Inne i Björns rum

"Inne i Björns rum" © Katarina Norling/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Inne i Björns rum" © Katarina Norling/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

På Rymdtorget mellan Bergsjöskolan och spårvagnshållplatsen har en stjärnformad farkost landat. Skissen till verket gjordes i konstnärens kollega Björns rum.

1999 ordnade Charles Felix Lindbergs donationsfond en skisstävling för att ta fram ett nytt konstverk till någon av Göteborgs offentliga platser. Det blev en farkost med formen av en sjöstjärna skapad av konstnären Katarina Norling som vann.

Processen att välja plats för verket tog tid. 2005 kom önskemål från Framtiden AB, SDN Bergsjön, Tryggare Mänskligare Göteborg och Bergsjöskolan om att konstverket skulle placeras på Rymdtorgets hållplats i Bergsjön. I november samma år invigdes den 5 x 5 meter breda, en och en halv meter höga och 2,5 ton tunga skulpturen på den önskade platsen.

Verket har fem armar och är klätt i en mosaik av rödmålad betong, tusentals skärvor av golvklinkers i olika färger och skedar och soppslevar i rostfritt stål, som liknar ögon som tittar ut ur skulpturen.

Fem armar – fem syskon

Idén till skulpturen kom från ett annat av Katarina Norlings verk och utvecklades sedan enligt konstnären själv som en del i en personlig process:

”Själva skissen till den offentliga skulpturen gjorde jag en kväll 1999 på min favoritarbetsplats. Jag lånade Björns rum och satt där för mig själv och arbetade. Vid den här tiden var jag inne i ett extra smärtsamt skede: allt det som hade varit det allra viktigaste för mig hade försvunnit. Efter min mors död i hjärtattack på en resa i Italien, försvann även min far. Han hittade en ny familj, och vår kontakt bröts.

Som adoptivbarn kände jag mig sviken och på något sätt tillbaka-lämnad till barnhemmet som jag en gång kom ifrån när jag var liten. Mina adoptivföräldrar hade aldrig velat berätta någonting om min bakgrund, och de ville inte heller att jag skulle ta reda på något. Men när jag arbetade med Inne i Björns rum tog jag steget och började göra efterforskningar. Därför är mina resor till olika arkiv och mina möten med mina framforskade syskon i olika delar av Sverige också invävda i skulpturen.

Besvikelsen var att min biologiska mamma inte ville träffas, hon menade att det aldrig hade hänt. Men skulpturen har fem armar och jag hittade fem syskon. Jag kände igen någonting hos mig själv, någon kroppsdel, i varje syskon jag fann, så det kändes som om jag själv var en skulptur som höll på att ta form. Inne i Björns rum berättar min historia och jag hoppas att den också ska bidra till att nya berättelser berättas.

Jag brukar alltid sova bredvid mina verk när jag arbetar med dem, men den här gången var det inte möjligt. Varje kväll slungades jag bort från min skulptur och fick ta in på vandrarhem, hyra ett rum någonstans eller någon gång bo på hotell.”

Skapades i ett tält

Arbetet med konstverket skedde i ett specialbyggt tält på muraren Mats Karlssons tomt i Lindome. Han var den som räknade ut hur skulpturen skulle byggas för att klara både hetta och kyla. 1999-2000 reste Katarina Norling varannan vecka från sitt hem i Stockholm till tältet i Lindome för att arbeta med skulpturen.

Katarina Norling levde mellan 1963 och 2019. Efter att ha läst litteraturvetenskap, journalistik och religionsvetenskap på Stockholms universitet började hon studera konst på Birkagårdens folkhögskola. Hon fortsatte sedan på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon har haft många separatutställningar och skrivit texter, gjort bokomslag och arbetat med scenografi till dans och opera. Ett omtalat verk är Bobos hjärta från 1996, placerat utanför biblioteket vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Verket Inne i Björns rum är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Woodelf

Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Mitt på torget bland de vanliga gatlyktorna står denna ”trädande” och lyser upp mörkret med sitt grönskimrande ljus.

Ur ”håret”, trädkronan, skjuter en lyktstolpe upp som kröns av en lampa.

Verket invigdes den 24 september 2005 och är finansierat genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Prometheus

Prometheus © Vassili Simittchiev/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Malin Fallgren.

På kanten till Vallgraven söder om Kungstorget är en naken gestalt med en brinnande fackla i handen och en pyramid på huvudet på väg att kliva rakt ut i vattnet.

Verket köptes in av Göteborgs Stad på utställningen Skulptur – från granit till gelé i Trädgårdsföreningen 1995. Det är skapat av den svensk-bulgariske konstnären Vassil Simittchiev. Han är känd för sin knivskarpa humor och sitt intresse för det metafysiska och matematiska. Prometheus placerades från början på Bastionsplatsen, men flyttades senare till sin nuvarande plats.

Gav människorna konsten

Pyramiden är en symbol för eld och den avbildade gestalten är titanen Prometheus. Han är huvudfigur i den grekiska myten om hur elden och förmågan att skapa konst stals från gudarna och gavs till människorna. Prometheus förbrytelse räknades i det antika Grekland som ursprunget till all konst och vetenskap.

Tillsammans med sin bror Epimetheus hade han fått i uppgift att skapa alla levande varelser på jorden och ge dem det de behövde. Brodern Epimetheus var ansvarig för att ge positiva egenskaper åt varje djur. När det blev människans tur fanns det inget kvar. Prometheus beslöt därför att stjäla elden och konstskickligheten och ge dem till människorna. Som straff blev han bunden vid en klippa och ständigt hackad i sin lever av fåglar.

Rätten att uttrycka sig

För Vassil Simittchiev var den konstnärliga idén minst lika viktig som genomförandet. 1974 lämnade han ett Bulgarien med uttalade politiska och konstnärliga förhållningsregler, för Sverige och friheten att tänka och uttrycka sig. Hans sätt att fullt ut ta till vara den rätten löper som en röd tråd genom hans konstnärskap. Bland hans verk finns en glastäckt kaj och en gata i hela regnbågens färgspektrum. I sin separatutställning i Lunds konsthall 1981 klädde han hela konsthallens fasad med reflekterande folieplåt så att förbipasserande kunde se sig själva och sin omvärld i den blanka byggnaden.

Vassil Simittchiev föddes 1938 i Bulgarien och utbildade sig i teckning, skulptur och måleri på Konstakademien i Sofia. Från 1962 verkade han som skulptör med ett tjugotal verk i brons, trä och sten i socialrealistisk stil, mest i monumentala format. 1975 fick hans fru, balettdansösen Erika Kujel, arbete i Malmö och de flyttade tillsammans till Sverige. Simittchiev är representerad vid bland annat Kalmar konstmuseum och Moderna museet i Stockholm. Han var tidigare också professor i skulptur vid Konstfack i Stockholm.

Verket Prometheus är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Gemenskap (Drakslingan)

© "Gemenskap", Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
© "Gemenskap", Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

På Slottsskogens gräs vid Linnéplatsen knyts världens folk och kulturer samman i en generös gest.

Skulpturen är resultatet av en allmän idétävling. Uppdraget var att knyta an till stadens nya göteborgare från alla delar av världen genom en konstnärlig gestaltning. Det vinnande bidraget skulle placeras vid Linnéplatsen. Av 44 förslag gick fyra vidare till en andra omgång. Valet till slut föll på Ralph Lundquists verk med arbetsnamnet Drakslinga. Så här löd juryns motivering: ”Konstnärligt betydande med en originell, vacker symbolik som i såväl helhet som i detalj utgör ett talande inslag på en välbesökt plats”.

Ett hem för alla

1995 stod skulpturen klar, då med det slutliga namnet Gemenskap. Sju stycken elva meter höga obelisker välver sig över gräsmattan. Varje pelare har varsin färg och varsitt sirligt reliefmönster inspirerat av ornament från olika världsdelar. I toppen flätas obeliskerna samman i en nordisk drakslinga som öppnar sig mot himlen. Enligt konstnären själv är skulpturen formad som en hydda, som en symbol för hem och gemenskap.

Målaren, grafikern och tecknaren Ralph Lundquist föddes 1931 och studerade på Slöjdföreningens skola och Valands målarskola i Göteborg. Bland hans offentliga arbeten finns utsmyckningar för Drottning Silvias barnklinik på Östra sjukhuset, betongskulpturen Mattan i Askim och ett flertal verk från 1970-talet i Gårdsten; Ringar, Fyrplint, och Kalender.

Ralph Lundquists konst kännetecknas ofta av landskap och figurer i en kontrastrik färgskala. Han är en av medlemmarna i konstnärsgruppen Grupp 54 och är representerad vid Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Borås konstmuseum.

Verket Gemenskap är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Fina fisken

"Fina fisken", © Palle Pernevi. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
"Fina fisken", © Palle Pernevi. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

Med abstrakta former och vattenspel välkomnar fontänskulpturen Fina fisken in på Dr Fries torg på Guldheden.

De organiska ytorna av rostfritt stål och de fem vattenstrålarna är inspirerade av havet och Lyrön i Bohuslän, där konstverket växte fram. Konstnären Palle Pernevi har själv svetsat samman verkets olika delar på plats.

Dr Fries torg stod klart 1953, i en tid då den offentliga konsten helst skulle vara en väl integrerad del i arkitekturen. I det här fallet skulle det dröja åtta år innan konstverket kom på plats. Samma år som torget invigdes provades en modell av Fina Fisken på torget. Två år senare antogs förslaget efter en pristävling. Först 1961 placerades den färdiga skulpturen i den mosaikbeklädda bassängen utformad av konstnären Bror Persson.

Skulptören och tecknaren Palle Pernevi levde mellan 1917 och 1997. Han hette egentligen Allan Axel Paul Pernevi och var lärare på Chalmers och konstskolan Valand i Göteborg. Många av hans verk är monument, modellskulpturer och byster i brons, sten och terrakotta. Hans verk finns på bland annat Moderna Museet, Göteborgs- och Malmös muséer. En mindre version av Fina fisken finns i skulpturparken vid Norrköpings Konstmuseum.

Verket Fina fisken är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

 

Susanna (Flicka med snäcka)

"Susanna". © Carl MIlles/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Susanna". © Carl MIlles/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Inspirerad av berättelsen ”Susanna i badet” skapade Carl Milles denna skulptur, som genom åren stått på tre olika platser i Göteborg.

Från början var skulpturen i privat ägo och stod vid Viktor Rydbergsgatan 16. Men 1945 inköptes verket av Charles Felix Lindbergs donationsfond och blev då uppställd på Guldhedstorget. 1948 flyttades skulpturen igen, denna gång till Kvilletorget, då man ansåg att behovet av konstnärlig utsmyckning var större där.

Konstnären Carl Milles hämtade sin idé till detta verk ur Susanna i badet, en berättelse i en av apokryfterna till Gamla Testamentet . Berättelsen har bland annat blivit känd i Sverige genom Carl Michael Bellmans sång Joakim uti Babylon, och handlar om Joakims hustru, den sköna och dygdiga Susanna, som överraskas i badet av två gamla män, och när de avvisas av Susanna, lögnaktigt påstår att de ertappat henne med en älskare. Susanna döms till döden för äktenskapsbrott, men räddas till slut ändå.

Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer i brons eller gips dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

I Göteborg finns ett flertal verk av Carl Milles, som till exempel Delaweremonumentet, Poseidon med brunnskar och Danserskor.

Verket Susanna (Flicka med snäcka) är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.