Domarring

Domarring © Lars Petersson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Lars Peterssons silverblänkande gestaltning har troligen hämtat inspiration från en verklig domarring från järnåldern, belägen inte långt från Hjällbo centrum.

Konstverket är placerat på en kringbyggd gård bakom Hjällbo bibliotek och Bläseboskolan och består av nio delar, som är monterade på en 300 kvardratmeter stor kullerstensyta. Antalet delar och deras placering är desamma som i en tidig domarring.

En domarring är en särskild form av gravsättning som började användas redan under bronsåldern, och består oftast av en oval stensättning med resta eller liggande stora stenblock, vanligen sju eller nio till antalet. Namnet kommer från medeltiden, då det fanns en uppfattning att platserna också användes som tingsplatser där man avgjorde rättsfall. På varje sten satt en domare – därför var antalet stenar alltid udda så att man skulle undvika att ett domslut blev oavgjort. Det finns dock inga belägg för att platserna har fungerat på något annat sätt än som gravplatser.

I Hjällboskogen, inte långt ifrån verkets placering, finns en verklig domarring från järnåldern. I samband med att konstnären Lars Petersson skulle utföra sin gestaltning fick han berättat för sig om den, och verket är sannolikt en modernistisk tolkning av domarringen.

Kubistiska figurer i hållbart material

I material och form skiljer sig Lars Peterssons konstverk däremot väsentligt från sin förlaga. I stället för de resta eller liggande stenbumlingar som finns i en verklig domarring, ser vi en slags frusen lek eller dans bestående av ett antal kubistiskt inspirerade figurer i rostfritt blänkande stål.

Konstverket kom på plats 1968 och materialet har visat sig vara mer hållbart i jämförelse med exempelvis de betongskulpturer som kom till samtidigt i samma område. Det rostfria stålet fortfarande är i gott skick.

Konst i Hjällbo

När det stora bostadsområdet i Hjällbo byggdes i slutet av 1960-talet, av dåvarande Göteborgshem, i det stora bostadsprojekt som gick under namnet Miljonprogrammet var det en självklarhet att konst skulle integreras i området.

Flera konstnärer involverades till olika konstuppdrag i och omkring området. Betong var då ett relativt nytt material inom konsten och kom att användas flitigt i Hjällbo, men även svetsade järnkonstruktioner och gjutna reliefer kom till, bland annat som entrésymboler.

Förvånansvärt många av verken finns kvar och är i hyggligt skick. Däremot ser man hur betongen börjar vittra sönder i vissa verk och en hel del av de entrégestaltningar som fanns har försvunnit.

Lars Petersson föddes 1929 i Karlshamn och avled 1981 i Göteborg. Han var verksam som skulptör och konsthantverkare. Petersson var gift med keramikern Lillemor Petersson. Han studerade vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1946–1956 och senare även en kortare tid på Valands konstskola. Han var anställd som formgivare på Rörstrands porslinsfabrik och lärare på Chalmers arkitekturlinje.

Foto på verket publiceras med tillstånd av rättighetsinnehavarna.

Figurer

© Lars Petersson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Här möts olika tiders formspråk i en ny konstellation, i ett material som väl tål att åldras. 

Lars Peterssons abstrakta skulptur skapades i slutet av 1960-talet och  köptes ursprungligen in till Bläseboskolan i Hjällbo. 2021 fick den en ny placering framför den nybyggda Lärjeskolan i samma område.

Från början var uppdraget att skapa en så kallad ”lekskulptur”  – ett uppdrag som var vanligt för konstnärer under 50-, 60- och 70-talet, men som idag är mer sällsynt. Det var dock inte helt ovanligt att konstnärerna intresserade sig mer för den konstnärliga gestaltningen än att skapa något som var lämpligt för lek. När Figurer kom på plats tyckte beställarna att den inte riktigt uppfyllde kriteriet på lek- och barnvänlighet, men skulpturen fick ändå bli kvar.

Opåverkad av tiden

Skulpturen är svetsad i rostfritt stål, ett hållbart material som var populärt bland konstnärer under 60-talet. Trots att många år har passerat ser skulpturen nästan opåverkad ut av tiden.

I skulpturgruppen har konstnären velat bryta materialets ytstruktur genom att skapa en slags ”knottrig” yta, kanske med hjälp av en svets? På så sätt skapas en dynamik mellan verkets olika ytor och delar.

Verket har tydliga referenser till kubismen och kan möjligen framstå som helt abstrakt. Tittar man närmare ser man att gruppen består av tre figurer, en större och två mindre. Där finns antydningar till kroppslighet med armar, kropp, ben och huvud, där den större figuren ser ut att hålla ut en skyddande eller inbjudande arm emot de mindre figurerna.

Lars Petersson föddes 1929 i Karlshamn och avled 1981 i Göteborg. Han var verksam som skulptör och konsthantverkare. Petersson var gift med keramikern Lillemor Petersson. Han studerade vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1946–1956 och senare även en kortare tid på Valands konstskola. Han var anställd som formgivare på Rörstrands porslinsfabrik och som lärare på Chalmers arkitekturlinje.

Skulpturen Figurer ägs och förvaltas av Lokalförvaltningen i Göteborg.

Foton på verket publiceras med tillstånd av rättighetsinnehavarna.

Foten

© Rolf Denman/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

En tre meter lång, humoristiskt- och naivt utformad silverblänkande fot står utanför Eriksboskolan.

Med sina komiskt upprättstående tår har skulpturen nog fungerat som en lockande lekplats för många barn genom åren. Vid tiden när verket tillkom var det vanligt att konstnärer fick i uppdrag att skapa en så kallad lekskulptur. En lekskulptur skulle vara både en konstgestaltning och ett lekredskap, vilket med historien i backspegeln kanske inte alltid fungerade som det var tänkt.

Foten var ursprungligen placerad på skolgården, där den stod under många år. Senare menade man att det inte var riskfritt för barnen att leka på skulpturen och beslöt att flytta den dit färre barn vistades, vid skolans utsida.

Att döma av alla de bucklor och fördjupningar som syns över hela plåtytan har skulpturen fått utstå en hel del åverkan genom åren. Men skulpturen håller ännu ihop och materialet är lika blankt som då Foten sattes upp.

Konstnären Rolf Denman (1923-2012) var utbildad på dåvarande Slöjdföreningens skola 1948-50 och därefter på Valands Konstskola 1951-56. Han har gjort ett 50-tal offentliga verk runt om i Sverige.

Verket ägs- och förvaltas av Lokalförvaltningen i Göteborg.

Under samma himmel

"Under samma himmel" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2021. © Foto: Hampus Bovbjerg Grip, 2021.

Under samma himmel är ett konstverk tillägnat alla civila och militära veteraner, skapat av konstnären Ebba Matz. 

I den västra delen av Färjenäsparken står en skulptur i form av en paviljong med himlen som tak. Åtta pelare av rostfritt stål håller upp en ring, där vajrar är uppspända så att de bildar ett mönster av en kompassros. I varje skärningspunkt hänger små ringar av stål, som blänker när de träffas av solens strålar.

Kompassrosens spetsar pekar mot pelarna, som är placerade i väderstreckens riktningar; nord, syd, öst, väst, nordost och så vidare. Konstverket kan därför användas som en faktisk kompass.

I centrum av verket, på marken, finns en sten huggen av röd hallandsgnejs, även kallad Hallandia. Ovansidan är blankpolerad och har en ingraverad text:

”I fredens tjänst
För demokratin
Under samma himmel”.

Inflikat i texten syns lilla riksvapnet, Tre Kronor.

Kullerstenen som omger stenen är återanvänd och har tidigare legat på andra platser i Göteborg. Runt omkring kommer det så småningom att växa upp en äng.

Ska hedra civila och militära veteraner

Konstverket är tillägnat civila och militära veteraner. En veteran är en person som har deltagit i internationella fredsfrämjande eller humanitära insatser, som till exempel en soldat från Försvarsmakten eller räddningstjänsts- och sjukvårdspersonal som varit utsända av svenska staten i olika insatser i världen. I Göteborgsområdet finns ungefär 15 000 veteraner.

Det var år 2018 som en motion inkom till kommunfullmäktige om att hedra veteraner i Göteborg med en konstgestaltning. Motionen antogs och under 2020 började konstnären Ebba Matz att arbeta med uppdraget. Konstgestaltningen stod klar lagom till Veterandagen 29 maj 2021.

Balanserar det sköra och stabila

Gestaltningen är gjord utifrån en idé om att balansera det sköra och det stabila. Konstnären Ebba Matz har berättat:

”De relativt tunna pelarna som bär upp den övre ringen symboliserar stöttepelarna som gör det viktiga arbetet i fredens tjänst. Det som vilar mot marken håller upp det gemensamma och sköra.”

Samlande plats

I uppdraget att ta fram en konstgestaltning för veteraner ingick också att verket ska fungera som en samlande plats. Genom sin utformning kan Under samma himmel användas både vid större ceremonier, som Veterandagen som inträffar varje år den 29 maj, och för enskilda besök. På stenen i mitten kan en eller två personer slå sig ner för en stunds begrundan, eller kanske kan man lägga en blomma på den.

Skulptören Ebba Matz föddes 1963 i Leksand och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 2007 är hon ledamot i Konstakademin. Hon har gjort flera offentliga konstgestaltningar runt om i Sverige. I Göteborg har Matz även gjort konstverket Här, vid Wavrinskys plats på Guldheden.

Under samma himmel är finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Se Ebba Matz berätta om konstverket i filmen nedan:

Duvopelare

Duvopelare © Olle Langert/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

I skulpturgruppen på Syrengården ser det ut som om flera pappersduvor har landat och slagit sig till ro. 

Verket hör tematiskt ihop med ett annat konstverk på Syréngården, Pappersduva, som är skapat av samma konstnär. ”Pappersduvan” sitter uppflugen sex – sju meter upp på husväggen, ovanför skulpturgruppen, och har samma formspråk som dem. På så sätt ”pratar” de två verken med varandra.

I skulpturgruppen syns tre varianter av pappersduvor, som alla är placerade på en rund sockel. Den övre delen av ”duvorna” är gjord i blank stålplåt, som reflekterar och fångar upp ljuset och himlens färg på ett sätt som förstärker formerna.

De undre delarna, som löper ner mot sockeln, är gjorda i corténstål. Corténstål rostar snabbt vilket gör att färgen blir vackert rödbrun, och som här effektivt förstärker kontrasten mellan de två materialen i verket.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början på  1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter drygt 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkens titlar sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Pappersduva

Pappersduva © Olle Langert/Bildupphovsrätt, 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Alla som vikt ett pappersflygplan känner säkert igen sig i detta konstverk. Trots att det är skapat av stålplåt har verket en skenbar lätthet.

Verket hör tematiskt ihop med ett annat konstverk på Syréngården, skapat av samma konstnär. ”Pappersduvan” sitter uppflugen sex – sju meter upp på väggen. Nere på gården står verket Duvopelare, där ser vi samma form användas igen fast i en annan tappning. På så sätt ”pratar” de två verken med varandra.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början på 1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Victoria

Victoria © Gino Scarpa, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Den italiensk-norske konstnären Gino Scarpas skulptur i rostfritt stål kan leda tankarna till den futuristiska konstriktningen som startade i Italien i början av 1900-talet.

Futurismen tog ställning mot traditionalismen och förespråkade en ny konst med förhoppning om en ljus framtid tack vare nya tekniska landvinningar. De hyllade maskinen, farten och framåtskridandet.

Även om Scarpa inte förespråkar futuristernas idéer, som även kom att anammas av fascisterna i Italien, finns det helt klart en stark riktning, rörelse och fart i hans skulptur.

Tyvärr har detta konstverk nästan helt dolts av en återvinningsstation och står nu inklämd och gömd bakom ett högt staket.

Gino Scarpa föddes 1924 i Venedig, där han studerade arkitektur. Som konstnär är han dock självlärd. Sedan 1970 är han bosatt i Oslo, men började vistas frekvent i Skandinavien för att måla redan på 50-talet. Scarpa finns representerad i Museo Statale di Bolzano, Künstlerhaus i Wien, Statens Museum for Kunst och Malmö museum.

Veras laboration

Veras laboration © Jan Cardell, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019. Bild publicerad med tillstånd av konstnären.

Detta är den tredje skulpturen i Göteborg föreställande en namngiven kvinna. Vera Sandberg som avbildas var den första kvinnan i Sverige som tog en ingenjörsexamen.

Vera Sandberg var en modig person i detta att våga bryta normer och utbilda sig till ingenjör på Chalmers år 1907, som ensam kvinna bland idel män. Med anledning av att detta uppmärksammades till hundraårsjubileet 2017, kom idén upp att hedra hennes minne med ett konstverk.

Skulpturen som tillkom efter en utlysning där fem konstnärer fick lämna förslag, finansierades med insamlade medel och bidrag från Chalmers ägarstiftelse och invigdes den 13 juni 2019. Uppdraget att utföra verket gick till Jan Cardell.

Den fyra meter höga skulpturen består av en drygt 2 meter hög sockel i corténstål, varpå Vera Sandberg är avbildad i brons sittande på en pall i färd med att utföra en laboration.

Skulpturen består av rörliga delar och en ljussättning som ger ljus i de olika behållarna och som tänds efter mörkrets inbrott.

Jan Cardell föddes 1961 i Göteborg och är utbildad på Konstindustriskolan (nuvarande HDK) i Göteborg. Han har gjort konstgestaltningar i Sverige, Norge och England.  I sitt arbete har han återkommande skapat mekaniska instrument och till och med hela orkestrar i sina ljudande verk.

Elementar­andar

Elementarandar © Acke Janson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Acke Jansons modernistiska stålskulptur Elementarandar står placerad vid hans gamla arbetsplats, Chalmers Tekniska högskola.

Själva verkets utformning utgår från en slags ”grundstam”. Därifrån tränger sig mjuka, kantiga och oregelbundna former ut. I helheten kan man läsa in någon slags figur. Kanske ett andeväsen, om man vill tolka in verkstiteln?

Titeln är dubbelbottnad och ganska fyndig, med tanke på placeringen på Chalmers Tekniska Högskola. Den kan kopplas till betydelsen grundläggande, elementar. Men också till det metafysiska i den folkliga och mytologiska kopplingen till andeväsen – som sjöjungfrur, tomtar och troll. Dessa naturandar, eller elementarandar, anspelar på medeltida folktro. Naturandarna representerade varsitt av de fyra elementen: Jorden – Vattnet – Luften – Elden.

För att kunna upptäcka, uppfinna och våga ifrågasätta rådande sanningar behövs säkert lika delar av grundläggande kunskaper och ett mer fritt och fantasifullt tänkande. En öppenhet även för sådant som inte vetenskapligt låter sig förklaras.

Konstnär med starka band till Chalmers

Konstnären Acke Jansson föddes 1922 i Åmål och var skulptör och bokillustratör. Han utbildade sig vid dåvarande Slöjdföreningens skola i Göteborg och senare vid Valands konstskola. I nästan 30 år, 1959 – 1988, arbetade han som lärare i teckning, måleri och skulptur på arkitektursektionen vid Chalmers.

Ytterligare ett av hans verk, Kunskapens träd från 1974, är placerat vid hans gamla arbetsplats.

Acke Jansson dog 2006 i Stenkyrka församling, Västra Götaland.

Verket Elementarandar beställdes av Statens Konstråd och placerades vid Chalmers 1972.

Tifo

TIFO © Per Petersson/Bildupphovsrätt, 2019 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

I juni 2015 invigdes den nya fotbollsarenan Bravida Arena på Hisingen. Tidigare låg här fotbollsarenan Rambergsvallen som var BK Häckens hemmaarena.

Den nya arenan byggdes och ägs av det kommunala fastighetsbolaget Higab. I samband med bygget utlystes en konstgestaltningstävling och två konstverk kom så småningom på plats. Gestaltningen på utsidan är utförd av göteborgskonstnären Per Petersson.

På den knappt två meter höga betongfris som löper utefter byggnaden har konstnären skapat en böljande linje, kanske beskrivande en studsande bolls väg över planen. Längs linjen finns också ett antal runda former placerade. Dessa har alla olika motiv med fotbollsanknytning. Bilderna träder fram från ett grovt raster bestående av borrade hål i olika storlekar.

Under dygnets mörka timmar tänds ett ljusspel i vitt ljus som simulerar en boll i rörelse längs fasaden. Inne på anläggningen är det även möjligt att manuellt starta ett animerat ljusspel i färg. Kanske när något extraordinärt händer i en match?

Per Petersson är född i Göteborg 1962. Utbildad på HDK (Högskolan för design och konsthantverk), Göteborg, 1984-88. Representerad på Röhsska Museet, Göteborg.