Elementar­andar

Elementarandar © Acke Janson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Acke Jansons modernistiska stålskulptur Elementarandar står placerad vid hans gamla arbetsplats, Chalmers Tekniska högskola.

Själva verkets utformning utgår från en slags ”grundstam”. Därifrån tränger sig mjuka, kantiga och oregelbundna former ut. I helheten kan man läsa in någon slags figur. Kanske ett andeväsen, om man vill tolka in verkstiteln?

Titeln är dubbelbottnad och ganska fyndig, med tanke på placeringen på Chalmers Tekniska Högskola. Den kan kopplas till betydelsen grundläggande, elementar. Men också till det metafysiska i den folkliga och mytologiska kopplingen till andeväsen – som sjöjungfrur, tomtar och troll. Dessa naturandar, eller elementarandar, anspelar på medeltida folktro. Naturandarna representerade varsitt av de fyra elementen: Jorden – Vattnet – Luften – Elden.

För att kunna upptäcka, uppfinna och våga ifrågasätta rådande sanningar behövs säkert lika delar av grundläggande kunskaper och ett mer fritt och fantasifullt tänkande. En öppenhet även för sådant som inte vetenskapligt låter sig förklaras.

Konstnär med starka band till Chalmers

Konstnären Acke Jansson föddes 1922 i Åmål och var skulptör och bokillustratör. Han utbildade sig vid dåvarande Slöjdföreningens skola i Göteborg och senare vid Valands konstskola. I nästan 30 år, 1959 – 1988, arbetade han som lärare i teckning, måleri och skulptur på arkitektursektionen vid Chalmers.

Ytterligare ett av hans verk, Kunskapens träd från 1974, är placerat vid hans gamla arbetsplats.

Acke Jansson dog 2006 i Stenkyrka församling, Västra Götaland.

Verket Elementarandar beställdes av Statens Konstråd och placerades vid Chalmers 1972.

Tifo

TIFO © Per Petersson/Bildupphovsrätt, 2019 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

I juni 2015 invigdes den nya fotbollsarenan Bravida Arena på Hisingen. Tidigare låg här fotbollsarenan Rambergsvallen som var BK Häckens hemmaarena.

Den nya arenan byggdes och ägs av det kommunala fastighetsbolaget Higab. I samband med bygget utlystes en konstgestaltningstävling och två konstverk kom så småningom på plats. Gestaltningen på utsidan är utförd av göteborgskonstnären Per Petersson.

På den knappt två meter höga betongfris som löper utefter byggnaden har konstnären skapat en böljande linje, kanske beskrivande en studsande bolls väg över planen. Längs linjen finns också ett antal runda former placerade. Dessa har alla olika motiv med fotbollsanknytning. Bilderna träder fram från ett grovt raster bestående av borrade hål i olika storlekar.

Under dygnets mörka timmar tänds ett ljusspel i vitt ljus som simulerar en boll i rörelse längs fasaden. Inne på anläggningen är det även möjligt att manuellt starta ett animerat ljusspel i färg. Kanske när något extraordinärt händer i en match?

Per Petersson är född i Göteborg 1962. Utbildad på HDK (Högskolan för design och konsthantverk), Göteborg, 1984-88. Representerad på Röhsska Museet, Göteborg.

Sleipner

Sleipner © Fred Leyman/Bildupphovsrätt 2018 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

”Sleipner” är namnet på Odens högt älskade åttafotade häst, från den nordiska mytologin.

Med sina åtta ben kunde han ta sig fram snabbare än något annat. Han var till och med snabbare än vinden och färdades lika bra på marken, i luften som till havs.

Konstnären Fred Leyman var bland annat hästuppfödare, så kanske låg det nära till hands för honom att ta sig an motivet till denna konstgestaltning som år 2023 har stått på sin plats i 50 år. Inte så ofta som man möter ett konstverk som framstår i så gott skick efter så många år.

Kanske är det också konstnärens hästintresse som gjort att han lyckats få till ett såpass trovärdigt uttryck i en abstraherad skulptur. Man kan känna ”Sleipners” frustande energi och vilja att färdas vidare ut i världen trots att han står fast på marken med sina åtta ben.

”Sleipner” är placerad på Nya Lundenskolans skolgård och är utförd av rör i rostfritt stål i olika dimensioner. Invigdes 1973-06-27.

Konstnären Fred Leyman föddes 1919 och avled 2004. Utbildad på Valands konstskola 1951-54.

Skulpturen ägs och förvaltas av Lokalförvaltningen i Göteborg.

Vinkling och bortklipp

"Vinkling och bortklipp", skulptur. © Ingela Palmertz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Framför entrén och runt ett hörn på husfasaden till Kaggeleds äldreboende har Ingela Palmertz gjort en konstgestaltning.

På ytan framför entrén på en stram granitsockel, står vad som vid en första anblick ser ut som ett vikt pappersflygplan av den sorten som många allra först lärde sig att vika. Ingela Palmertz ljusblå pilformade ”flygplan” pekar upp mot fasaden och är helt säkert en bra fungerande markör för nya besökare om var entrén är belägen.

Mot gatan syns den andra delen av verket, ”Bortklipp”, som viker sig runt hörnet. En drygt fyra meter lång vinklad, målad stålplåt i lila, ljusblått, rött och rosa som med sin form och färgsättning ger sken av en större tredimensionalitet än vad den egentligen har.

Det tvådelade konstverket binder ihop ytan framför äldreboendet och tillför också något oväntat i miljön vilket ger platsen en ökad dynamik.

 

Ut

© Alina Chaiderov/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Alina Chaiderov/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Är det en bur? Eller kanske ett ensamt vändkors framför en av stadens bästa utsikter? Alina Chaiderovs konstverk i Redbergsparken kan tolkas på många sätt.

Verket placerades i den högt belägna Redbergsparken hösten 2016. Från platsen ser du ut över hela staden. Du kan gå in och igenom det roterande korset och komma ut på andra sidan. I övrigt har det ingen praktisk nytta – men många tolkningsmöjligheter.

Runt 2015, samtidigt som konstnären arbetade med Ut, kom många flyktingar till Göteborg och Sverige. Alina Chaiderov, som själv har erfarenhet av att komma till Sverige från ett annat land, har uppgett att detta påverkade hennes arbete med verket. Kanske kan man tolka verket som en kommentar till de territoriella gränser som människan sätter upp, där det kan vara livsavgörande vilken sida man råkar befinna sig på.

Konceptuell skulptur

Alina Chaiderov gör ofta konceptuella skulpturer och installationer med referenser till konsthistorien. Många av hennes verk tycks lyfta både personliga och kollektiva erfarenheter kring arkitekturens relation till sociala och ekonomiska strukturer. Så här beskriver hon själv sitt konstnärskap:

”Min konst handlar om relationen mellan det psykiska och det fysiska. Via olika konstellationer av material undersöker jag och ställer frågor kring begreppen minne, tid, kropp och rum.”

Den som minns Gasklockan, ett av stadens tidigare landmärken som också kunde ses från platsen, kan se likheter. Ut är betydligt mindre i storlek, men proportionerna och formen stämmer väl överens. På plats framför konstverket kan det nog också upplevas som ett landmärke, precis som Skansen Lejonet och det så kallade Läppstiftet som syns långt där nere.

Alina Chaiderov föddes 1984 i Sovjetunionen och är bosatt i Göteborg. Hon kom till Sverige på 90-talet. Efter examen i Fri konst vid Akademin Valand i Göteborg 2015 har hon haft en rad utställningar, bland annat på Borås konstmuseum och i Paris och Turin.

Författaren berättar: Alina Chaiderov (fördjupande text om konstverket).

Spiral

© "Spiral", Bertil Malmstedt/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
© "Spiral", Bertil Malmstedt/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

”Spiral” av konstnären Bertil Malmstedt tillkom i samband med att bostadsområdet Pilegården byggdes.

En spiralform som ser ut att skruva sig upp/ner i gräsmattan. Tankarna kan också gå till formen av en plog som kanske tidigare plöjde jorden i just detta område där människor varit bosatta ända sedan stenåldern.

Läs mer om konstnären Bertil Malmstedt (Wikipediasida)

Dröm

Dröm © Jaume Plensa/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Dröm © Jaume Plensa/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

På Drottningtorget balanserar tre sittande mansfigurer uppe på varsin tolv meter hög pelare. Figurerna sitter hopkrupna och håller för ögon, öron och mun. På kvällen lyser de i olika färger.

Konstverket heter Dröm och är skapat av konstnären Jaume Plensa, som också ligger bakom internationellt kända verk som Crown Fountain i Chicagos Millenuim Park, Echo i Madison Square Park i New York och House of Knowledge i Borås.

Ljus är ofta ett viktigt element i Plensas installationer. De tre figurerna i Dröm är upplysta inifrån och växlar regelbundet färg för att var tjugonde minut förenas i en och samma färg, och därefter åter lysa i olika färger.

Motivet med de tre männen som håller för ögon, öron respektive mun är hämtat från den japanska konsten, där apor ofta avbildas på detta sätt. Det går tillbaka till ett buddistiskt tankesätt om att ”inte se, inte höra, inte säga något ont”.

Jaume Plensa är en spansk internationellt verksam konstnär och skulptör. Han föddes 1955 och utbildade sig i Barcelona. Hans verk ställs regelbundet ut på gallerier och museer runt om i världen och hans skulpturer finns i många länder så som Sverige, Spanien, Frankrike, Japan, Sydkorea, Tyskland, Kanada och USA.

Dröm kom på plats i samband med att Clarion Hotel Post öppnades och ägs av hotellets ägare.

Ur väggen

"Ur väggen" © Yvonne T Larsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Ur väggen" © Yvonne T Larsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Yvonne T Larssons skulptur står fint i färg med det matta roströda cortenstålet mot det blanka rostfria stålet.

Materialen spelar mot varandra när man rör sig runt och förbi skulpturen. Kopplingen och inspirationen till Endre Nemes vägg är lätt att finna, från det 1950–talsinspirerade mönster som genomsyrar Nemes vägg till Yvonne T Larssons geometriska vinklar. Om inte annat så antyder titeln ett samband mellan de två konstverken.

Verket invigdes våren 2009.

Boll

"Boll" © Berit Lindfeldt/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist
"Boll" © Berit Lindfeldt/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist

Vid plaskdammen intill Mariaplan har en överdimensionerad badboll blåst upp på gräset. Lek och lust är i centrum både på platsen och för konstnären Berit Lindfeldt.

”Jag har en lust för materialet och att ta till vara på triviala värden. Det är livslustuppehållande.” Så beskriver Berit Lindfeldt sitt konstnärskap. Ofta jobbar hon med upphittade föremål. Hon låter det öppna sinnet styra processen och har skapat verk av allt från gamla stolar och sängbottnar till plastflaskor.

Med sitt stora ljusblå blankpolerade klot adderar hon en stor portion lekfullhet till Kungsladugårdsskolans storslagna fond i änden av Älvsborgsgatans allé.

Väcker nyfikenhet

Plaskdammen, i dagligt tal kallad ”Plaskis”, är en omtyckt och flitigt nyttjad plats i Majorna. Varma sommardagar är det ofta fullt av lekande barn i den grunda bassängen och läsande, solande människor ligger utspridda på grässlänterna runt omkring.

Som en jättebadboll som precis har fångats av vinden och blåst upp på land ligger skulpturen där på gräsmattan, och i de blanka prickarna speglas både omgivningen och de nyfikna som kommer nära.

Skulptören Berit Lindfeldt föddes 1946 i Stockholm och är utbildad på Konstindustriskolan och Valands konstskola. Hon har varit gästlärare vid Högskolan för Design och Konst i Göteborg, Konsthögskolan Valand i Göteborg och Konsthögskolan i Umeå och har också varit projektledare i Statens konstråd från 1994. 1998 valdes hon in i Kungliga Akademien för de fria konsterna. Hennes konst finns bland annat representerad på Göteborgs konstmuseum.

 

Här

"Här" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
"Här" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

Som på en karta har Ebba Matz markerat ut det ganska anonyma torget Wavrinskys plats. Intill den 4,5 meter höga knappnålen snett nerstucken i marken är det lätt att känna sig som en miniatyrfigur i en jättes värld.

Den uppförstorade nålen med sitt röda knappnålshuvud leker med skalan och perspektivet – och ger den trafiktäta platsen en mittpunkt. Wavrinskys plats ligger på Guldhedsgatans krön mellan spårvagnshållplatserna Chalmers och Medicinaregatan. Som en ö omgiven av spårvagnar och biltrafik finns torgytan, där verket står sedan 2006.

Knappnålen är gjord i lackad, formgjuten och glasfiberarmerad plast och rostfritt stål. Den är fäst i ett kryss av plattstål infällt i torgets stenyta. Kryssets armar ligger i riktningarna norr-söder och öster-väster. Verket invigdes först 2007, ett år efter att det kom på plats. 2008 restes en likadan skulptur i Kumla.

Skulptören Ebba Matz föddes 1963 i Leksand och är utbildad på Konstskolan Idun Lovén och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 2007 är hon ledamot i Konstakademin.

Verket Här är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.