Åsa

Åsa © Britta Nehrman. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Vid Sahlgrenskas Gröna stråk står ett finstämt porträtt från 1947, förställande en tonårsflicka i en klassisk kontrapostställning. Möjligen har modellen också fått ge namn åt skulpturen.

Under den här tiden var det populärt att avbilda unga människor, och det finns många exempel i Göteborg på konstverk som förställer unga flickor. I detta och i några andra fall var det kvinnliga skulptörer som låg bakom verken. Kanske skiljer sig deras gestaltningar från sina manliga kollegors tolkningar?

Till skillnad från många verk skapade av manliga skulptörer är den här skulpturen inte en symbol för oskulden eller det upphöjt sköna. Istället är det ett inkännande porträtt av en verklig person, även om vi idag inte vet vem Åsa är.

Bara 20–30 år tillbaka i tiden innan skulpturen kom till var det inte tänkbart att ett porträtt av en vanlig flicka skulle kunna utgöra ett motiv värt att placera i det offentliga rummet. I den bemärkelsen kan verket, som vi nu ser som väldigt traditionellt, en gång i tiden ha uppfattats som ganska radikalt.

Studerade för Carl Milles

Konstnären Britta Nehrman föddes 1901 i Djursholm och avled 1978. Hon studerade för bland annat Carl Milles på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, och senare även i Paris för Antoine Bourdelle och Charles Despiau. Hon är representerad på bland annat Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Värmlands museum och Borås konstmuseum.

Skulpturen Åsa köptes in på en utställning på Konsthallen i Göteborg av dåvarande Göteborgs konstnämnd för att placeras på Sahlgrenskas sjukhusområde. Några år efter att Västra Götalandsregionen bildades överläts verket från Göteborgs Stad till regionen.

Skymt

© Thale Vangen/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Ett par två meter höga ben i brons sticker upp ur en rabatt vid Trätorget i östra Göteborg. Benen har djuriska klövar som senare glider över i människolår. En skymt av en faun eller Pan?

Verket tillkom på initiativ från en bostadsrättsförening i området. Önskemålet var att konstverket skulle leda till nya samtal och möten. Konstnären Thale Vangen har berättat att hennes förhoppning är att verket kan leda till avbrott i vardagen:

”Min intention med skulpturen till Trätorget är att den sagolika gestalten ska mana fram sinnesstämningar, berättelser och fantasier.”

Verket knyter tematiskt an till miljö, djur och natur. De stora benen sticker upp ur en rabatt, där det har planterats växter som passar in med den omliggande naturen. Växterna varierar i höjd och färg och skapar en inramning till denna naturens och skogens varelse, som ändå inte är av denna värld.

Konstnären Thale Vangen föddes 1974 i Drammen, Norge, men är bosatt och verksam i Malmö. Hon arbetar ofta med organiska material och former där anatomiska detaljer har en framträdande roll. Djur och djurliknande former är återkommande teman i hennes skulpturer.

Verket Skymt är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Verket invigdes 24 oktober 2020.

Gränslös tanke

Mitt i Kunskapscentrum Lindholmen står ett fem meter högt torn, bestående av bokstäver, symboler, två hjul och geometriska former. Högst upp tronar en mänsklig hjärna.

Med sin placering vid Lärdomsgatan och Forskningsgången är det lätt att tankarna går till människans intellektuella utveckling.

Längst ner mot marken stöder sig tornet på ett gammaldags hjul och två triangulära delar. Är det möjligen formen av en gammal plog? Ovanför det består tornet av olika symboler ur vilka så småningom bokstäverna utvecklas. Två så kallade solkors finns på var sin sida. Solkors är en gammal symbol som bland annat finns på hällristningar från stenåldern och symboliserar solen.

Inblandat bland symbolerna finns ett antal bokstäver från det latinska alfabetet återgivna. Högst upp finns ett ”m” i så kallad frakturstil eller gotisk skrift. Som avslutning innan hjärnan på toppen, sitter ett strikt format maskintillverkat hjul. Konstverket går populärt under namnet ”Hjärnan”.

Blev skulptör sent i livet

Författaren och konstnären Eino Hanski föddes 1928 i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) och familjen flydde senare därifrån i samband med tyskarnas belägring av staden. 1945 anlände de till Sverige. Tjugo år senare 1965 debuterade han som författare och skrev närmare 20 böcker. Många av hans böcker behandlade tiden i och flykten från Sovjetunionen.

Först på senare år började Hanski skulptera och han kom att göra flera offentliga verk i Göteborg. Utöver detta verk har han gjort Medmänsklighet, också på Lindholmen, Stigbergs-Lasse i Gathenhielmska kulturreservatet och skulpturen Månskäran. Hanski avled i Göteborg år 2000.

Verket finansierades av Älvstranden Utveckling AB i samband med utvecklingen av Kunskapscentrum Lindholmen.

Lejon

"Lejon", Johan Axel Wetterlund © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Två lejon blickar ut över staden från sin upphöjda position på var sin sida av entrén till universitetsbyggnaden. Lejonet som symbol står för mod och styrka och användes flitigt runt sekelskiftet 1900 som arkitektoniskt inslag, bland annat för att markera betydelsen av en byggnad och dess verksamhet.

Tidigare hade Göteborgs Högskola, som det hette på den tiden, legat i relativt enkla lokaler. Runt sekelskiftet kom kritik från flera håll där man ansåg att lokalerna inte var ändamålsenliga och att skolan behövde en högre status, vilket man menade kunde uppnås genom att bygga en ny fristående byggnad.

Köpmannen Oscar Ekman erbjöd sig att finansiera hela bygget av en ny högskola och donerade i början av 1901 summan 450 000 kronor, vilket täckte alla kostnader för uppförandet. År 2019 motsvarar den summan 25,5 miljon kronor. Byggnaden ritades av arkitekterna Ernst Torulf och Erik Hahr och stod färdig 1907.

Vid invigningen närvarade bland annat kronprins Gustaf och dåvarande ecklesiastikminister Hugo Hammarskjöld.

De två snarlika lejonen av Johan-Axel Wetterlunds stod då på sina postament och blickade ut över alla de som samlats för invigningen.

Lejon vanligt motiv för konstnären

Konstnären Johan-Axel Wetterlund föddes 1858 i Habo, Västra Götaland och avled 1927 i Köln. Han studerade vid Slöjdskolan i Stockholm och fick efter skolan arbete som modellör hos en arkitekt. Han fick ett statligt resestipendium och studerade skulpturala utsmyckningar i Tyskland, Frankrike och Italien. Han fick också ett flertal större uppdrag, bland annat åtta statyer på Stockholm slott, samt flera altargestaltningar i olika Stockholmskyrkor.

Efter att han skulpterat de två lejonen till Göteborgs universitet blev djur, och särskilt lejon, ett vanligt förekommande motiv för Wetterlund. I hans levnadsteckning framgår att det mer fria skulpterandet med djurmotiv var mer inspirerande och till glädje för honom jämfört med de många beställningar av medaljer och plaketter han fick.

Bland bilderna finns ett gammalt kolorerat fotografiskt vykort från invigningen 1907.

Medmänsklighet

Medmänsklighet © Eino Hanski. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

En arm med en öppen hand pressar sig med så pass stor kraft ut ur ett stycke granit att stenen splittras. Ned i den öppna handen sprutar en stråle vatten från en fontän.

Eino Hanskis konstverk är placerat på en torgliknande yta mellan gymnasiebyggnaderna på Lindholmen. Hela gestaltningen består av en stensättning med en damm i mitten och en fontän. I ena hörnet av dammen står ett högt granitblock. Ur blocket sticker en lång arm i brons ut. Runt själva hålet i stenen där armen kommer ut ser vi bitar av granit som om de krossats och pressats ut av armens kraft.

Det finns en tydlig symbolik i detta verk med sin utsträckta hand, kopplad till konstnärens egen historia med flykten från Leningrad och det mottagande han och hans familj fick när de kom till Sverige.

Författaren och konstnären Eino Hanski föddes 1928 i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) och familjen flydde senare därifrån i samband med tyskarnas belägring av staden. 1945 anlände de till Sverige. Tjugo år senare debuterade han som författare och skrev närmare 20 böcker. Många av hans böcker behandlade tiden i och flykten från Sovjetunionen.

Först på senare år började Hanski skulptera och han kom att göra flera offentliga verk i Göteborg. Förutom detta verk har han gjort Gränslös tanke, också på Lindholmen, Stigbergs-Lasse i Gathenhielmska kulturreservatet och skulpturen Månskäran. Hanski avled i Göteborg år 2000.

Verket finansierades av Älvstranden Utveckling AB i samband med utvecklingen av Kunskapscentrum Lindholmen.

Berättelser från de sju haven – Sjöhästar

Sjöhästar © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den fjärde delen sett från hamnkanalen kallas ”Sjöhästar”.

Två sjöhästar tittar fram ur varsin mosaikklädd sockel. Nedanför dem sticker stjärten av en upp och nedvänd sjöhäst upp ur kullerstenarna.

Så här berättar konstnären om sina verk:

”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.

De andra delarna heter Sälgubbe, Skeppskatt och Galjonsfigur.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg.  Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel (tillsammans med Peter Kruse) och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

Berättelser från de sju haven – Galjonsfigur

Galjonsfigur © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den tredje delen sett från hamnkanalen kallas ”Galjonsfigur”.

En galjonsfigur eller ett kuttersmycke som denna typ av fartygsdekoration kallas, var oftast en kvinnofigur snidad i trä och fanns på större segel- och örlogsfartyg. Figuren kunde relatera till fartygets namn eller så var den en anonym kvinnogestalt.

Här är kvinnofiguren gestaltad i brons och fastsatt mot en imaginär fartygsför skapad av betong och rött kakel.

Så här berättar konstnären om sina verk:

”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.

De andra delarna heter Sälgubbe, Skeppskatt och Sjöhästar.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg.  Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

Berättelser från de sju haven – Skeppskatt

Berättelser från de sju haven - Skeppskatt © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den andra delen sett från hamnkanalen kallas ”Skeppskatt”.

Den kakelklädda formen föreställer stäven på ett fartyg ur vars inre en katt tränger sig fram och står där stadigt med sina framtassar på marken. Katten är gjord i brons, medan stäven är klädd i gult kakel. Kanske handlar skulpturen om en skeppskatts öde?

Så här berättar konstnären om sina verk:

”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.

De andra delarna heter Sälgubbe, Galjonsfigur och Sjöhästar.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg.  Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

Berättelser från de sju haven – Sälgubbe

Berättelser från de sju haven © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den första delen sett från hamnkanalen kallas ”Sälgubbe”.

På en mosaikklädd vågform sitter en sälliknande figur med ett människoliknande ansikte och ett lätt truligt uttryck. Mönstret i den blågröna mosaiken visar ett brusande och virvlande vatten på ena sidan, och två segel på den andra. Kanske längtar sälgubben ut till friheten och havets vilda vågor?

Så här berättar konstnären om sina verk:

”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.

De andra delarna heter Skeppskatt, Galjonsfigur och Sjöhästar.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg.  Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse, och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

J.A Wadman

Johan Peter Molin, "J A Wadman". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Johan Peter Molin, "J A Wadman". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Johan Anders Wadman verkade som poet och diktare i Göteborg och kallades ”Göteborgs Bellman”. År 1869 avtäcktes bysten föreställande honom i Lorensbergsparken. 

Wadman föddes 1777 i Karlskrona och kom till Göteborg 1814. Han hade dessförinnan arbetat som informator och lärare i Sverige och Finland. Han deltog senare även i fälttågen i Tyskland, Belgien och Norge 1813-14, där han under befattningen kommissarie hade som uppgift att ta hand om sjukvårdsförrådet.

Det var då som det, på sin tid, bevingade begreppet ”Utsupet, sa Wadman” myntades. Svaret syftade på en fråga från ansvariga myndigheter om var det brännvin fanns som ingick i läkemedelsförrådet.

Skalden J.A Wadman fick aldrig någon större ekonomisk framgång i sitt diktande och dog utfattig år 1837 i sin lägenhet på Kvarnbergsgatan i Göteborg.

Hans samlade skrifter publicerades i tre utgåvor under åren 1855-56, dock med ändringar av ”anständighetsskäl”, då man ansåg att Wadman var alltför grov i sitt språk.

Medlemmar i ordenssällskapet Göta Par Bricole finansierade porträttet som utfördes av konstnären Johan Peter Molin, som även gjort skulpturen Bältespännarna.

2012 placerades bysten av Wadman i Vasaparken. Dessförinnan hade den stått i Lorensbergsparken och Kronhusparken.