin storlek, form, rörelse och ytmässighet. På kvällen tycks platsen bli lite mer intim, omgärdad av byggnader och träd och då genomgår också konstverket en slags förvandling. Den hårda kantigheten och den stålblanka ytan löses upp av de olikfärgade ljusformerna och det är som om man får se ett smalt utsnitt av världsrymden med lysande kometsvansar, solar och planeter i olika banor.
Pia Hedström (född 1960) är utbildad på Konstfack, Stockholm och på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har gjort ett flertal offentliga gestaltningar runt om i Sverige och är representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum, Vetlanda Museum och Statens Konstråd.
RymdConfetti är beställd och bekostad av Skanska fastigheter genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.
Första vårsolen © Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Även om detta konstverk beskriver en mycket förenklad form av en människa, är det säkert många nordbor som direkt kan känna igen sig i denna situation.
Efter en lång och mörk vinter när vårsolen tittar fram och börjar värma är det en vanlig syn att möta; människor som vänder sitt ansikte mot solen för att åter känna ljuset och värmen mot huden.
Första vårsolen av konstnären Margareta Ryndel är placerad på en innergård bland bord och bänkar och troligen kan man här under de första soliga vårdagarna se människor inta en liknande pose.
Själva huvudformen kan liknas vid en parabol, där solstrålarna samlas ihop och koncentreras.
Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.
Jord och kosmos © Börje Lindberg/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Några år efter att Odontologen på Medicinareberget byggdes 1967 tillkom detta konstverk som är finansierat av Statens Konstråd.
Som ur en jättelik käft som tvingats upp av en inre kraft ser man en expanderande form tränga sig- eller slungas ut.
Är detta kanske en bild av jordens- och kosmos födelse, alltings tillblivelse, vi ser?
Det är en ganska stor uppgift att ta på sig att vilja gestalta en sådan händelse i skulptural form. Men nog har konstnären lyckats förmedla en känsla av enorm kraft i detta verk.
Konstnären Börje Lindberg (f. 1928) utbildade sig på Kungliga konsthögskolan i Stockholm under 1950-talet för bland annat Bror Hjort och Stig Blomberg.
Verket förvaltas idag av det kommunala fastighetsbolaget Higab I Göteborg.
PicNic © Barbara Häggdahl/Bildupphovsrätt 2019. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Är det ett uppdukat bord med vit duk som skymtar mellan träden i bostadsområdet Kaverös?
När man närmar sig förstår man snart att det inte är något ätbart som är placerat på bordet, utan några bronsföremål med en mer symbolisk betydelse.
På bordsytan finns fyra föremål; en karaff med hög fågelliknande hals, en sekatör, ett granatäpple och en kaffekopp. Granatäpplet är en vanligt använd symbol inom olika religioner och myter och har stått för ”fruktbarhet”, ”kärlek och äktenskap” och ”Guds nåderika välsignelse”.
Oavsett om det finns en specifik historia bakom föremålen eller ej väcker konstverket möjligen frågor hos betraktaren och kanske skapar man sig sin egen berättelse om varför just dessa objekt är placerade på detta bord vid denna plats.
Barbara Häggdahl är född 1951 i Borås. Hon studerade på konsthögskolan Valand 1975-81. Representerad på museerna i Göteborg och Borås.
Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.
Flora och Fauna © Sara Nilsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Framför entrén till Västerhedsskolan i Högsbohöjd står Sara Nilssons tvådelade gestaltning.
På varsin rund mosaikklädd sockel ser vi två mindre figurer i omålad aluminium. Bägge figurerna har människokropp men huvudformen får en att tänka på en björn och en räv. Den ena figuren har en bok uppslagen i knät, medan den andra sitter och betraktar omgivningen med sin ryggsäck på ryggen.
På sockeln Flora syns ett antal exempel på växter från svensk natur. På Fauna ser vi exempel från djurriket, som skata, varg, lokatt, orm och krabba.
Konstnären Sara Nilsson är född 1978 och utbildad på KV konstskola, Göteborgs konstskola och konstfack i Stockholm. Hon inledde sin bana med målningar inspirerade av 60- och 70-talsrörelser som gröna vågen, proggen, flower power och hippiekulturen. Senare blev hennes kännetecken minutiöst formade skulpturer av slätmålad papier maché.
Flora och Fauna är beställd och finansierad av Lokalförvaltningen i Göteborg.
Vid entrén till Husargatan 39 i Haga tycks något växa ut ur den putsade väggytan.
Med hjälp av mosaik har skulptören Pål Svensson skapat detta abstrakta verk. Mosaiken är lagd på ett sätt som gör det möjligt att ana en rörelse som både går inåt och utåt.
Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera Högskolan för design och konst, HDK), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.
Han har gjort flera offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Regn och Den hemlighetsfulla porten. Han har också gjort fyra skulpturer längs Älvstrandspromenaden: Sagan om ringen, Kub, Tub och Boj.
Verket Livets träd ägs av Bostadsbolaget och är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.
