RomanoParken – Sång om en plats

 

Lyssna på verket genom att trycka på play. Ljudverket är på svenska.

Du kan också läsa verket, välj språk:

Svenska

Sång om en plats

Har du hört hur man säger?
Himlen är vårt tak,
gräset vårt golv,
hjulet är vår resa.

2/3
Till min första intervju hade jag köpt den här inspelningsapparaten, men jag vågade inte ta upp den, jag var rädd att den sköra kontakten skulle brytas.
Så jag försökte rista in berättelserna i mitt minne.

Vi har funnits här så länge.
Mina förfäder kom hit för 500 år sedan.
Det finns dokumenterat.

Vi kom hit från Ryssland i mitten av 1800-talet.
När jag föddes så hade mina släkt bott här i hundra år, utan att få en fast plats.
Visst berättade jag om min tvillingsyster?
Om hon inte fötts i tältet…

Hur vi kom hit? Jag är född här, men inte mina föräldrar.
Efter andra världskrigets slut så fortsatte förföljelsen av oss.
Det fortsatte i hela Europa.
När mina föräldrars bosättning förstördes av polisen,
så flydde dom, och kom hit.

Nej, jag vill inte berätta något alls.
Jag växte upp på barnhem i Finland.
Långt senare kom jag till den här staden.
Vi var mång som lämnade Finland då.
Jag kom hit mitt i natten, och födde min dotter här.

Under diktaturen i mina föräldrars hemland
så var även diskrimineringen förtryckt.
Men sen blossade det upp igen,
vi var syndabockar för allt möjligt.
Så vi flydde och kom hit.

7/11
Det började som ett minnesmärke över en historia.
Men det finns inte en historia, det finns många.
Minnena som människor berättade för mig
hängde liksom kvar hos mig som klanger, som tillslut blev till en kör.
Jag blev som ett instrument, som kören spelar på.

På vintern var det så kallt.
Allt frös till is
allt blev hårt
och liksom förstelnat.
Men i musiken, där fanns en värme.
Det var något man skapade tillsammans.

Ibland i mitt arbete som översättare,
så kommer minnena tillbaka till mig,
plötsligt minns jag detaljer som jag inte visste jag mindes.
Och inte vill minnas.

Vad är det du skall göra,
Minnen? Jag vill titta framåt.

Jag har inte så mycket hemma, men lite kaffe…
Jag minns bara små fragment innan jag blev, du vet, omhändertagen.
Jag minns en lägenhet, bakom tågstationen någonstans.
Plötslig rusade det in flera poliser.
Några höll fast pappa, andra slet mig ur mammas famn, sprang ut med mig till en bil.
Jag var fyra år.
Då kom jag till barnhemmet.
Det var… Barnhemmet var…
Sen flyttades jag till andra barnhem.
Det var så många att jag inte minns.
De såg olika ut, hette olika saker.
Fulla av samma misshandel och övergrepp.
Minnena från de olika barnhemmen är så hemska…
att jag inte ens nu,
inte ens i minnet,
vill återvända dit.

Jag hade behövt en syster.
Jag fick aldrig lära känna min syster.
Efter att hon tvångssteriliserats så tog hon livet av sig.
Jag växte upp i tält, vi fick flytta från plats till plats.
Ibland blev vi iväg jagade, de kastade sten efter oss.
Det kändes om att vi alltid var jagade och hatade.

När jag var ung så bodde jag i den här parken.
Här hade vi vårt tält.
Där borta hade min svägerska sin vagn.
De hade så snygg vagn.

På vintern brukade Mamma kliva upp tidigt och tända tältets kamin.
Hon ställde våra skor på den
så de skulle tina upp och bli mjuka så
att det gick att ta på sig dom,
innan skolbussen kom och hämtade oss.
Jag minns de andra barnens ögon.

Jag önskar jag hade fått gå i skolan.

När jag var liten så var jag den enda i min klass som hade bruna ögon.

Det som pågick under 1900-talet,
jag vet inte, men jag tror inte man kan kalla det för något annat
än ett försök till etnisk rensning.

När jag var liten var vårt tält inte var gjort av tältväv
utan det var gjort av vanligt lakanstyg.
Om det regnade fick man inte röra tältduken, då kom vattnet igenom.
På vintern så frös tältduken till is.
Om man satte handen mot den så blev det ett avtryck.
Mamma blev arg.
En vinter hade jag inga skor.
Mamma rev remsor av tältduken och lindade runt mina fötter.

Det där med lindade fötter minns jag,
i mitt hemland är det så fortfarande.
Först när jag kom hit så bodde jag med mina barn i en husvagn,
långt där borta utanför stan.
Men den platsen finns inte kvar nu,
de körde bort alla.
Barnen? De är stora nu, går i skolan.

Pappa spelade på gatan och jag var med och spelade.
En gång så åkte han till Norge och jag var kvar på Campingen.
Jag åkte till centrum och spelade.
Jag var 11 år.
Då kom polisen och frågade mig var mina föräldrar var.
Jag sa pappa var i Norge. Men jag kunde inte hans mobilnummer där i Norge.
De beslutade att jag skulle tvångsomhändertas.
Sen efter några dagar kom pappa och hämtade mig där.
Polisen sa de kunde skjutsa oss tillbaka till campingen.
På vägen hem frågade pappa och vi kunde stanna och handla mat,
polisernas min då,
när det gick upp för dom att pappa
liksom var en pappa.
Sen blev det bra.
Det var mest tack vare skolan.
I juni, då tar jag studenten.

Jag kommer ihåg när vi bodde här, i tält här.
Jag brukade få kaffe inne i tågstationen av en servitör,
fast jag inte hade några kuponger,
det var ju under kriget,
han var nog lite kär i mig.

Sen fick vi flytta in i ett riktigt hus
och där var det var det värme i golvet i badrummet.
Jag och mina syskon satte oss där och värmde oss.
Vi satt kvar långt efter att vi blivit varma, vi var så lyckliga.

Mitt första minne är inte från här,
utan det är från ett koncentrationsläger.
Från när dom kom och befriade oss
Den dagen
Något hade hänt med mina ögon, så jag såg ingenting.
Jag bara hörde tumulten.
Jag var så hungrig.
Någon matade mig med bröd som soldaterna delade ut.
Mamma hittade mig, jag hörde hennes röst ropa på mig.
Jag såg inget, men kände det var hon.
En annan kvinna tog sin bröstmjölk i ögonen på mig
och tillslut så kunde jag öppna ögonen.
Långt senare, när jag blivit vuxen,
när sovjet gick in i Tjeckoslovakien, så flydde vi hit.
Men se på mina händer, så krokiga dom blivit.

Sen fick vi ett hus. Men det är rivet nu.
Jag tänker ofta på de äppelträden,
när de blommade om våren.

Skall jag knyta handen, såhär?
Så handen blir kvar här, eller hur?
När jag var ung och bodde här i parken,
så var min hand inte så här… rynkig.

När jag var liten så minns jag att jag kom hit med min mamma.
Det var som en mötesplats här,
det fanns bänkar
och jag minns hur folk satt och pratade.

Låt dom inte lura dig att vi är olika,
så klart alla är olika,
men vi delar så mycket.

Tänk dig den här platsen som en sång,
men en sång utan ord.
Orden kan vara dina.

Arli

Gilji bashi o jekh than

Shungjan sar vakerelapes?
O nebo i amaro krovi,
I char i amaro patozi,
o tkrljako i amaro dzaiba ko drumo.

2/3
Ko mlo prvo intervjiú kingjum akava apari snimibaske, ama na osudingjuman te ikalavole darandiljum kaj odova krhko kontakti ka pagjol.
Pa pokushingjum o paramisija te chivav ki mli godi.

Amen akate postinaja but vaktija.
Mle pradedovcija ale akate angleder 500bersh.
Isi dokumentirime.

Amen aljam kotari Rusija ki sredina kotaro 1880-vakti.
Keda me bijandiljum mli familija beshtili sine akate vech shel bersha, bizo te dobinen jekh than.
Oja me vakerevasine bashi mli phen bliznakinja?
Oj te na ovol sine bijandi ko shatori….

Sar amen resljam dzi akate? Me sijum bijano akate, ama na mlidaj hem mo dat.
Keda zavrshingja o dujto svetsko mariba produzingja o progon amengeje.
Produzingja ki celo Evropa .
Keda me dadeskoro hem dajakoro kher o policije unistingje,
ola nasle hem ale akariga.

Na, me na mangava nisto te vakerav nisto.
Me bariljum ko domi ki Finska.
Posle but pokasno aljum akariga ko akava gradi.
Amen sijamsine but dzene so napustingjam i Finska tegani.
Me aljum ki ekvash i rat em bijangjum me cheja akate.

Ko vakti/vreme e diktaturakoro kori me dadeskere/dajakoro domovina
Chak i diskriminacija sine ugnetime.
Ama posle pale izbuvningja
amen sijam sine krivo bashi o sa moguche
odoleske amen nahljam hem aljam akariga.

7/11
Pochmingja sar jek spomen ki jek Istorija.
Ama nane jek Istoria isi but.
O spomenija so o manusha vakerge mangje
achile mande sar jek zvuko
so ko krajo ule sar jek horo
me uljum sar jek instrumenti so o hori bashalela.

Jevendeske sine but shudro.
Sa sine smraznome
sa sine zoralo
sar te vakere zdrvime.
Ama ki muzika sine jek toplina.
Odova sine so sarine zaedno stvorinena.

Ponekad sar jek prevodilac sar so sijum me o spomenija
iranenapes palal mangje
taro jek puti setinavaman ko detalija so me na dzangjum kaj setinavaman.
Hem so na mangava te setinavman.

So ka kere,
Spomenija? Na mangava te dikav anglal.

Nane mande khere but buka, ama isi man kafa…..
Setinavaman samo ko tikne fragme tija angleder te len man.
Setinavaman ko jek stani, palo jek zeleznichko stanica negde.
Taro jek puti prastana de nekolku policija.
Nekoj olendar ikergje me dade zoraleste
javer lile man kotar me dajakiri angali
prastandile avrijal ko jek vorda.
Mande sine shtar bersh.
Togaj me aljum ko chavengoro kher/sirotiliste.
Sine….. Chavengoro kher / ko sirotilishte sine….
Posle preselingjuman ko javer chavengoro kher.
Odoboka but sine so nasti te setinavman.
Izgledinena sine razlichito
vikinenapes sine razlichito,
perde maribaja hem nasilstvo.
O sekavanje kotar razno chavengoro kher /detsko domi i razichito
O chavengoro kher/detsko domi i strashno….
so ni akana
ni ko misle,
na mangava te iranavman odoriga.

Valjani sine te ovol man jekh phen.
Nikad na upoznaingjum me phenja.
Palo keriba lake sterilizacija oj mudargjapes.
Me bariljum ko shatori, selingjam amen kotar jekh than ko javer.
Ponekad sijam sine progonime, palo amende frdena sine bara.
Sine amen oset sar te pene uvek
sijam progonime hem mrzime.
Keda sijum sine terno beshava sine.

Ko akava parko.
Akate sine amaro shatori.
Okoriga sine me jatrvakoro vagoni.

Jevendeske mi daj ushtela sine rano te tharel o kamin ko shatori.
Redinela sine amare kundre ko kamin te kovljon
ki te ovol pokolaj te uravamen,
angleder te avol o shkolsko avtobuzi te ljel amen.
Setinavamna ko e chavengere jakha.

Bi mangava sine te dzav ki skola.

Keda sijum sine tikno samo mande sine kafeava jakha ko klasi.

Odova so desinelapes sine ko 1900-veko,
na dzanava, ama nasti manush te vakerel
kaj i javer nesto nego etnichko cistiba.

Keda sijum sine tikno amaro shatori na sine kotaro materiajli shatoreske
nego sine kerdo kotaro obicno carshafengoro materijali.
Keda dela sine brshim na smiinaja sine te pipina o materijali e
shatoreskoro, soske andre shaj te del o brshim.
Jevendeske o materijali e shatoreskoro smrznonela sine ko mrazo.
Te chikan to vas atjovola sine otisko.
I mama holjanela sine.
Jekh jevend na sine man kundre.
I mama paravgja kotora hem pakargja me pre.

Ko pakarde pre setinavaman,
ki mi phuv panda i adzjahare.
Ko pochetko keda aljum beshtiljum me chavencar ko vagoni,
but dur avrijal kotari diz.
Ama odova than na postoinela vishe,
sarinen amende progoningje.
O chave? Ola i bare akana hem dzana ki skola.

O tata bashalela sine ki ulica a me dzava sine oleja te bashalav.
Jek puti ov gelo ki Norveska me achiljum ko kampi.
Geljum ko centar hem bashalgjum.
Sineman 11 bersh.
Ali i policija hem puchena man kaj i me roditelija.
Me odgovoringjum o tata i ki Norveska. Ama mande na sine oleskoro broj kotari Norveska.
Ola odluchingje te len man silaja.
Palo nekolku dive alo o tata palo mande te lel man.
I policija vakerge kaj shaj te vozinen amen ko kamping.
O tata puchela dali shaj te atjova te kinel habaske,
e policiengoro muj/surati bar kash
kaj o tata i dad.
Posle sa sine shukar.
Sebepi e skolakoro.
Ko juni, ka zavrsinav i gimnazija.

Setinavaman keda beshaja sine akate ko shatori.
Andre ki zeleznichko stanica jek konobari delaman sine tati kafa,
iako na sine man kuponja,
sine borba,
ov sine hari zaljubimo mande.

Posle selingjam amen ko stani
odote sine tato ko patozi tato ko kupatilo.
Me hem me phrala hem penja beshaja sine odote hem takovaja.
Iako takiljam amen panda beshaja sine hem takovaja.

Mlo prvo spomenija nane akatar nego kotaro
koncentraciono logori.
Soske ale te oslobodinen amen.
Odova dive nesto desingjapes me jakhencar
nasti sine te dikav.
Samo shungjum i buna
but sijum sine bokalo
nekoj pharvargjaman mareja o vojnikija so delingje.
I mama arakljaman shungjum olakoro glaso sar vikinela man.
Na dikava sine nisto ama shungjum hem osetingjum kaj i oj.
Jek romni cedingja o tut kotar pi chuchi mangje ko jakha
te shaj te phravav me jakha.
Posle but pokasno keda uljum vozrasno hem keda o Sovjet kugja ki
Tjeckoslovakia amen nashljam akariga.
Ama dik sar bangile me vasta.

Posle dobingjam jekh kher. Ama eushingele/rushingjele.
Chesto davaman godi ko pabajegoro khash sar phravgjona sine o lulugja/cvetinela ko prolet.

Dali te kedav mo vas agjahare?
Kozom te atjol akate, nali?
Keda sijum sine terno hem beshava sine akate ko parko,
mo vas na sine adjzahare… bore.

Keda sijum sine tikno setinavaman keda algum
besena sine ko klupe hem kerena lafi mohabeti.

Ma dozvoli te hovaven tut kaj amen sijam razlichito
normalno sarine sijam razlichito
ama amen delinaja but.

Zamislin tuke akava than sar jek gilji,
ama jek gilji bizo lafija.
O lafija i tle.

Gurbeti

Gilji basi jekh than

Shundan sar vakerolpe?
O nebo si amaro krovi,
I char si amaro patozi,
o tkrljako si amaro lungo drumo.

2/3
Ki mndro prvo intervju kindem kava aparati snimibase, ama ni tromajlem te ikalavle darajljem kaj gova krhko kontakti ka pagjol.
Pa pokushisardem o paramisa te chivav ki mi godji.

Amen kate postoisara but vaktora.
Me pradedovcora ale kate anglal 500bersh.
Si dokumentirime

Amen aviljam katari Rusija ki sredina kataro 1880-vakti.
Kana me bijandilem mi familija beshola sasa kate vech shel bersha, bi te dobinen jekh than.
Va me vacharava katar mi phen I bliznakinja?
Voj te na avola bijandi ko shatori….

Sar amen resljam dzi kate? Me sem bijandi kate, ama na ml idej hem mo dat.
Kana zavrshisara o dujto svetsko maripe produzisarda o progon amengje.
Produzisarda ki celo Evropa.
Kana me dadeso hem dejako cher i policije unistisarde,
von nasle hem ale kate.

Na, me ni mangav kanchi te vachrav kanchi.
Me barilem ko domi ki Finska.
Posle but pokasno avilem kate ki kava gradi.
Amen sama but dzene so napustisarde Finska gova vakti.
Me avilem ki upash i rat thaj bijandem me cheja kate.

Ko vakti/vreme e diktaturakoro ki me dadesi/dejaci domovina
Chak i diskriminacija sasa ugnetime.
Ama posle pale izbuvnisarda.
Amen sama krivo bashi o sa moguche
golese amen nashljam hem aviljam kate.

7/11
Pochmisarda sar jek spomen ki jek Istorija.
Ama naj jek Istorija si but.
E uspomene so o manusha vacharde mangje
achile mande sar jek zvuko so ko krajo cherdile sar jek horo.
me sem sar jek instrumenti so o hori bashalol.

Jevendese sasa but shudro.
Sa sasa smrznome
sa sasa zuralo
sar te pene zdrvime
Ama ki muzika sasa jek toplina.
Gova sasa so savore zaedno stvorin.

Ponekad sar jek prevodilac sar sosem me e uspomene
irisavon palal mange
kataro jek drom setivaman ke detalja so me ni dzanglem kaj setivman.
Hem so ni mangava te setivman.

So ka chere,
Spomenora? Ni mangav te dikav anglal.

Naj man chere but bucha, ama si man kafa…..
Setivaman samo ke cikne fragmentora anglal te len man.
Setinavman ko jek stani, palo jek zeleznichko stanica negde.
Kataro jek drom prastan nekolku policije.
Nekoj lendar ikarde me dade zuraleste
aver lije man katar me dejaki angali
prastajle avral ki jek limuzina.
Mande sasa shtar bersh.
Togaj me avilem ki e chavengo cher/sirotiliste.
Sasa….. Chavengo cher/ko sirotilishte sasa….
Posle preselisajlem ko aver chavengo cher.
Gadibor but sasa so nasti te setivman.
Izgledila razlichito/avechande
akharolape razlichito/averchande
perde marimasar hem nasilstvo.
E sekavanje katar razno chavengoro cher/ sirotiliste sasa razichito
E chavengoro cher/sirotiliste si strashno….
so ni akana,
ni ke misle,
ni mangav te irivman gote.

Trubula te avol man jekh phen.
Nikad ni upoznaisarde me phenja.
Palo gova so cherde lache sterilizacija voj mudardape.
Me barilem ko shatori, selisajljam amen katar jekh than ko aver.
Ponekad sama progonime, pala amende chudena sas barencar.
Sasa amen oset sar te pene uvek sama progonime hem mrzime.

Kana sema teri beshava.
Ko aver parko.
Kate sasa amaro shatori.
Okori sasa me jatrvakoro vagoni.

Jevendese mi dej ushtola sasa rano te thatarol o kamin ko shatori.
Redila amare kundrave ko kamin te kovljon
ki te avol pokolaj te uravamen,
anglal te avol o shkolsko avtobuzi te ljol amen.
Setinavamna ki e chavendje jakha.

Bi mangava te dzav ki skola.

Kana sema ckni samo mande sasa kafeava jakha ko klasi.

Gova so desisajlo ko 1900-veko,
ni dzanav, ama nasti manush te vacharol
kaj si kanchi aver nesto nego etnichko cistipe.

Kana sema ckni amaro shatori naj sasa kataro materiajli shatorese
nego sasa cherdo kataro obicno carshafengo materijali.
Kana dola brshm ni tromasa te pipisara o materijali e
shatoreso, sose andre shaj te dola o brshm.
Jevendese o materijali e shatoreso smrznola cherdola mrazo.
te chutan cho va atjola otiskora.
I mama holjavola.
Jekh jevend naj sa man kundrave.
I mama parada kotora hem pacharda me pndre.

Ke pacharde pndre dav man godji,
ki mndri phuv vadji si gijate.
Ko pochetko kana avilem beshlem me chavorencar ko vagoni,
but dur avral kataro them.
Ama gova than ni postoinel vishe,
savore amende progonina.
E chavore? Von si bare akana hem dzan ki skola.

O tata bashalola ki ulica a me dzava lesa te bashalav.
Jek drom vov gjelo ki Norveska me achilem ko kampi.
Dzelem ko centar hem bashaldem.
Sasaman 11 bersh.
Avili i policija hem puchleman kaj si mi dej hem mo dat.
Me odgovorisardem o tata si ki Norveska. Ama mande naj sasa lesko broj katari Norveska.
Von odluchisarde te len man silasa.
Palo nekolku djive avilo o tata pala mande te ljol man.
I policija vacharda kaj shaj te vozin amen ko kamping.
O tata puchlja dali shaj te atja te kinol kanchi hamase,
e policiengo muj/surati bar kash,
sose o tata si isto dat.
Sa sasa latje.
Sebepi e skolako.
Ko juni, ka zavrsiv i gimnazija.

Setivman kana beshasa kate ko shatori.
Andre ki zeleznichko stanica jek konobari dolama tati kafa,
iako naj saman kupoja,
sasa borba,
vov sasa cra zaljubimo mande.

Posle selisajljamamen ko stani
gote sasa tato ko patozi tato ko kupatilo.
Me hem me phrala hem pheja beshasa gote hem tativasa
iako tatiljam amen vadji beshasa hem tativasa.

Mndre prvo spomenora naj katar nego kataro koncentraciono logori.
Sose avile te oslobodinen amen.
Gova gjive nesto desisajöo me jakhencar nasti sasa te dikav.
Samo shundem i buna
but sema bokali
nekoj pharvardaman mandresa e vojnikija so delina.
I mama arakljaman shundem lako glaso sar akharola mande.
Ni dikava sasa kanchik ama shundem hem osetisardem kaj si voj.
Jek romni cedisarda o tut katar pi chuchi mangje ke jakha
te shaj te phutrav me jakha.
Posle but pokasno kada sema vozrasno hem kada o Sovjet
dija andre ko Tjeckoslovakia amen nashljam akari.
Ama dik sar bangile me va.

Posle dobisardam jekh cher. Ama rushingjele.
Chesto davaman godji ki pabajego khash sar phutavona e lulugja/cvetina ko prolet.

Dali te kidav mo va gijate?
Sode te atjol kate, nali?
Kana sema terni hem beshava sasa kate ko parko,
mo va naj sa gijate… bore.

Kana sema ckni setivman kana avilem
me dejasar kate sasa klupe hem o manusha
besena ke klupe hem cherena lafi mohabeti.

Ma dozvoli te hohaven tut kaj amen sam razlichito
normalno savore sam razlichito
ama amen delisara but.

Zamisli tuche kava than sar jek gilji,
ama jek gilji bi lafengo.
E lafora si chire.

Kaale

Džiili po iek thaan

Salko tu ȟunjal sar phennena?
Himla hin amengo taaka,
tšaar hin amengo gulva,
kurros hin amengo džaaben.

2/3
Mango vaaguno rakkibosko tšeeriboske sommas tšinjom dauva
dorjibosko maȟȟiin, bi me na trommudom te laa douva, me traȟtom at bikniis kontaktos phagurlas.
Jakkes me frestadom te rannaa rakkibi aro mango minsiba.

Ame sammas aaȟtam daari jakkes ȟarȟal.
Mango naaluno daade aune daari 500 bereȟȟengo paalal.
Dotta hin dokumenti.

Ame aujammas daari Porttiko themmesta 1800-bereȟȟengo maȟkar.
Taala ka me föddudiijom sas mango ȟleȟta buurudiilo daari ȟeel bereȟ naaka na diine tryyligo stedos.
Rakkadomko me mango tvillunisko phenjata?
Om joi naas föddudiilo aro telta…

Sar ame aujam daari? Me som föddimen daari, bi naa mango phurnide.
Vauro bolibosko kurribosko ȟluutibosko paalal pannaki aagade ameen.
Aro hilo Europa aagade ameen.
Ka petške phangle mango phurnidengo phuuriba,
joon naȟte, ta aune daari.

Na, me na kammaa te rakkavaa tši.
Me barjudiijom aro kentengo tšeer aro Finitiko them.
Buut paalal me aujom aro dauva fooros.
Ame sammas buut ka ame džeijam nikki Finitiko themmesta taala.
Me aujom daari aro rat, ta föddadas mango tšai daari.

Aro diktatuurosko tiija aro mango phurnidengo tšeeresko them
sas diskriminatioski bilovimen.
Bi taala byrjudas douva pappales,
ame sammas greȟȟosko bokki aro saaro vojuvitiko.
jakkes ame nahtam ta aujam daari.

7/11
Dauva byrjudiilo sar historesko minsibosko merknos.
Bi na aaȟȟela iek historeȟ, aaȟȟena buut.
Minsibi so komuja rakkade mange
stannude jakkes sar aro maan
jakkes sar ȟaara sosta aro ȟluutiba aulo kooros.
Manna aulo jakkes sar instrumentos, so kooros baȟila.

Aro vennesko tiija sas jakkes ȟielo.
Saaro paȟudillo paȟoske
saaro aulo drouveske
ta jakkes sar stiivimen.
Bi aro musikes, doori sas tattiba.
Douva sas tši so tšerdam tšetanes.

Paargong aro mango butti sar risiboskiiri,
jakkes vena minsibi pale,
huot me minsavaa detalji so me na džaanidom at me minsadom.
Ta me na kammaa te minsavaa.

So tu veha te tšeeres,
Minsibi? Me kammaa te dikkaa naalpäi.

Maan naa jakkes buut tšeere, bi kutti kaali…
Me minsavaa innasto beska bitti do tiijata doolesko naal ka maan, tu džaaneha, rigade nikki.
Me minsavaa duituja, varekai sasturno drommesko tšeeresko paalal.
Fuort prastide arre buut petške.
Noogra rikkade daadesta phallo
vaure phutrade maan dako angaljatta,
prastide mansa auri aro fäärdy.
Me sommas staar bereȟ.
Me aujom aro kentengo tšeer.
Douva sas… Kentengo tšeer sas…
Taala maan ömsade aro vauro kentengo tšeer.
Dola jakkes buut at me na minsavaa.
Dola sas froo harabakiire, doolen sas froo ȟlaaga naave,
pherde it ȟlaaga bengales rikkiba ta förbyytiba.
Minsibi froo ȟlaaga kentengo tšeerenna hin jakkes hiistiga…
at me na helle kaan,
na helle aro minsiba,
me ma kammaa te džaa paale doori.

Me aaȟȟaas hyövudom pheen.
Me naa tšekkar na liijom te pinsavaa mango pheen.
Doolesko paalal ka la strerliserade siilaha diijas joi mer peske.
Me barjudiijom aro telta, ameen mostude ta ömsaven stedosta ar stedos.
Paargong aagade ameen nikki, ȟlengade bar amengo paalal.
Douva diijas pinsiba at ame sammas alti aagimen ta iisimen.

Ka me sommas terni, me buurudom/behedom aro dauva parka.
Daari sas amengo telta/tšahra.
Doori sas mango džeȟtanjako voorduja.
Len sas jakkes rankano voorduja.

Aro vennesko tiija džangudiilo ofti siigo ta tennade teltako
bou.
Joi tšundas doolesko praal amengo tijaȟȟi
jakkes at dola smeltunas ta koonjunas jakkes
at ame vojudiijam te tšuuven dola praal,
doolesko naal ka skoolako bussos aulo ta anle ameen.
Me minsavaa vauro kentengo jakka.

Me haagavaa at me aaȟȟaas liijom te džaa aro skoola.

Ka me sommas beski, me sommas innasto aro mango klassos, koones sas bruuno jakka.

Douva so fanude aro 1900-bereȟȟa,
me na džaanaa, bi me na tenkavaa at douva vojula te khaaren vaureske sar etnisko džuusibosko frestiba.

Ka me sommas beski, amengo telta naas tšerdo teltako tyygosta
bi douva sas tšerdo vaanligo fliikako tyygosta.
Om delas briȟino, na liijammas te tšalaven teltako tyygos, taala aulo paai džinom.
Aro vennesko tiija paȟudiilo paȟoske.
Om tšundammas vast doolesko prissi, taala aujas feera.
Dai aulo ȟojimeske.
Aro iek vennesko tiija maan naas tijaȟȟi.
Dai ritade bitti teltako tyygosta ta trystade mango pierengo trystal.

Douva khuurvirmen pierenna me minsavaa,
aro mango tšeeresko them douva hin jakkes pannaki
Vaagos ka me aujom daari, me buurudom mango kentensa aro huusako voordun,
daari duural foorosko auriatta.
Douva stedos na aaȟȟela panna,
joon aagade saare nikki.
Kenti? Joon hin kaan bare, džana aro skoola.

Daat baȟadas apo gaata ta me sommas skokka ta baȟadom.
Iek gonga džeijas jou aro Norjako them ta me aaȟtom aro troppako stedos.
Me džeijom aro fooros ta baȟadom.
Me sommas 11 bereȟ.
Taala aune petške ta puȟte kai mango phurnide hin.
Me phenjom at daad sas aro Norjako them. Bi me na džaanidom lesko vastesko baȟibosko numros doori aro Norjako them.
Joon ȟluutade at joon lena maan nikki.
Taala paar diivisengo paalal aulo daad ta anjas maan doori.
Petške phenle at joon vojuvena te ȟyȟȟaven ameen paale aro troppako stedos.
Apo drom puȟtas daad ta ame vojudam te stannuven ta tšinnen ȟaaben,
petškenge ansiȟti taala,
ka joon hajudiine at pappa
jakkes sar sas pappa.
Taalata sas tšiȟko.
Douva sas koni buutide skoolako ȟaal.
Aro niijalesko tšoon manna vela parno staadijakkiiri.

Men minsavaa ka ame buurudam daari, aro telta daari.
Me liijom ofti kaale arre aro sasturno drommesko tšeer iek rekkiboskiiresta,
vaȟka maan naa peleȟki,
douvaha sas aro kurribosko tiija,
jou sas kutti kamjimen aro maan.

Taala ame liijammas te ömsuven aro hortto tšeer
ta daari sas tattiba aro gulva aro baadako duitu.
Me ta mango phenja beȟte baari ta tassade ameen.
Ame beȟtam daari ȟarȟal doolesko paalal ka ame sas aune tatteske, ame sammas jakkes baȟtale.

Mango vaaguno minsiba naa daarita,
bi douva maȟkurnibosko troppata.
Douva tiijata ka joon aune ta mukne ameen phirre
Dauva diives
Tši sas fanudiilo mango jakkensa, me na dikjom tši.
Me innasto ȟunjom melska.
Me sommas jakkes bokali.
Jeek komunis ȟaȟade maan maareha so dekakiire dielade.
Dai laȟtas maan, me ȟunjom laki lyija ka joi khardas maan.
Me na dikjom tši, bi me pinsadom at douva sas joi.
Iek džuuli tšundas pesko bringosko thund apo mango jakka
ta aro ȟluutiba me vojudom te phiravaa mango jakka.
Buut sientide, taala ka manna aujas baro komunis,
taala ka Sovjetos džeelo aro Tšekkoslovakiako them, taala ame naȟte daari.
Bi dik mango vaste, sar bangeske dola hin aune.

Taala ame liijam tšeer. Bi douva hin kaan phutrimen.
Me tenkavaa ofti phambosko kaȟt
ka dola blomstrade aro voorosko tiija.

Risavaako me vast, jakkes?
Jakkes vast stannula daari, elle sar?
Taala ka me sommas terni ta buurudom daari aro parka,
jakkes mango vast naas … rönkavitiko.

Ka me sommas terni, me minsavaa at me aujom daari mango daha.
Douva sas iek ȟlaagako samlibosko stedos daari,
dai sas banki
ta me minsavaa sar komuja beȟte ta rakkade.

Ma mek leen te lokraven tuut at ame sam froo ȟlaaga,
saareha hin froo ȟlaaga,
bi ame dielavaha jakkes buut.

Tenka dauva stedos sar džambiba,
bi džambiba uutan laave.
Laave vojuvena te aaȟȟen tukke iega.

Kelderash

Djili pa jekh than

Ašundan sar phenelpe?
O čeri si amaro čardako,
e čar si amari phuv,
e rata si amaro drom.

2/3
Ka muro pervo intervju/pušipe čindem kado čirdimasko aparato,
numa či trumavas te lav les opre, daravas ke o kontakto pra kovlo
lo thaj šai padjol.
Kadia todema te memoriv ande godji le divanuri.

Ame sam katse de dumult.
Mure pra niamuri avile katse de 500 berš palpale.
Kado si ande dokumenturi

Ame avilam anda Russia ando maškar le berš – 1800 šela.
Kana me arakadjilem bešle mure niamuri vuže jekh šel berš,
bi te avel len jekh čačo than.
Phendem tumenge pa muri žiameno phej?
Te na arakhadjilosas ande čera…

Sar areslam katse? Me arakhadjilem katse, numa na muro dad thaj dej. Kana getosailo o dujto marimos sa jekh lenas pe palamende.
Kadia djela geli pe sa e Europa.
Kana perade le rajbare mure niamongi vatra,
atunči line pe te našen, thaj aresle katse.

Niči, či kamav te phenav kanči.
Me barilem ando kher le glatengo ando Finlando.
Bute vriamatar avilen ande kado foro.
But žene samas kai mukhlam o Finlando atunči.
Me areslem maškaral e riat, thaj muri šej arakhadjili katse.

Tela o diktatoro ande mure niamongo them
vi o pharimos katar e diskriminatcia tordjilas.
Numa porme pale lape ande djela,
miazolas ke ame samas le mai bare bezexale thaj došale.
kadia lam thaj našlam thaj areslam katse.

7/11
E djela lape pala jekh memoriako semno pa jekh historia.
Numa naj ferdi jekh historia, si mai but.
Le memorji kai phenenas mange le manuš inke ande muro
gindo sas astarde sar jekh hango, kai gelas avri sar jekh koral.
Me anklistem sar jekh instrumento, kai djilabel o koral mantsa.

Le ivenda defial šudre sas.
Sa kerdjilas paho
sa kerdjilas zuralo
thaj parke mortcome.
Numa ande muzika, kotse sas tačimos.
Kudo variso kai kerelas o manuš ketane.

Univar ande muri buči sar tolmači,
avel mange le ginduria palpale,
strazom seravas man djeli kai me bisterdemas.
Thaj kai či mai kamavas te serav.

So site keres,
Memoria? Me kamav te dikhav angle.

Naj man but khere, numa čira kafa…
Ferdi čira djeli serav man kai thaj kai, mai angla, žjanes kai linema.
Serav man jekh kher, palal pala e stancia varikai.
Strazom dine andre pherdo rajbare.
Uni inkerenas mure dades, le kaver čirdema anda mura dejake vas,
thaj našade man ande jekh matora.
Me simas 4 beršengo.
Atunči areslem ando kher le glatengo.
Vo sas… o kher le glatengo sas…
Pala kudo ingerdema kai kaver khera glatenge.
Kadia but sas ta čimai serav sa.
Diferente miazonas, diferente anava sas le.
Numa sa kudo marimos thaj čorimos sas.
Le ginduri katar kadala khera sas baro čorimos thaj dar,
ke či akana, dareš či ando gindo, či kamlemas te dikhav le pale.
naj man but hkere, feri čira kafa…

Trubundosas man jekh phej.
Šoha nas man kudia bax te prinžarav mura pheja.
Pala kudo kai rimosarde la te na avel la glati
la pesko trajo.
Me barilem ande čera, musai sas te mučis ame than thanestar.
Univar našavenas amen, šudenas barentca ande amende.
Kana godi samas našade thaj vuričime.

Kana simas terno bešavas ande kado parko.
Kutka sas amari čera.
Kutka sas mura šogorinkako vurdon.
Če šukar sas lengo vurdon.

Ivende uštelas muri dej diminiatsi te del yag o bov ande čera.
Voi tholas amare papuči pe leste
kaste tačon thaj te kovlion te šai las len pe amende,
mai angla sar te avel o buzo pala amende.
Me serav man le kavre glatenge jakha.

Kamlemas vi me te muken man ande škola.

Kana sima činoro ferdi me simas ande muri klasa kai sas man melaxne jakha.

Kudia djela kai kerdjila ande le berš -1900 šela,
me či žanav, numa me gindiv ke našti phenel o manuš kaver djela
sar ke kamle te prepedin amen avri.

Kana sima činoro amari čera nas anda čerako poxhtan
numa anda normalnio fatsako poxhtan.
Kana delas brešin nas slobodo te azbas o poxhtan la čerako
kaste na del o brešin andre.
Ivende kerdjolas la čerako poxhtan paho.
Te todanas o vas po poxhtan anklelas semno.
Muri dej xoliavolas.
Jekh iven nas man papuči.
Muri dej šinelas fišiji anda la čerako poxhtan thaj vulujilas pe mure punre.

Tomna kana areslem katse atunči bešavas mure glatentca ando vurdon, dur avrial o foro.
Numa kudo than manai akana,
von gunisarde savoren.
Le glati? Von bare le akana, žjan ande škola.

Muro dad djilabelas po drom thaj vi me djilabavas lesa.
Jekh data tradas ando Norvego thaj me ašilem ando campingo.
Me gelem ando foro thaj thodema te djilabav.
Me simas 11 beršengo.
Atunči avile le rajbare thaj pušenas man kai sas mure niamuri.
Me phendem ke muro dad lo ando Norvego. Numa či žjanavas lesko nummero telefonosko kotse ando Norvego.
Von kerde peski desicia te len ma pesa.
Pala uni djesa avilo muro dad thaj andas man.
Le rajbare phende ke šai traden amen palpale kai o campingo.
Po drom palpale khere pušla muro dad te šai ašaven te činen xabe.
Le rajbarenge muja atunči, kana dine pe gindo ke muro dad si sar fersavo dad.
Atunči mišto sas.
Mai but si kado mištipe pala e škola.
Ando juni lav muro diplomo.

Serav man kana bešasas ande čera, katka.
Univar piavas kafa ande stantcia le žežesoski kai delas man jekh servitoro.
Makar ke nas man ticketuri,
kado sas tela o marimos,
me gindiv ke kamelas man.

Atunči mučisailam ande jekh čačo kher
kotse sas tačimos ande la banjaki phuv.
Me thaj mure pheja bešasas kotse te šai tačuvas.
Kotse bešasas but vriama, thaj samas radujime kotse.

Muro angluno gindo nas kotsar, numa katar o kampo
kudo djes kana libirisarde amen.
Variso kerdjila mure jakhentca, ta či dikhavas kanči ferdi
ašunavas o bunto.
Me simas defial bokali, varikon pravarelas man manresa kai hulavenas avri le ketani.
Muri dej arakhla man, ašunavas lako glaso.
Či dikhlem kanči numa haliardem ke voi si.
Jekh kaver žuvli la thaj toda mange kolinesko thud ande
jakha, ta pale šai putravas le jakha.
But vriama pala kudo, kana simas bari, kana da o Russo
ande tjeckoslovakia, atunči našlam katse.
Numa dikh pe mure vas, so bandjile.

Porme dine ame jekh kher, numa akana manai perade les.
Butivar dav man gindo pe le kopača le pabajenge,
kai žuvindinas ande primavera.

Te čidav o vas kadia?
Kaste ašel o vas kadia, so?
Kana simas terni thaj bešavas katse ando parko,
muro vas nas… kadia bročome.

Serav kana simas terni avilem mura dejasa katse.
Kado sas jekh than kai maladjonas le manuš.
Kotse sas skamina thaj serav man ke manuš bešenas thaj vorbinas.

Na mukh te diliaren tut ke differente sam,
savore si differenturi,
numa si amen but te hulavas.

De tu gindo kado than sar jekh djili,
numa jekh djili bi vorbengo.
Le vorbi šai aven čire.

Lovari

Djili pa jhek than

Ashundan so phenelpe?
O cheri si amaro dacho,
E mal si amare palja,
E rota si amaro drom.

2/3
Angla muro angluno intervju kindem kado apparato te cirdav andre, ferdi darajlem te ankalavav les, te na pagerdjol o slabo kontakto.
Kerdem kadja te zumavav te risujiv le historiji andre ande muri godji te serav len.

Ame samas kace lungo vrama.
Mure nipura avile kace de 500 bersh kodoleske.
Si dokumentacija.

Kana avilam kace anda russija ando 1800-bersh.
Kana me arakadjilem muro njamo trajisardas kace de jhek shel bersh, bi te avel amen jhek than te ashas.
Phendem tuke pa muri ketesho phej?
Te nas te arakadjol ande chercha…

Sar avilam kace? Me arakadjilem kace, ferdi na muri dej thaj dad.
Pala dujto lumako maripe chi ashadjile te nashaven amen.
Ande intrego Europa maj dur zalas.
Kana pagerde mure dadesko thaj dejako than kaj trajinas le rajbare, atunchi nashletar, thaj avile kace.

Na chi kamav kanchi te phenav.
Me barilem ande chorengo kher ando Finlando.
Lungo vrama pala kado avilem ando kado foro.
But zene meklam o Finlando atunchi.
Me avilem pe rachate, thaj arakadjilas muri shej kace.

Tela diktatura ande mura familijako them vi e diskriminacija sas tele inchardi.
Pala kodo pale ushtilas,
pala amen dosharenas pa sogodi.
Anda kodo nashlam thaj avilam kace.

7/11
Las pe sar jhek than pala jhek historija.
Ferdi naj jhek historija, but historiji si.
So serenas e manush kaj phende mange
inke ashilas manca sar tonura kaj line te bashon ande jhek than.
Me kerdjilem jhek instrumento, thaj von cirdenas pe mande.

Ando ivend kasavo shil sas.
Sa kerdjilas lodo
sallt blev hårt
och lika kerdjilas zuralo.
Ferdi andi djili sas tachipen.
Kodo sas vareso so kerasas kethanes.

Unjivar ande muri buchi kaj kerav translaciji,
Pale lav ter serav,
aven mande detaljura kaj chi zanavas ke serav.
Thaj kaj chi kamav te serav.

Ferdi so te keres,
Te seres? Me kamav te dikav angle.

Naj man kadja but khere, ferdi sima cirica kafa…
Me ferdi serav cigne fragmentura majanglal, sar zanes, line man.
Serav jhek apartamento, palal e vonetoski stancija varekaj.
Jokvarsa nashle andre rajbare.
Unji inkerenas mure dades, kavera cirde man anda mure dejake vast, nashle avri manca ando jhek alto.
Me simas shtare bershengo.
Atunchi avilem ando kher chorengo.
Kodo sas…kher chorengo…
Pala kodo shute man ande kavera kher chorengo.
Kadja but sas ke chi serav len.
Kaveres sas sako jhek, bushonas kaveres.
Perdi sas me marimata thaj chorimata.
So serav katar e chorenge khera si sa choripen…
Kadja ke chi akana,
Kana kamav te serav,
Chi biriv te serav.

Trobusardov man jhek pej.
Shoxa chi zanglem mura peja.
Kana shindela te na maj aven la shavore voj mudardas korkoro pes
Me barilem ande chrecha, muchisarasas ame than thanestar.
Unjivar nashavenas amen, unjivar shudenas bhar pala amende.
Mindig acharas ke nashavenas amen thaj ke nashtik diken amen.

Kana simas terni trajivas ando kado parko.
Kace sas amari chercha.
Koce sas mura shogorinjako vurdon.
Kasavo shukar vurdon sas len.

Ivende ushtelas muri dej thaj pabarelas e cerchaki kamina.
Voj sholas amare papuchi pe late
te na aven pachome thaj te kovlons te birisaras
te las len pe amende,
Angla kodo te avel o busso te anel amen.
Me serav le kavere shavorenge jhaka.

Kamlemas te pirav ande shkola.

Kana simas cigni ferdi mande sas bronzovi jhaka ande muri klassa.

Kodo so kerdjolas ando 1900-bersh,
Chi zanav, te shaj phenes vareso kaver sar ke kado sas ke kamenas te keren etnichno vuzaripen.

Kana me simas cigni amari chercha nas anda poxtan la
cherchako ferdi anda zviklo facako poxtan.
Kana delas bershind najvoja sas te azbas o poxtan, ke atunchi perdal delas o birshind.
Ando ivend paxolas o poxtan thaj kerdjolas ljodo.
Te shosas o vast asholas jhek znako.
Muri dej xolavolas.
Jhek ivend nas man papucha.
Muri dej shindas kotora katar o poxtan e cherchako thaj volisardas
pe mure punre.

Kado kaj volin chire punre serav vi me,
ande muro them inke si kadja.
Anglunes kana avilem kace trajisaravas mure shavorenca ando jhek campingo, dur koce avral o foro.
Ferdi kodo than manaj jush koce akana,
Shude savoren kocar.
Le shavore? Barej akana, piren ande shkola.

Muro dad cirdelas pe vulici thaj me lesa cirdavas.
Jhokvar tradas ando Norvego thaj me ashilem po Camping plats.
Me tradem ando foro te cirdav.
Me simas 11-bersh.
Atunchi avile le rajbare thaj pushenas kaj si mui dej thaj dad.
Me phendem ke muro dad si ando Norvego. Ferdi ke chi zanav lesko numero ando Norvego.
Von atunchi line decizija te len man pe zor.
Pala kodo pala duj trin djes avilas muro dad thaj andas man kotar.
Le rajbare pende ke shaj inkeren amen palpale kaj o campingo.
Po drom khere pushlas muro dad te shaj ashavas te kinas xaben,
le rajbarengo muj atunchi,
kana acharde ke muro dad si jhek dad.
Pala kodo kerdjilas mishto.
Maj but anda shkola.
Ando Juni, atunchi lav o studento.

Me serav kana trajivas kace, ande cherchi kace.
Me lavas kava katar jhek servitori andre ande stancija,
Vi te nas man kuponura,
kado sas tela maripen,
me gindiv ke fajma kamelas man.

Pala kodo muchisajlam ando jhek chacho kher
thaj koce sas ame tachipen ande pala ande lazenka.
Me thaj mure pheja tahj pral beshasas koce thaj tacharasas amen. Ame beshasas koce thaj tacharasas ame.
Inke lungo vrama kana tachilam, kadja loshake samas.

O angluno bajo so serav nas katar,
ferdi anda koncentarko lageri.
Katar kodo djes kana mukle amen
Kodo djes
Vareso kerdjilas pe mure jhakenca, chi birivas te dikav kanchi.
Ferdi ashunavas o shumo.
Kasavi bok sas man.
Varekon pravarelas man manresa kaj le ketani denas avri.
Muri dej araklas man, ashundem lako gloso sar akarelas man.
Me kanchi chi dikavas, ferdi acharavas ke voj sas.
Jhek kaver zuvli shordas pesko thud ande mure jhaka thaj atunchi birivas te putrav mure jhaka.
Lungo vrama pala kodo, kana simas doroslo, kana gile le sovjetura
ando tjekoslovakia, atunchi nashlam kace.
Ferdi dik mure vast, che bange kerdjile.

Pala kodo dine amen jhek kher. Ferdi pagerde les tele.
Me butivar dav man gindo pe phabajenge kopacha,
sar puterdjonas le luludja kana pasholas o milaj.

Te pandavav muro vast, kadja?
Te ashol o vast kace, so na?
Kana simas terni trajivas ando kado parko,
atunchi nas muro vast kadja…puro.

Kana simas cigni serav ke avavas kace mura dejasa.
Kace sas jhek than kaj maladjosas,
sas lafki thaj serav ke manush
beshenas thaj vorbinas.

Mek na xoxaven tut ke sam ruzni,
sar te na avas ruzni,
ferdi si but so si jednakovo ande amende.

De tut gindo ke kado than si sar jhek djili,
ferdi jhek djili bi vorbi.
Le vorbi shaj aven chire.

Resande romani

Giepa te jech stedo

Kamar diro sjunat sar manuch penar?
Bolipa asjar vorsnus helmo,
grosan vorsnus puj,
trilert asjar vorsnus tradrar.

2/3
To mander jecko pukepa kamade miro tjinat dova kej inspelningsapparaten,
abbo miro honkade trasj to le apri dova inspelningsaparat,
miro honkade trasj te vorsnus kontakto saste le avri.
Ta miro sate kera telan randra an pukepan an miros repre.

Vorsnus kammar honkat kej ta langslo.
Miros purano romano nata ava kej gla 500 bejst senslo.
De asjar dokumenterato.

Vorsnus avade kej fan Ryssland an pansj te 1800-gin.
Ninna miro nevo an jiben ta kamade manders romano nata bordat kej an barolil bejst, tjaker kamade tji jeck kier pre jeck stedo.
Pente mander te mander siklopenja?
Te leskri tji honkade nevo an jiben an sarga…

Sar vorsnus ava kaj? Miro asjar bijando kej, abo tji manders dakri ta dad.
Afters dyo puhenmariben endo ta kerade gana glaperda pre vorsnus pali.
De kerade gana an helko Europo.
Ninna manders dakri ta dad keir ninna sarga ta vodron pagrades avri staton,
ta nasjade dova, ta ava kaj.

Tji, miro van tji pena pukepa.
Miro bodra pre nukokeir dre Finland ninna miro honkade jeck tjavo.
Afters langslo tjiron avade miro ta dova foro.
Vorsnus honkade butar romano manuch tjaker nasjade fan Finland dova tjiron.
Miro avade pasj an rattia, an te miro romnitjej bijandos kej.

Telan diktorori an manders dakri ta dads keirthem
ta asjade diskriminacia glaperda.
Abo senslo avade de butt pali,
Vorsnus honkade an usjlo gla sas jidrepa.
Ta vorsnus nasjade ta ava kaj.

7/11
De agra tjacker jeck represymbolo te jeck pukepa.
Abo de kamar tji jeck pukepa, de honkar but.
Repra tjacker manuch pente to mander blava kvar te mander tjacker jidrepa,
tjacker blidra to jeck giepa.
Miro blidra to jeck patrepoat, tjacker giepan spekra pre.

Pre vinata honked de tjulmo.
Sas tjylm to iso.
Sas blidra horsno
ta glafas.
Abbo an gili, dova isi jeck tatto.
De honkade kerepa tjacker vorsnus kerade ketanes.

Kavtjiron an manders mengrepa tjaker översättare,
ta avar reprepa to mander pali,
miro reprar kova tjaker miro tji jana ta mander repra.
Ta tji van repra.

Harsta asjar de diro sefser kera,
Reprepan? Miro van jura glan.

Miro kamar tji but nina kova keir, abo kuti mushta…
Miro reprar tikno kova antjiron miro blida, diro janar, let.
Miro reprar lägenheten, vid tågstationen stedon.
Dova nasja butt dre mander keir nina staton.
Dova let manders dad, dova let mander dre manders dakria musingar, let mander to jeck budring.
Miro honkade star bejst.
Miro avade to nukokeri.
Dova honkade… nukokeri honkade…
Senslo let manuchet mander to jeck varvra nokokier.
De honkade but mander tji reprar.
De jurade tji dasavo samo, dovas nav honkade tji dasavo samo,
pardo avri dasavo samo dabrepa ta prealstilla.
Manders reprepa ta dova nukokier honkar parga…
ta miro tji nina,
ta tji an manders reprepa,
vann ava doj pali.

Miro van manders penja.
Miro ledde tji jana manders penja.
Afters ta leskri pesorsterilisacia mula leskri siron.
Miro vali upre an jeck sarga, vorsnus plastre fan stedon to stedon.
Kavtjiron nasjade vorsnus fan stedon, manuch tjivra bar pre vorsnus.
De kansla ta vorsnus sastjiron honkade gonienio ta hatori.

Kana miro honkade jeck tikno nuko ta bodra mander an dova parkori.
Kej honkade vorsnus sarga.
Dolle doj asjade manders pral romni sirons vordring.
Dova honkade jeck sjuker vordring.

Pre vinatta manders dakri jar apri pre tejsan ta katja jag dre sargans bov.
Leskri let vorsnos tirak pre dole
ta dova honkade tato ta kovio
ta de jar te let pre siron dova tirak,
antjiron drabrebusori ava ta let vorsnus.
Miro repra dova vavra nukons jaker.

Miro denkra te miro fan jar pre drabrehispan.

Kana miro honkade jeck tikno nuko honkade miro dova jeck nuko nina kalo jaker.

De tjaker prejar an 1900-jin,
miro janar tji, abo miro denkrar ta dova tji honkade tji vavrat ta jeck glaperda ta zniszenio.

Kana miro honkade jeck tikno nuko asjade vorsnus sarga tji kerad te sargapokta te dova honkade kerrad te plaktapokta.
Ta de brisja lede miro tji rodra sargadiklon, dojgla avade panin andre.
Pre vinata tjylma sargadiklon to isori.
Ta miro let manders vasjt to diklon blidra de jeck symbolo.
Dakri blidra lack.
Jeck vinata kamade miro tji tirak.
Dakri let kera tirak avri sargadiklons pokta to mander, leskro let dova pre manders piringar.

Dova doj nina pokta pre piringarna reprar miro,
an manders kerithem kerar romano manuch de pali.
Nina mander avade kej bodra miro nina manders nuko te jeck hispavodring,
langslo pre dromen avri foron.
Abo dova stedon asjar tji gata nina,
dova tradrade abri sas.
Nukon? Dova honkar baro nina, jar pre drabrehispan.

Dad spekra pre stotan te mander najst nina ta spekra.
Jeck tjiron tradra lo to Norge ta mander asjade gata pre vodringstedon.
Miro tradra to foron ta spekra.
Miro honkade 11 bejst.
Staton avade ta rakla te mander. Dova van jana te manders dakri ta dad.
Miro pukade te manders dad nasjt an Norge. Abo mander janade tji jinepat to dads tav an Norge.
Staton poto ta dova saste pesole miro.
Afters nontis divus let manders dad miro fan staton.
Staton pukade ta dova saste pofra vorsnus to vodringstedon.
Pre dromen keir pente dad ta lo van tjina kabin,
staton jurade pre lo,
dova jana ta lo asjade jeck dad.
Senslo blidra de latjo.
De asjade pakrepa an drabrehispan.
An Juni, let miro studento.

Miro reprar kana vorsnus bodrar kej, an sarga kej.
Miro kerade let musjta dre an tågstationen avri jeck mengrare,
abo mander kamade tji kupongeri,
de asjade andre mariben,
lo asjade kutti kamrirat an mader.

Senslo lede vorsnus bodra dre jeck horta hispa
ta doj honkade de tato an puhen an panirumta.
Miro an maders penja ta pral besja doj ta tato vorsnus.
Vorsnus besja langslo tjiron afters vorsnus blidra tato, vorsnus honkade bakalo.

Manders jekto reprepa asja tji fan kej,
de asjar fan jeck konsentratsionstedo.
Fan dova avade ta muka vorsnus.
Dolle divus
Nonto kamade sasto nina manders jacker, miro jurade tji.
Miri sjuna jidrepat.
Miro honkade but bokalo.
Nontis lede miro maro tjaker maribare lede to manuh.
Dakri raka miro, miro sjuna leskri gola pre mander.
Miro jurade tji, abo kansla de asjade leskri.
Jeck vavra gaja let sirons tjutjotudd dre manders jaker,
mander nasjt leapri manders jaker pali.
Langslo tjiron afters, nina mander honkade baro,
nina Sovjeto jar dre Tjeckoslovakio, nasjade vorsnus kej.
Abo jura pre manders vasjtar, dova honkar purano.

Senslo vorsnus lede jeck hispa, Abo dole honkar denters nina.
Miro denkrar but pre dova pabruka.

Sefser miro le ketalo vasjten, kej?
Te vasjten blidra gata kej?
Kana miro honkade tikno ta bodra kej dre parkori,
ta asjade tji manders vasjt… purano.

Kana miro honkade tikno repra miro ta miro avade kaj nina manders dakri.
De honkade jeck trisepa stedon kej,
de asjter bejs stedon kej
ta miro reprar manuch besja kej ta rakla.

Le dova tji stylta diro ta vorsnus honkar tjisiklo,
sas honkar tjisiklo,
abo vorsnus honkar but siklo.

Denkra dova stedon tjaker jeck giepa,
nina jeck giepa nina tji lav.
Laven nasjt asja diron.

Rumungri

Gili pa jek steto

Chi sundjan sir penelpe?
O nijebosi jamaro daho
O char si jamari phuf
Kolo si jamaro drom

2/3
Ke miro pierso vivjado me kindjom aparato do nagrivanija,
me me dardjom ma te vilaf les,
te na padirav kontakto so sis.
So me probindjom te ripirav historij ande miro gindo.

Jame samis hara daj.
Mire spotki jawine daj 500 bers daweske,
Dawa si dokumentovano.

Jame jawjam Rosiatyr varikay ke bersa 1800.
Syr me lockirdziom, miri rodzjina divza daj jek 100 bers, ale na sys lende jek steto.
Ci me pendjom Kaj si mande bluznacka phen?
Sir te na lodzkirelpe joj ande namjoto…

Sir jame javsam daj? Me lodzkirdom ma daj, ale na Muri dej aj dat.
Sir skoncindjape 2 vikna svatovo o terorro pal jamende dzalys duredir.
Dava gelas i veli evropa.
Sir halade pagirde steto kaj djivenis miro dat aj dej,
nasne jone i jawne daj.

Na, me ma kamav te phenav nijici.
Me barijom ande sherocinco ando Finlando.
Pal but bers jawjam ke dava foro.
Jame Samis but djene so mekne o Finlando.
Me jawjam adaj pe rachate, miri chajori lodzkiradas adaj.

Sir diktatura ande miro dadesko i dako them,
diskriminacija kotori pejas.
Ale jawja pale i ame samis kozly ofjarna.
So jame naslam i jawjam daj.

7/11
Dava zacznijdape sir pamjontka i historia.
Name jekh historia, si but historiji,
wsponjenija so manusha opendle mange,
jacne ande mande sis dwjenko i barijas ke huro.
Me somys sir instrumento, so o huro kelelys po.

Pe zima sis silipe,
sari sis ande lodo,
zuralo i stuvno.
Ale dre jamari muzika sis hackiripe.
Dava sis so jame kerdjam razem.

Univar ande miro buti sar tolmaco jawen mire spomnijeni pale ke me,
nagle spirikikiren pe mange steguli so mislindjom ke zabisterdjom.
Na kamav te ripirav.

So kames te keres?
Te ripires? Me kamav angil te dikhaw.

Nane mandir but ande kher, jek kutori kava si man…
Me ripirav tilko tikne momenti, zanim man line.
Me ripirav jek kher, pal jek stacija varikaj palal.
Nagle jawne perdo halade.
But lendir rikirenis dades, varir tirdine man miri datir i nasne manca ande vorden.
Sis tilko mandyr 4 bersa.
I dja jawjom me ande cirochinco.
Dava sis… Chirichinco sis…
Puznijej chirdine man ke wavir chirochinco.
Da kuci chirochinci sis ke na ripiraw len.
Vidiconis ruznie, karenispe ruznie.
Ande chirochinci sis przemoc, terror i maripe.
Wpomnieni katar sare chirochinci si straszna…
Navit de mire misli na kamaf te risoval soj.

Mange sis pocebno jekh phen.
Nigdy na sis mandir chansa te zikhav i te djinav.
Sir kerde pe late stirilizacia pe zor, joj za mardape.
Me barijom ande nanjoto, ame pselidjasispe stetostir ke steto.
Univar nasenis pe jamendir, churdenis bara pe jamen.
Chujinasis ke jame samis zafsze gonjoni i znienawidzeni.

Sir somis terno diwdjom ande dawa parko.
Daj sis jamaro namjoto.
Soj duredir sis jamara borjatyr lakro taboro.
Lende sis sukar o taboro.

Pe zima miri daj ustelys rano i zahackirelys o kominko zcuvelys jamare teraha pe kominko, te tachon, kaj te moginas te las len pe jamende,
janjim te javjas autobuso pal jamende.
Ripirav do javir chavorjenge jakha.

Me kamavis te javel mande chansa te pirav jande skola.

Sir samis tikno samis jekh ande miri klasa so sis kale jakrengo.

Dava so galis ke bers 1900 me na ginaf,
me na mislinaf kaj mognes vavir sar te vichinen sare romen.

Sir somis tigno jamaro namjoto na sis kerdo ande latcho matrijalo,
so kerelpe namjoti, tylko sys zviklo so pzydjalys panji.
Fre zima zamrozylaspe namjoto ke lodo.
Sir chuvesis wasth moginesys te dikhes odbice.
Miri daj sis holjinakirir.
Jekh zima na sis mande tiraha.
Miri daj chindas o paski namjotoskre i pangja pe mire hera.

Dava ripirav mire pandle hera,
ande mire them si jeste adja.
Sir avjom daj, didjom daj mire chavoreca ande campingo,
varikaj dor pe ghav.
Jus nane dava steto, hus nikones doj nane.
Chavore? Si bare, dzan ke skola.

Miro dat basavelis pe olica, me somis lesa i basavavis.
Jekh molo tradijas miro dat ande norvego i me jacijom pe campingo.
Tradijom ke centrum i basavavas.
Sis mande 11 bers.
Javne halade i pucne man Kaj si miro dato dej.
Pendjom ke miro dat si ke norvego i nadjinav leskro numero, doj jone line man zorjasa.
Pal pare dives javja miro dat i zalija man.
Halade pendle ke moginen te lidjan amen ke campingo.
Sir tradasys kere, puclape miro dat ci moginas te kinas habe.
Haladenge parude muja, kana dikle ke dat si cacuno dat.
Puznie sis sari misto.
Naj butidyr parikirav ke sis mande skola.
Ando czerwco skoncinav skola.

Ripirav sir dwiwasis daj ande Njamco.
Denis mange kava pe stacia jekhe kelnerostyr,
hocas na sis mandir zadna kuponi,
dawa dalis sir sis wojna.
Jof hiba kuti zalamjape ande mande.

Duredir pcelidilampe dre chacuno kher kaj sis tachipe ke phuf ke lazenka.
Me i miro rodjenstvo bestjam doj i tackcirdjam jamen.
Bestjam doj kaj samis tate i somis bahtale.

Miro pierso so ripiraw nane darik tilko obozy koncentracini.
Do dives so jawne pal jamende kaj te jawas wiwolona.
Variso kerdjape mire jakhenca kaj na mogindjom te dikhaw.
Tilko sundjom zamieski.
Simas but bokalo.
Varikon deles man manro so zoniezi denis.
Miri daj raktca man, sundjom lakro gloso sir karelys man.
Na diktcom la, tylko cujindjom ke si joj.
Vare savi dzuvli cudja peskro thut pe mire jakha i mogindjom te odpandaw jakha pale. Pal but bers so simas doroslo kana Rosia gelas ande Tcehoslovacia naslam adaj.
Dik pe mire wastha, sir bange pe kerde.

Puznijej dorestjom o kher, kana nane jus les.
Ripirav o kasth pabenca sir barjolys pe linaj.

Te pandjav o wasth kadja?
Kaj wasth jacela adaj, vaj sir?
Sir somis terni i dildjom ando parko
miro wasth na sis dava zmastnijono.

Sir simas tignorioiraw sar jawavas doj mire dasa.
Dava sas steto kaj rakirasis pe,
sis kaj te beshas
aj me ripiraw sir manuscha besenis daj i rakirenis.

Na meka len te hohaven tut ke Sam ruznie,
na Sam sare jednakovie,
ale si jamende but spulno.

Muslim tuke dava steto sir gili,
ale gili bi laveskro.
Lava moginen te javen tire.

Här kan du läsa skylttexterna, välj språk:

Arli

RomanoParko –Gilji bashi o jekh than
Knutte Wester

RomanoParko – Gilji basi jekh than i jekh umetnicko delo kotaro Knutte Wester so najanglal I jekh than. O than sostainelapes kotaro nekolku kotora: jek anav, shtar sklupture, jek plato, jek znako, jek khash hem jek zvucno umetnicko delo. Jek parko nane jek staticno than, ov meninelapes hem bajrola. Ko RomanoParko bajrona o paramisija kotaro purano vreme/vakti prema o buducnost.

Me mislinava kaj ka ovol jek umetnicko delo umesto te sikavelpes. O delo te ulo sar jek gilji bizo lafija shaj but osekaija, uspomene hem paramisija shaj ka ovol than jek trujal avereste? Jek gilji bizo lafija shaj te perelpes te lafencar?
– Knutte Wester, ko jek privatno ljil.

Ki ple umetnicko delija o Wester vazdela o osekaija te upravinel hem te zivinelpes ko jek sveto kote so nane pravdina. Kotar o tiknipe keda posetingja pe dadeskere daja so vakerela sine sar barili ko chororengoro kher ko skloniste ov razviingja pli sposobnost te shunel. Akava suniba sine presudno keriba buti e Romengere Parkoja. I glavno/orginalno zadaca sine te stvorinelpes jek spomeniko e romengjere istorijake ko Göteborg. Palo but puti keriba lafi bute manusencar kotari nacionalno manjina roma o Knutte Wester formuliringja pli misija. Nasti te stvorinelpes jek spomeniko so sumirinelapes ko jek than e romengiri istorija.Umesto o spomeniko o RomanoParko I jek mozaiko kotaro razno iskustvo hem istovremeno lejiba than ponovo kotar so o roma paldingjepes. But dzene so sine intervjuime kotaro razno grupe hem resande folket svedocinena basi o than so nedostasinela so ka ovol za stalno. Odoleske o RomanoParko I jek umetnicko delo hem najanglal stvorinela jek than –bashi o paramisija.

RomanoParko – Gilji basi o jek than kova so ka instalirinelapes 2006 ko Bergslagsparkon (angluno BJ parko), kote ka tergjol/achovol za stalno.O parko ka pocminel te gradinelpes keda o Västlänken ka ovol gotovo hem ka ovol jek zeleno oaza mashkar o Centralstationen hem Regionens hus. O umetnichko delo RomanoParko – Gilji bashi o jekh than ka chivelpes dzi ko bare breze so postinena odote avdive.

RomanoParko- Gilji bashi o jekh than kergajpes e Charles Felix Lindberg donacije hem fondija.

Gurbeti

Romano Parko –Gilji basi jekh than
Knutte Wester

RomanoParko – Gilji basi jekh than Si jekh umetnicko delo kataro Knutte Wester so najanglal sI jekh than. O than sostavilpe katare nekolku kotora: jek alav, shtar sklupture, jek plato, jek znako, jek khash hem jek zvucno umetnicko delo. Jek parko naj jek staticno than, vov meninelpe hem barol. Ko Romano parko baron e paramisa kotaro purano vreme/vakti prema o buducnost.

Me misliv kaj ka avol jek umetnicko delo umesto te sikavelpe. O delo te cherdilo sar jek gilji bi lafencar shaj but osekajora, uspomenora hem paramisa shaj te avol jek than jek pasha aver? Jek gilji bi lafengo shaj te perolpe lafencar?
– Knutte Wester, ko jek privatno ljil.

Ki pire umetnicko delora o Wester vazdol e osekajora te upravilpe hem te zivinelpe ko jek sveto kaj so naj pravdina. Katar o ciknipe kana sasa ki poseta pe dadese dejate so vacharola sar barili ki e chororeno cher ko skloniste vov razviisarda pi sposobnost te shunol. Kava sunpe sasa presudno te cherolpe buchi e Romenge Parkosa.

I glavno/orginalno zadaca sasa te stvorilpe jek spomeniko e romenge istorijake ko Göteborg. Palo but drom te kerolpe lafi bute manusencar katari nacionalno manjina roma o Knutte Wester formirisarda pi misija. Nasti te stvorilpe jek spomeniko so sumirlpe ko jek than e romengi istorija. Umesto o spomeniko o RomanoParko I jek mozaiko kataro razno iskustvo hem istovremeno lejipe than ponovo katar so e roma sasa phaldime. But dzene so sasa intervjuime katare razno grupe hem resande folket svedocin basi o than so nedostasisarda/faliala so ka avol za stalno. Golese o RomanoParko si jek umetnicko delo hem najanglal stvoril jek than – bashi e paramisa.

Romano Parko – Gilji basi jek than savo so ka instalirilpe 2026 ko Bergslagsparkon (angluno BJ parko), kate so ka achol za stalno. O parko ka pocmil te gradilpe kana o Västlänken ka avol gotovo hem ka avol jek zeleno oaza mashkar o Centralstationen hem Regionens hus. O umetnichko delo Romano Parko – Gilji bashi o jekh than ka cholpe dzi ke bare breze so postoin gote agjive.

Romanoparken- Gilji basi jekh than kerdape/gradisardape e Charles Felix Lindberg donacijencar hem fondora.

Kaale

RomanoThaan – Džiili po iek thaan
Knutte Wester

RomanoThaan – Džiili po iek thaan hin iek arto kotar o Knutte Wester so hin vaaguno iek stedos. Douva thaan hin po buut dielos: iek nau, blakka, kaȟtja ta iek hunniboskoarto. Iek thaan hin naa iek staattineno stedos, douva paruvel ta barjol. Po RomanoThaan barjuven neeve balamisa, kotar buut bereȟa paalal ta arri koni angle.

Me tenkavaa at douva arto phennel koni buut, nebi naa buut sikjavel. Om douva tšeeribosko butti aule sar džiili bilaave, nebi buut pinsave ta minsibi ta balamisa voujula leen thaan paha ta maȟkar komuja doori? Iek džiili bilaave nebi shuves kotar komujengo peske laave?
– Knutte Wester, iek privatno liil.

Arro pesko artos Knutte Wester shuves opre džintibi at rikkavaa ta dživipa arro iek bihortto boolipa. Kotar pesko kentibosko staavibi arro pesko maami, koon rakhadas om iek barjuvos arri iek tšuorengehisba, jou hin streevibos pesko hunniba. Dauva hunniba ahtom buut fuortuno arri butti po RomanoThaan. Adouva byrjibosko operaatio sas at tšeereveha iek pinisbosko mereknos po romano historia arro fooro Göteborg. Paalal buutide rakhibi arro romanokomujen tšeere Knutte Wester tenkadas ta tšeerdel iek neevo jinto po douva butti. Hin bivojuvitiko at tšeeres iek pinsibosko mereknos so phennel sakka, vaj sar iek symboli po iek Romano historia. Odooleske RomanoThaan hin na iek pinsibosko mereknos nebi iek mosaiki po džintibi, ta iek leenesko paalal dauva phuuv kotar romane dživiba sas na luovipa te beȟen buut bereȟa paalal.

RomanoThaan – Džiili po iek thaan avela arro 2026 bereȟ arri Bergslagsparken (sas BJ-parken), ta doori dauva arto hin (beȟen) permanento. Kaan Västlänken hin fäärdigo RomanoThaanesko butti byrjylä ta jinto hin at douva thaan avela arri iek zeleno than maȟkar Centralstationen ta Regionens hus. Arto RomanoThaan – Džiili po iek thaan avel pahha iek baro kaȟt so hin doori akadiives.

RomanoThaan – Džiili po iek thaan hin iek butti te/at tšeerevaa kotar Charles Felix Lindbergsko fondosko louve.

Kelderash

Romano Parko – Djili pa jekh than
Knutte Wester

RomanoParko – Djili pa jekh than si jekh arto katar o Knutte Wester kai o pervo si numa jekh than. Kado than si ande but kotora: jekh anav, štar statuji, jekh plajingori, jekh plaka, jekh salka, thaj jekh arto hangosko. Jekh parko naj jekh ašado than, vo parudjol thaj bariol. Ando RomanoParko barion le divanuri, pa so sas maianglal thaj so avela mai angle.

Me gindiv ke site anklel jekh arto kai varikai phenel mai feder sar te sikavel. Te si ke o arto anklel sar jekh djili bi vorbengo, atunči kam uštena but haliarimata thaj ginduri thaj divanuri šai avela len than paša jekhavres? Jekh djili bi vorbengo amborim šai thol o manuš vorbi pestar?
– Knutte Wester, jekh privatno lil.

Ande peske arturi vazdel o Wester o gindo sar te keres thaj te trajis ande jekh lumia kai nai čači. De katar kana sas glata thaj gelosas te phiravelpe ka peski mami, kai phenelas leske sar voi barili ando kherčorengo thaj ložiri, de atunčara vo sičilo te thol kan mai mišto. Kado ašunipe kerda te šai kerdjol kadia buči pa RomanoParken. O agor kadala bučako sas te kerdjol jekh memoriako semno pa le romengi historia ando Göteborg. Pala but divanuri khere kai manuš kai si anda natcionalnio minoriteturi rom paruda o Knutte Wester pesko gindo la bučako. Imposible djela si te keres jekh memoriako semno kai phandel ande jekh than vaj symbolizil le romengi historia. Mai bine sar jekh memoriako semno si o RomanoParko jekh mosaik anda experianca, thaj vi jekh arakhajimos katar jekh than kai sas jekh vatra romani kai gunisarde thaj perade. But anda le žene kai sas pušle ande le differenturi romane grupi thaj maškar le sinturi marturin ke trubusardosas jekh than kai si prinžardo. Anda kudo si o RomanoParko jekh arto kai mai anglal sar sa kerel jekh than – jekh than divanosko.

RomanoParko – Djili pa jekh than site avela todino ando Bergslagsparken (kai bušolas BJ-parken), kai site avela kotse pe antrego vriama. O Parko site avela anzardo pala kana avela kerdo o Västlänken, thaj site avela jekh zeleno oas maškar e Centralstantcia thaj Regionako kher. O arto RomanoParko – Djili pa jekh than site avela placime paša jekh anda le bare kopača kai si pe kudo than adjes.

RomanoParko – Djili pa jekh than sipučindo katar Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Lovari

Romano Parko –Djili pa jhek than
Knutte Wester

Romano Parko –Djili pa jhek than si jheke artisosko buchi kaj bushol Knutte Wester thaj majanglal si jhek than. O than si kerado ande ruzni kotora: jhek anav, shtar skulpturi, jhek opre vazdino than, jhek znako, jhek kasht thaj jhek ashujimasko artistosvo buchi. Jhek parko naj jhek shtivno than, vo parudjol thaj barol. Ando Romano parko baron le vorbi katar e palutni vrama andre ande angluni vrama.

Me gindiv ke avela kadi artistovo buchi vareso so achares, sar te sikaves. Te avela jhek djili bi vorbengo, kam bhut emociji thaj gindora thaj historiji shaj avel len than pasha jhek kavreste? Jhek djili bi vorbengo kam biris te pheres chire vorbenca?
– Knutte Wester, ando privatno lil.

Ande peske bucha vazdel o Wester sar vo acharel sar si te trajis thaj te revdis jhek luma kaj naj pravidlivno. De sar phirelas kaj peski mami, kaj phenelas leske sar sas te baros ande ruzni chorenge khera, sichilas sar te ashunel pe kavera. Kado te biril te ashunel kaveren sas vazno kana sas te kerel o RomanoParko. Ande originalne planora sas te kerel jhek memoracijako than pala e romengi historija ando Göteborg. Pala but vorbimata khere kaj e ruzni manush anda nationalno minoriteto le Rom parudas o Knutte Wester o gindo pa peski buchi. Naj mozlivo te keres jhek memoracijako than vaj symbolo kaj kidel sa le Romengi historija ando jhek than. Anda kado keradas o RomanoParko sar te kerel jhek symbolo kerel jhek mozaiko katar sa le Romenge experiencija, thaj tela jhek data lel palpale jhek than kaj shudenas le Romen kocar. But zene katar vi le Rom thaj vi le cintura penenas ke brakujil jhek astardo punkto. Anda kodo o RomanoParko avela jheke artisosko buchi kaj kerela jheke thanes – jhek than kaj si keradi pe historiji.

RomanoParko – Djili pa jhek than site avel shutino ando Bergslagsparken (maj anglal znano sas sar BJ-parko), thaj koce mindig ashola. O parko lena te budujin kana avela gata o Västlänken, thaj avela jhek zeleno oasa mashkar e Centralstationen thaj o Regionenes hus. Le artisoski buchi RomanoParko – Djili pa jhek than avela shutino koce kaj adjes si le bare kasht le Almar.

RomanoParko-Djili pa jhek than sas kerado lovenca katar o Charles Felix Lindberg Fondo pe donaciji.

Resande romani

RomanoStedon – Giepa te jeck stedo
Knutte Wester

RomanoStedon – Giepa te jeck stedo honkar jeck konstverko tjaker honkar jeck stedo.
Stedon asjar star delo: jeck nav, star skulptureri, jeck platoeri, jeck makling, jeck ruka, ta jeck sjunkonstverko. Jeck stedo asjar tji jeck stillanot stedo, dova parodjol ta vali. Dre RomanoStedon vali pukepa, fan purano tjiron to nevo tjiron.

Miro denkrar te dova site bidra jeck konstverko tjaker kanslar gla jurar. Te mengrepat blidrar tjaker jeck giepa tjaker tji kammar nav, ta kam butar kanslar ta repre ta pukepa nasjt kamma jeck stedo ninna vavra? Jeck giepa ta kammar tji nav glan manuch penna ta gia ninna serons nav?
– Knutte Wester, an jeck egno arkonom.

An sirons konstverko jurar Wester upridjido avri ta kera ta djido an jeck tji latjo puh.
Kanna dova honkarde jeck tikno tjav asja dova keri sirons dadendeja, tjaker pennade omtis jeck nuckotjiron an tjoralohispa ta nagnokeri, kammar Wester kerat sirons soralopa ta sjunna. Dolle sjunnande kammar asjter centralo an mengrepat ninna RomanoStedon. Denkrepat asja ta kera jeck represymbolo te romanomanuch histori dre Göteborg. Asjter butare pukepa keri ta romano manuch ta honkar vari nationalo minoritet an Svedo, denkar Knutte Wester pre jeck vavra aro. De jar tji ta kera jeck represymbolo tjaker pennar te jurar jeck romano histori. Alternativo gla represymbolo asjar RomanoStedon jeck mosaiko avri nastepa, ta jeck revetaliseringo avri jeck stedo doj jeck romano nata gonieni abri. Butare avdri dova manuch tjaker Wester raklat ninna an romano gruppori ta tavringar ta dinglare pente te jeck stedo tjaker honkar dovas egnoa stedo. Dojgla honkar RomanoStedon jeck konstverko tjaker honkar jeck stedo – jeck stedo to pukepa.

RomanoStedon – Giepa te jeck stedo avar ta keras dre dova nevoa tjiron Bergslagsparken (purano tjirons nav BJ-stedon), pre dova stedon sefser dolle honka sassaro. Ninna Västlänken asjar kerad sefser stedon keras. Dova stedon sefser asja selino stedo ta Centralstationen ta Regionens hus ”Regionens hispa”. RomanoStedon – Giepa ta jeck stedo avar ta asja an jeck avri dova baro almarna tjaker honkar dre stedon an divus.

RomanoStedon- Giepa te jeck stedo keras avri lover an Charles Felix Lindbergs donationsfondori.

Rumungri

RomanoParko – gili pal jek steto
Knutte Wester

RomanoParko – gili pal jek steto si jek stuka. So kerdas o Knutte Wester, sir pierso si jek steto. O steto si kerdjo pe star Kawalki, jek anaw, star figuri, jek phuf, jek znako, jek kasth, aj jek stuka Kaj shunes. Jek parko nanji jek staticno steto. Dawa parjuwelpe i barijol. Ande Romano parko openen historiyji so sis, so so kana, i so jawela.

Me mislinaw jawela jek stuka so butke dir czujinesa la niz dhikesa. Sir daja stuka jawela sir gili bi lawengo? More but uczuci, o so sis i historiji moginel te jawel steto pase jek jekestir? Jek gili bi lawngro mognes te chuwes tire korkori lawenca?
– O Knutte Wester ande privato listo.

Ande peske stuki handel upre o Wester sar pe dives syr pe diwelpe ande trajo so nane spravedlivo. De kedi sys cigno chavoro djawas ke peski baba, so penelys pal sir barija ke chororo kher i steti Kaj garuwenis pe. Jow siklardja pe te sunel. Dawa so siklardja pe po mogindja leske ande butci Romane parkostyr kadi butci sys Kaj te kerel jek pamjontka pal Romano historia ande Göteborgo.
O Knutte Wester sas ke but manusha amda nationalno minoroteto e roma ke khera i rakirelys lenca Kaj si plano. Ke si niemozliwo te kerel jek pamjontka albo symbolo pal romani historiya. Zamjas pamjontka si RomanoParko jek mozajika ande doswaidczenie aj jedno cecnje te zales pale steto Kaj Roma diwenys, Kaj zaline lengro steto Kaj dziwenys. But anda romane gruppi Kaj o Knutte rakirelys lenca Kaj kamen o steto so si lengro. Pal dawa si o RomanoParko jek stuka so kerel steto-aj jek steto pal romani historyia.

RomanoParko- gili pal jek steto jawela ande Bergslags parken (so kharelys pe BJ parken)
tergola na zaftar. Parko zaczninena te budulin pala o Västlänko jawela gotowo. Jawela jek zelono oaza maskir stacia centralna aj regionalino kher. O stuka RomanoParko – gili pal jek steto jawela churdo pase jek baro kasth so si Po steto sa diwes.

Romano Parko- gili pa jek steto kerdja o Charles Felix Lindbergs fondo.