Ljus-arkiv - Göteborg Konst

Grus sprider ut tiden

Grus sprider ut tiden, © Makda Embaie 2023.

Vid ett parkeringshus på Heden finns ljus- och ljudverket Grus sprider ut tiden. Konstnären Makda Embaie riktar uppmärksamheten mot Hedens olika historiska funktioner, från militärt övningsfält till en yta för bollsport.

Nedan kan du läsa ljudverket transkriberat.

Ljusverket kan upplevas under dygnets mörkare timmar och syns i form av två meningar som projiceras på marken längs parkeringshusets fasad: ”Grus sprider ut tiden” och ”Du är en del av berättelsen”. Verket tänds samtidigt som den andra gatubelysningen runt omkring.

I ljudverket, som går att lyssna på ovan, blir gruset en symbol för hur gemenskap skapas i olika situationer som har koppling till Heden. I dag används Heden främst för fotboll och andra bollsporter, men tidigare har det varit ett militärt övningsfält. I verket drar konstnären en parallell mellan hur olika utövare har använt ord som ”försvar”, ”anfall” och ”motstånd”.

Så här berättar Makda Embaie om hur hon tog sig an platsen när hon arbetade med konstverket:

”Militären har använt sig av lagsport som ett sätt att skapa sammanhållning och vi-känsla. Vi-känslan är avgörande för att uppfylla det egentliga ändamålet: att försvara nationalstatens gränser och resurser. Jag försöker göra förståelsen av den här typen av gemenskaper mer komplex och kritisk – vem ingår i den och vem stänger den ute?”

Konstnären Makda Embaie är född 1994 och baserad i Oslo. Hon har studerat vid Konstfack, Kungliga konsthögskolan och Biskops Arnös författarskola i Stockholm, och vid Konsthögskolan i Oslo. Hon arbetar med ljud, text, film och installationer.

Konstverket Grus sprider ut tiden är finansierat av Göteborgs Stads Parkering AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande kommunala bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Transkribering av ljudverket

I gruset runt byggnaden har du sprungit förut.
Kanske inte här,
men gruset var en gång en del av något större.
Det gick i bitar och vilar ibland i mönstret
i skosulor,
på bilmattor,
i hallen,
i rasslande fotbollsskor.

Grus kommet ur berg,
om berg får vinden att accelerera när den studsar mellan väggar,
sprider grus ut tiden och får små berättelser att hägra.
Och så, kan du bli en del av det här.

Munnen är full av ljus –
Ljuset kastas mot dig och du fångar
badar i ljuset
vänder dig om
låter kroppen träda in
träda ur.

Ljuset höjer hjärtslaget
för att det ska höras
att här kan kroppen också vara gruset,
och gruset kan vara berättelsen,
som spränger gränsens logik.

Vi delar kritiska ögonblick,
här på sandiga Heden
har vi skor som greppar, som siktar – träffar
Siktar – Missar
Siktar – Skjuter
Siktar – Stupar
Siktar – Passar
Siktar – Straffar
Siktar – Anfaller
Siktar – Avbryter
Siktar – Skyddar

Vi marscherar in på fältet –
möter varandras blickar,
innan kroppen blir vårt stridsredskap
åt leken eller kriget.

Skott skjutna av darriga lemmar
träffar stenar på marken
spränger dom till små berättelser
och i berättelsen kan du vara en spelare
eller en soldat
på sandiga Heden.

Ekosystem

"Ekosystem", Johannes Heldén, 2021. Foto: Jesper Jansson. Skulpturen har inte fått belysning än.

Johannes Heldéns konstgestaltning till Musikens hus blandar bildkonst med skulptur och ljus, och knyter samman utomhus och inomhus, natur och kultur.

I nischen ovanför entrén till kulturhuset Musikens hus, mot Karl Johansgatan, sitter en skulptur i aluminium målad med emaljfärg. Där syns växter och djur i muterade former, samtidigt som små detaljer knyter an till verksamheten inne på Musikens hus – är det en uppslagen bok mellan rötterna, en telesladd som skymtar i växtligheten?

I ett av fönstren bredvid entrén syns en ljusinstallation eller ”ljuslåda”. Även den visar växtlighet och djurliv, och går i dialog med skulpturen ovanför entrén. På natten lyser ljusinstallationen upp fönstret.

Till verket hör också en dikt skriven av konstnären, som finns att läsa på verksskylten. Kanske är det byggnadens poetiska ekosystem som beskrivs – en bild av hur naturen blir en del av huset, i samklang med den kreativitet som pågår där, nu och i framtiden:

Återberättat av fåglar– – ljudet
av syrsor – – inomhus om natten
förändringen sker– – utan att du märker det
– – nedstigning– – genom molnen, genom
(upplysta regndroppar, takåsarnas fält,
trapphusets snöfall) framtida
minnen, mytologier– – av ljud– – ljus
burna av vinden

Tillkom genom Charles Felix Lindbergs donationsfond

Det var 2018 som ett förslag lades till Charles Felix Lindbergs donationsfond om att Musikens hus skulle få en konstgestaltning till sin entré med tema hållbarhet och kultur. Kommunfullmäktige antog motionen samma år. 2020 stod det klart att konstnären Johannes Heldén fick uppdraget, och gestaltningen blev klar under hösten 2021.

Konstnären, poeten och musikern Johannes Heldén föddes 1978 och växte upp i Katrineholm. Han är utbildad vid Valands konsthögskola i Göteborg. Hans verk rör sig ofta mellan olika konstnärliga genrer och material, allt från akvarell till algoritmbaserade installationer, och knyter an till teman som ekologi, artificiell intelligens och berättande.

Du är drömmen

Du är drömmen © Aleksandra Stratimirovic/Bildupphovsrätt, 2020. Foto: Robin Hayes.

Du är drömmen är ett poetiskt ljusverk i form av lysande text som svävar ovanför en garagebyggnad.

Stilrena, enkla bokstäver löper längs taket på en garagebyggnad i Biskopsgården. Vid första anblicken upplevs verket som en obruten rad med bokstäver, nästan som en krona som pryder garaget. Sedan börjar orden framträda, bokstäver blir till ord, och ord till meningar.

Konstnären Aleksandra Stratimirovic har själv berättat om verket:

– Jag ville bidra med något positivt och inspirerande. Verket vänder sig till de boende och förbipasserande med intentionen att lyfta varje individs unika och positiva karaktär, efter egna val och behov. Min förhoppning är att många kommer kunna känna igen sig i verket, och hämta kraft och stolthet när det behövs.

Så här lyder texten:

D U Ä R D R Ö M M E N D U Ä R L Ä N G T A N D U Ä R G U L D

D U Ä R G R Y M D U Ä R V A C K E R D U Ä R S T A R K D U Ä R T A N K E N

D U Ä R S T O L T D U Ä R H O P P D U Ä R K L O K D U Ä R F R I

Arkitekturen inspirerade

Den omkringliggande modernistiska arkitekturen har inspirerat Aleksandra Stratimirovic i arbetet med verket. Hon berättar:

– Huset bakom garaget är uppbyggt kring tanken att många likadana moduler bildar en helhet. Fönstren radar upp sig på den stora fasaden. På liknande sätt består mitt konstverk av relativt enkla moduler som är placerade bredvid varandra, med lika stora avstånd emellan, men som tillsammans bildar ord och meningar.

Aleksandra Stratimirovic föddes 1968 i Serbien. Hon arbetar främst med ljus i sina konstgestaltningar och har gjort flera offentliga konstverk i Sverige. Hon är utbildad vid glas- och keramiklinjen vid Konsthögskolan i Belgrad och i ljusdesign vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Verket Du är drömmen är finansierat av Bostadsbolaget genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Vigintiquinque

Vigintiquinque © Carl Hammoud/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

På Syster Estrids gata på Guldheden lyser ett garage upp nattetid, genom tjugofem ljussatta mässingsplåtar utformade som fönster.

Carl Hammouds fasadgestaltning består av tjugofem ljussatta mässingsplåtar utformade som fönster i perspektiv, som är infattade i den perforerade plåtfasaden. Fönstren är formgivna i två storlekar som varvas om vartannat. Placerade i sicksack skapar de formen av ett EKG, rytmen av ett hjärtas slag – kanske det hjärta som en gång slutade slå alltför tidigt hos den person som namngivit gatan, Estrid Rodhe.

Sjuksköterskan Estrid Rodhe levde 1877-1912 och var verksam vid Sahlgrenska sjukhuset. Hon var en pionjär inom utvecklingen av sjuksköterskeutbildningen och hann göra ett stort avtryck inom yrket innan hennes hjärta plötsligt stannade en natt 1912, vid blott 34 års ålder.

Titeln på konstverket, Vigintiquinque, är det latinska ordet för tjugofem och syftar till det antal fönster som löper längs fasaden – ett fönster för varje sköterska och läkare som givit namn åt Guldhedens gator. Det relaterar också till den medicinska terminologi som på latin gett namn åt kroppens alla delar.

Som konstnären själv uttrycker det: ”Tanken är att Vigintiquinque ska kunna ses som del av Guldhedens geografiska anatomi”.

Konstnären Carl Hammoud (född 1976) är verksam i Stockholm och utbildad på Valands konsthögskola i Göteborg. Han arbetar främst med teckning, måleri och skulptur.

Verket Vigintiquinque är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Blodet i oss

Blodet i oss © Ola Åstrand/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Vägar, tunnlar, viadukter och broar är som en del av trafikens blodomlopp. När man passerar genom Ola Åstrands ljussatta väg- och gångtunnel i Kviberg kan man nu också känna in och bli medveten om vårt gemensamma mänskliga dito.

Med små medel har konstnären skapat en effektfull upplevelse för de fotgängare, cyklister och bilister som passerar genom tunneln. Den intensivt lysande blodröda färgen förvandlar en vanligen ganska död och ogästvänlig plats, där bilmotorernas ljud studsar mot den grå betongen och där man som fotgängare helst vill passera så fort som möjligt. När mörkret lagt sig träder man nu istället in i detta omslutande röda ljus och ser den vita texten ”blodet i oss” på den motsatta väggen.

Kanske kan denna korta vistelse i ”det röda” frammana tankar och reflektioner. Så här skriver konstnären själv om sitt verk:

”Oavsett årstid och tid på dygnet, om du kör bil eller promenerar, tänker jag mig vistelsen i tunneln som ett ögonblick av värme i vardagen. Jag tänker mig att texten ’blodet i oss’ förstärker denna tillhörighet och att man upplever en känsla av ett ’vi’. För oavsett hur vi ser ut är vi samma på insidan.”

Ljuskonst i tunnlar

Blodet i oss är ett konstverk inom projektet Ljuskonst i tunnlar som startade 2014 på uppdrag av Trygg, vacker stad , en samverkansorganisation inom Göteborgs Stad i samarbete med Göteborg Konst och White Arkitekter. I projektet fick konstnärer i samarbete med arkitekter ljussätta ett flertal tunnlar av olika slag, för att bygga bort miljöer som av många upplevdes som mörka och otrygga.

Ola Åstrand (född 1959) utbildade sig på Konsthögskolan Valand 1986-91 och är representerad på bland annat Moderna Museet, Malmö Museum, Uppsala Konstmuseum, Linköpings Kommun, Göteborgs Konstmuseum, Ystads Konstmuseum. Han arbetar som bildkonstnär och utställningskurator.

Forest Fuel

Forest Fuel © Jessica Lloyd-Jones/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Detta ljuskonstverk som består av en rörlig projektion på en byggnad kan bara ses efter mörkrets inbrott. Då förvandlas fasaden på Sävenäsverket till en grönskimrande granskog.

Sävenäsverket är en anläggning som drivs av Göteborg Energi och som producerar kraft och energi till staden genom eldning med träflis från skogsindustrin.

I samband med att en ny entrébyggnad invigdes tillkom detta konstverk genom enprocentregeln. Uppdraget att skapa en projektion på fasaden gick till den walesiska konstnären Jessica Lloyd-Jones.

I stället för att skapa ett konstverk inne i den nya entrén valde man här att göra ett konstverk som blev mer tillgängligt och möjligt för fler att ta del av. Konstverkets innehåll skulle också visa på den verksamhet som pågår inne i byggnaden. Nu projiceras en animerad film på utsidan som visar på den råvara som utgör grunden till det bränsle som används; träflis.

Träflisen eldas upp och ger energi, askan som bildas vid förbränningen förs sedan tillbaka till skogen där den återför de näringsämnen som är nödvändiga för skogens återväxt – ett cykliskt förlopp för förnybar energi.

Jessica Lloyd-Jones (född 1983) bor och arbetar i norra Wales, England. I sin konst arbetar hon bland annat med vetenskap- och teknikrelaterade frågor och är intresserad av energi och naturfenomen.

Verket ForestFuel är finansierat inom ramen för enprocentregeln i ett samarbete mellan Göteborg Konst och Göteborg Energi. Enprocentregeln innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

RymdConfetti

När mörkret lagt sig framstår platser, föremål, byggnader och växtlighet på ett helt annat sätt än i dagsljus. Pia Hedströms skulptur utgör ett utmärkt exempel på detta.

På dagen ser vi en nästan tolv meter hög, blank stålbåge resa sig i en välvd form, som uttrycker såväl rörelse och fart, som en del av en större tänkt elliptisk bana. När man närmar sig skulpturen syns det intrikata genombrutna mönstret som täcker hela ytan. Bakom mönstret ser man olikfärgade glas.

Dagtid lyckas RymdConfetti aktivera platsen genom sin storlek, form, rörelse och ytmässighet. På kvällen tycks platsen bli lite mer intim, omgärdad av byggnader och träd och då genomgår också konstverket en slags förvandling. Den hårda kantigheten och den stålblanka ytan löses upp av de olikfärgade ljusformerna och det är som om man får se ett smalt utsnitt av världsrymden med lysande kometsvansar, solar och planeter i olika banor.

Pia Hedström (född 1960) är utbildad på Konstfack, Stockholm och på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har gjort ett flertal offentliga gestaltningar runt om i Sverige och är representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum, Vetlanda Museum och Statens Konstråd.

RymdConfetti är beställd och bekostad av Skanska fastigheter genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Veras laboration

Detta är den tredje skulpturen i Göteborg föreställande en namngiven kvinna. Vera Sandberg som avbildas var den första kvinnan i Sverige som tog en ingenjörsexamen.

Vera Sandberg var en modig person som vågade bryta normer och utbilda sig till ingenjör på Chalmers år 1914, som ensam kvinna bland idel män. När det år 2017 hade gått 100 år sedan hon tog examen, kom idén upp om att hedra hennes minne med ett konstverk.

Skulpturen stod klar och invigdes 13 juni 2019. Den vilar på en drygt två meter hög sockel i corténstål, medan Vera Sandberg är avbildad i brons, sittande på en pall i färd med att utföra en laboration. Sammanlagt är skulpturen cirka fyra meter hög.

Skulpturen består av rörliga delar och en ljussättning som ger ljus i de olika behållarna och som tänds efter mörkrets inbrott.

Veras laboration finansierades med insamlade medel och bidrag från Chalmers ägarstiftelse.

Konstnären Jan Cardell föddes 1961 i Göteborg och är utbildad på Konstindustriskolan i Göteborg. Han har gjort konstgestaltningar i Sverige, Norge och England. I sitt arbete har han återkommande skapat mekaniska instrument och till och med hela orkestrar i sina ljudande verk.

Tifo

I juni 2015 invigdes den nya fotbollsarenan Bravida Arena på Hisingen. Tidigare låg här fotbollsarenan Rambergsvallen som var BK Häckens hemmaarena.

Den nya arenan byggdes och ägs av det kommunala fastighetsbolaget Higab. I samband med bygget utlystes en konstgestaltningstävling och två konstverk kom så småningom på plats. Gestaltningen på utsidan är utförd av göteborgskonstnären Per Petersson.

På den knappt två meter höga betongfris som löper utefter byggnaden har konstnären skapat en böljande linje, kanske beskrivande en studsande bolls väg över planen. Längs linjen finns också ett antal runda former placerade. Dessa har alla olika motiv med fotbollsanknytning. Bilderna träder fram från ett grovt raster bestående av borrade hål i olika storlekar.

Under dygnets mörka timmar tänds ett ljusspel i vitt ljus som simulerar en boll i rörelse längs fasaden. Inne på anläggningen är det även möjligt att manuellt starta ett animerat ljusspel i färg. Kanske när något extraordinärt händer i en match?

Per Petersson är född i Göteborg 1962. Utbildad på HDK (Högskolan för design och konsthantverk), Göteborg, 1984-88. Representerad på Röhsska Museet, Göteborg.

Plante Noir

Gun Gordillos ”Plante Noir” (svart växt) står sedan 1993 framför entrén till Högskolan för design och konsthantverk.

En stiliserad enkel form som kan föra tankarna till en tulpan. Den översta plana delen av skulpturen är av koppar som med tiden ärgat och antagit samma färg som taken på skolbyggnaden. På undersidan av denna del sitter några färgade neonrör som kastar ett milt sken.

Konstnären Gun Gordillo är född 1945 i Lund. Hon bor och verkar i Köpenhamn.
Konstnärens hemsida.