Dimman

Dimman © Rolf Denman/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Här har konstnären Rolf Denman gestaltat något så flyktigt och eteriskt som dimma – i material som är raka motsatsen.

Högt upp på tre betongpelare bland gångbanor, gräsmattor och lekplatser sitter några former som trots sin tunga vikt ändå utstrålar en lätthet och luftighet.

Verket har en böljande rörelse som spretar och drar och olika håll, som om delarna fjäderlätt drar dit minsta vindpust för dem.

Konst i Miljonprogrammet

Skulpturen från 1966 är placerad mitt bland höghusen på Fiolgatan i Västra Frölunda. Den tillkom under den tid då Miljonprogrammet, ett politiskt program för att bygga en miljon nya bostäder i Sverige, pågick. Precis som i många andra områden som byggdes då hade konsten en viktig och självklar plats i bostadsområdena.

Under denna period låg den abstrakta konstens uttryck i tiden. Kanske gav det många konstnärer en känsla av frihet att kunna gestalta i princip vad som helst, stort som smått. Till och med att skulptera ”dimma” i metall.

Rolf Denman (1923-2012) utbildade sig på dåvarande Slöjdföreningens skola 1948-50 och därefter på Valands Konstskola 1951-56. Han har gjort ett 50-tal offentliga verk runt om i Sverige. I Göteborg har han utöver detta verk också skapat Foten och Statisk flykt.

Pergola 18

© Olle Langert/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Olle Langerts vridna betongskulptur är det sista verket i ordningen sett från Hjällbo centrum.

Mellan betongväggarna sträcker sig denna propellerliknande liggande form som en slags övergång mellan de övriga verken. Olle Langerts vridna betongelement återkommer som en sammanhållande form på fler platser i pergolan.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Pergola 17

© Bror Persson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Gestaltning nummer 17 från Hjällbo centrum sett liknar nästan ett pussel.

Verket består av två betongblock, som ser ut att antingen ha glidit isär eller är på väg att sammanfogas till en helhet, nästan som två pusselbitar.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bror Person levde 1923 – 1996 och föddes i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han studerade vid Valands konstskola 1947-51 där han hade Endre Nemes som lärare. Som verksam konstnär arbetade han med grafik, måleri och skulptur. Han finns representerad vid bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Pergola 16

© Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. I den sextonde gestaltningen från Hjällbo centrum sett dyker det för första gången upp lite färg i betongen.

Här möter vi en märklig låda med två utstickande konformer på varje kortsida. På ovansidans mitt sticker något färgglatt upp. Rakt framifrån kan man få associationer till en brödrost eller en märklig maskin av något slag.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Valands konstskola i Göteborg, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Pergola 15

© Bror Persson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. I den femtonde pergolagestaltningen från Hjällbo centrum sett ser man formen av en människa.

Bror Perssons skulptur består av två betongblock, placerade med ett litet mellanrum mellan sig. I den negativa form som uppstår i mellanrummet i och mellan blocken syns en framåtlutad människogestalt. Det är den första bland betongskulpturerna på Skolspåret med en tydlig människogestalt – de flesta andra har mer abstrakta motiv.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bror Person levde 1923 – 1996 och föddes i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han studerade vid Valands konstskola 1947-51 där han hade Endre Nemes som lärare. Som verksam konstnär arbetade han med grafik, måleri och skulptur. Han finns representerad vid bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Pergola 14

© Bengt-Arne Linderos. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Nummer 14 i ordningen, sett från Hjällbo centrum, är ett stående betongblock av Bengt Arne Linderos.

Övre delen av blocket har tre hål, två som är formade som rektanglar och ett som är format som ett liggande L. Nederdelen är en relief formad som en bägare, med bred överdel som smalnar av nedtill.

Konst i Hjällbo

Konsten längs pergolan tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bengt Arne Linderos föddes 1929 i Glimåkra, Skåne. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och Valands konstskola i Göteborg. Hans målningar och litografier hade ett surrealistiskt inslag. Som signatur använde han förkortningen ”BAL”. Han avled 1989.

Pergola 9 – 13

© Bror Persson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Nummer 9-13 i ordningen, sett från Hjällbo centrum, är en rad abstrakta skulpturer av Bror Persson.

Den första av dem, nummer nio i ordningen av alla skulpturer längs pergolan, tar hela bredden mellan väggarna i anspråk. På vänstra sidan finns ett betongstycke som påminner om ett bergslandskap i siluett. Uppe på den högra väggen sticker en skiktad och mer organisk form fram som kan leda tankarna till ett djurhuvud.

Den tionde gestaltningen  består av två betongstycken sammanfogade som två pusselbitar.

Den elfte består av ett genombrutet betongblock med en yta av så kallad dansk sjösten. Den negativa formen beskriver en vågformad horisontal linje som ser ut att kunna ha uppstått genom att den övre halvan dragits isär från den undre.

Gestaltning nummer tolv består av tre delar och tar båda sidoväggarna i anspråk. Till vänster syns två liggande former och till höger syns en större något spetsigare form. Formernas yta skiljer sig åt i varje del.

Den trettonde gestaltningen har också en pusseltematik. Två former som nästan ser ut att ha varit sammanfogade är dragna isär. Dock finns där små avvikelser i passformen.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bror Person levde 1923 – 1996 och föddes i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han studerade vid Valands konstskola 1947-51 där han hade Endre Nemes som lärare. Som verksam konstnär arbetade han med grafik, måleri och skulptur. Han finns representerad vid bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Pergola 7-8

© Olle Langert/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Nummer sju och åtta i ordningen, sett från Hjällbo centrum, är två skulpturer av Olle Langert.

Den ena av dem (den sjunde) föreställer en mjukt slipad oval form som kan föra tankarna till ett löv, ett fossil eller skalet på ett förhistoriskt primitivt djur.

Oavsett vilka associationer man får sticker verket ut från de andra längs pergolan, med sin lite annorlunda organiska form.

Det andra verket av Langert står på platsen bredvid och har även det ett organiskt språk, men är tyvärr kraftigt skadat och stora delar har trillat av.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Pergola 6

© Bror Persson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Nummer sex i ordningen, sett från Hjällbo centrum, är Bror Perssons geometriska skulptur.

Verket är en komposition i relief där konstnären leker med olika geometriska former. När solen belyser verket uppstår ett intressant skuggspel som också förändras beroende på hur solen står.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bror Person levde 1923 – 1996 och föddes i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han studerade vid Valands konstskola 1947-51 där han hade Endre Nemes som lärare. Som verksam konstnär arbetade han med grafik, måleri och skulptur. Han finns representerad vid bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Pergola 5

© Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Nummer fem i ordningen, sett från Hjällbo centrum, är Bo Sällströms skulptur bestående av fyra betongblock.

Betongblocken är i varierande storlek och två av dem är staplade på varann. På den vänstra delen pryds nederdelen av en bit rått huggen granit. I mittdelen sticker en slipad konform fram ur en något mörkare färgad betongyta.

Här är det kontraster som spelar mot varandra, rått mot mjukt, fyrkantigt mot runt, bearbetat mot obearbetat, ljust mot mörkt.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Valands konstskola i Göteborg, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.