thinking thinking dot dot dot

© Ilja Karilampi ”thinking thinking dot dot dot”, 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Pulserande neonsymboler i ett kvällsmörkt bostadsområde i Rannebergen. Är det en bar eller kanske en nattklubb? De blinkande orden Åter och Vinn avslöjar byggnadens verkliga funktion.

I dagsljus är det en ganska vanlig byggnad, en gammal panncentral som gjorts om till en egen återvinningscentral för hyresgästerna. När skymningen faller tar verket och dess ljuskodade budskap över.

Huset valdes ut som en av de platser som Bostadsbolaget upplåter för offentlig konst, enligt enprocentregeln. Den säger att en procent av kostnaderna i alla statliga eller kommunala stadsutvecklingsprojekt ska avsättas för konst.
Tillsammans med Göteborgs Stads konstenhet, Göteborg Konst, formulerades ramarna.

Den konstnärliga gestaltningen skulle kunna upplevas på håll, ge en upplevelse och på ett intresseväckande sätt tolka byggnadens funktion. Uppdraget gick till den Göteborgsbaserade konstnären Ilja Karilampi. När den nya återvinningsstationen Fjälltippen invigdes hösten 2018 var den klädd i verket thinking thinking dot dot dot.

Las Vegas-känsla

Tre av byggnadens sidor har budskap och symboler av neonslingor. På den övre kortsidan finns en vit blomform. På framsidan syns två streckade linjer, orden vip och åter tillsammans med en vit krumelur som skulle kunna tolkas som en signatur eller en tag. Runt hörnet står ordet vinn i gult neonljus. Åter och vinn tänds och släcks enligt en återkommande intervall.

”Jag ville punktmarkera den här delen av området, göra huset modernt med lite Las Vegas-känsla. Det blir filmiskt, något pågående”, sa konstnären i sitt invigningstal. Där beskrev han också hur speciellt det kändes att få skapa något bestående i sin egen hemstad.

Ilja Karilampi är född 1983 och är verksam i Göteborg, Stockholm och Berlin. Han hämtar ofta inspiration från samtida populärkultur och använder symboler från musikkultur, grafisk design, humor och berättelser i sin konst. Ilja är utbildad på Städelschule i Frankfurt am Main och på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hans konst har vistats i en rad separat- och grupputställningar. 2017 gjorde han en offentlig utsmyckning på KTH och Karolinska i Flemingsberg.

Läs mer: ”Ilja Karilampi tecknar i neonljus på återvinningscentral i Rannebergen”.

We can be Local, just for one day

Klas Eriksson, "We can be Local, just for one day". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Klas Eriksson, "We can be Local, just for one day". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Runt 2800 graffittimålade, återanvända kakelplattor och ett varmt rött sken. Tillsammans för de platsens och arbetarrörelsens historia in i Kvillebäckens nya arkitektur.

Konstverket invigdes i december 2016 och är resultatet av en tävling. Bostadsbolaget ville ge sitt nya flerbostadshus vid Jöns Rundbäcks Plats en konstnärlig gestaltning utifrån enprocentregeln. Den innebär att minst en procent av kostnaderna i alla statliga och kommunala stadsutvecklingsprojekt ska gå till konst. En tävling utlystes och konstnären Klas Erikssons förslag vann.

Verket består av fyra betongpelare som bär upp en utskjutande del av huset. De är klädda med kakelplattor som konstnären själv knackat ned från en nu riven mejeribyggnad i Kallebäck. På plattorna finns fortfarande spår av graffitti och om kvällarna färgas de ovanifrån av ett intensivt rött sken.

Hitta hem

Idén var att ta något från den industri och arbetarrörelse som kännetecknat Göteborg och låta det bära upp den nya arkitekturen. Verkets titel pekar också, genom inspiration från David Bowies låt Heroes, på ett nytt sätt att höra hemma i ett föränderligt samhälle. Så här står det på en skylt på en av pelarna:

”De som bor här kommer förr eller senare drivas bort. Men vi kan alla komma någonstans och spela på hemmaplan, om än bara för en dag. Om man bara vill kan alla höra hemma var som helst, vilken dag som helst.”

Konstnären Klas Eriksson är född 1976 och har studerat på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, måleri och skulptur på Östra Grevie Folkhögskola, video och animation på Malmö Högskola och media och kommunikation på Lunds University. Han är känd för att skapa konst kring samhällsfrågor, samtida fenomen, subkulturer och gränsen mellan högkultur och populärkultur. Han använder sig av allt från foto och video till måleri, performance och skulptur. Klas Erikssons verk har visats på bland annat Katrineholms konsthall, kulturhuset Ängeln och Göteborgs Konsthall.

Dröm

Dröm © Jaume Plensa/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Dröm © Jaume Plensa/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

På Drottningtorget balanserar tre sittande mansfigurer uppe på varsin tolv meter hög pelare. Figurerna sitter hopkrupna och håller för ögon, öron och mun. På kvällen lyser de i olika färger.

Konstverket heter Dröm och är skapat av konstnären Jaume Plensa, som också ligger bakom internationellt kända verk som Crown Fountain i Chicagos Millenuim Park, Echo i Madison Square Park i New York och House of Knowledge i Borås.

Ljus är ofta ett viktigt element i Plensas installationer. De tre figurerna i Dröm är upplysta inifrån och växlar regelbundet färg för att var tjugonde minut förenas i en och samma färg, och därefter åter lysa i olika färger.

Motivet med de tre männen som håller för ögon, öron respektive mun är hämtat från den japanska konsten, där apor ofta avbildas på detta sätt. Det går tillbaka till ett buddistiskt tankesätt om att ”inte se, inte höra, inte säga något ont”.

Jaume Plensa är en spansk internationellt verksam konstnär och skulptör. Han föddes 1955 och utbildade sig i Barcelona. Hans verk ställs regelbundet ut på gallerier och museer runt om i världen och hans skulpturer finns i många länder så som Sverige, Spanien, Frankrike, Japan, Sydkorea, Tyskland, Kanada och USA.

Dröm kom på plats i samband med att Clarion Hotel Post öppnades och ägs av hotellets ägare.

Woodelf

Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Mitt på torget bland de vanliga gatlyktorna står denna ”trädande” och lyser upp mörkret med sitt grönskimrande ljus.

Ur ”håret”, trädkronan, skjuter en lyktstolpe upp som kröns av en lampa.

Verket invigdes den 24 september 2005 och är finansierat genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.