Vid ett parkeringshus på Heden finns ljus- och ljudverket Grus sprider ut tiden. Konstnären Makda Embaie riktar uppmärksamheten mot Hedens olika historiska funktioner, från militärt övningsfält till en yta för bollsport.
Nedan kan du läsa ljudverket transkriberat.
Ljusverket kan upplevas under dygnets mörkare timmar och syns i form av två meningar som projiceras på marken längs parkeringshusets fasad: ”Grus sprider ut tiden” och ”Du är en del av berättelsen”. Verket tänds samtidigt som den andra gatubelysningen runt omkring.
I ljudverket, som går att lyssna på ovan, blir gruset en symbol för hur gemenskap skapas i olika situationer som har koppling till Heden. I dag används Heden främst för fotboll och andra bollsporter, men tidigare har det varit ett militärt övningsfält. I verket drar konstnären en parallell mellan hur olika utövare har använt ord som ”försvar”, ”anfall” och ”motstånd”.
Så här berättar Makda Embaie om hur hon tog sig an platsen när hon arbetade med konstverket:
”Militären har använt sig av lagsport som ett sätt att skapa sammanhållning och vi-känsla. Vi-känslan är avgörande för att uppfylla det egentliga ändamålet: att försvara nationalstatens gränser och resurser. Jag försöker göra förståelsen av den här typen av gemenskaper mer komplex och kritisk – vem ingår i den och vem stänger den ute?”
Konstnären Makda Embaie är född 1994 och baserad i Oslo. Hon har studerat vid Konstfack, Kungliga konsthögskolan och Biskops Arnös författarskola i Stockholm, och vid Konsthögskolan i Oslo. Hon arbetar med ljud, text, film och installationer.
Konstverket Grus sprider ut tiden är finansierat av Göteborgs Stads Parkering AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande kommunala bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.
Transkribering av ljudverket
I gruset runt byggnaden har du sprungit förut.
Kanske inte här,
men gruset var en gång en del av något större.
Det gick i bitar och vilar ibland i mönstret
i skosulor,
på bilmattor,
i hallen,
i rasslande fotbollsskor.
Grus kommet ur berg,
om berg får vinden att accelerera när den studsar mellan väggar,
sprider grus ut tiden och får små berättelser att hägra.
Och så, kan du bli en del av det här.
Munnen är full av ljus –
Ljuset kastas mot dig och du fångar
badar i ljuset
vänder dig om
låter kroppen träda in
träda ur.
Ljuset höjer hjärtslaget
för att det ska höras
att här kan kroppen också vara gruset,
och gruset kan vara berättelsen,
som spränger gränsens logik.
Vi delar kritiska ögonblick,
här på sandiga Heden
har vi skor som greppar, som siktar – träffar
Siktar – Missar
Siktar – Skjuter
Siktar – Stupar
Siktar – Passar
Siktar – Straffar
Siktar – Anfaller
Siktar – Avbryter
Siktar – Skyddar
Vi marscherar in på fältet –
möter varandras blickar,
innan kroppen blir vårt stridsredskap
åt leken eller kriget.
Skott skjutna av darriga lemmar
träffar stenar på marken
spränger dom till små berättelser
och i berättelsen kan du vara en spelare
eller en soldat
på sandiga Heden.