Till det som ännu inte hörs. Till det som ännu inte syns. Till det som ännu inte förstås. Tiden – överflödet

En stock står innanför ett staket, ur stocken sticker en skulptur upp.
Tiden - överflödet, av Johanna Gustafsson Fürst. Foto: Lo Birgersson.

Till det som ännu inte hörs. Till det som ännu inte syns. Till det som ännu inte förstås. är en konstgestaltning av Johanna Gustafsson Fürst som består av tre delar på tre platser längs Masthamnsgatan.

Varje del lyfter fram varsitt tema: tid, lek och politik – alla nödvändiga delar av ett levande och hållbart stadsliv.

En välfungerande stad behöver inte bara praktiska funktioner och vardagsmiljöer. Den behöver också platser för lek, delaktighet och reflektion över historia, förändring och framtid. Med detta som utgångspunkt har konstnären skapat ett monument över dessa livsnödvändiga processer.

Tiden – överflödet

Den första delen, Tiden – överflödet, tar plats framför Våghuset i hörnet av Masthamnsgatan, mot Olof Palmes plats. Den förhåller sig till temat tid och långsam förändring; hur tiden är både oändlig och ändlig samtidigt, beroende på vilket perspektiv vi antar.

Verket är utformat som om det bryter sig upp genom den befintliga stenläggningen.

Material som sand, grus, sten och växter har samlats in från Masthuggskajens byggprocess 2024 – 2026, och har sedan återanvänts för att skapa en växtbädd där tåliga växter kan etablera sig och förändras över tid.

Arbetet med växtvärlden och insamlandet har gjorts tillsammans med trädgårdsmästare från Wild plans.

En del av verket är ett grönt staket, som skyddar växtområdet. Färgen, NCS S 8010-G10Y, är en kulör som är vanlig på offentlig infrastruktur i Sverige.

Skulpturdel växer fram

I mitten av verket står en trästock av bok. Inuti stocken finns en skulpturdel, ett aluminiumobjekt, som fångar upp vatten och styr hur vattnet rinner ner på stocken.

Stocken kommer långsamt att förmultna, vilket gör att aluminiumobjektet växer fram, samtidigt som myllan från stocken skapar förutsättningar för nya växter.

Över tid förändras verket genom att det växer, förmultnar, framträder och oxiderar.

Del två och tre: lek och politik

Del två och tre av verket installeras preliminärt våren 2027 och 2028.

Del två utgår från temat lek, och tar plats på Masthamnsgatan 16–18. Del tre utgår från tematiken politik, och tar plats på det kommande Sänkverkstorget i slutet av gatan.

Konstgestaltningen finansieras av enprocentregeln. Den innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av investeringen till konst. Beställare av konstgestaltningen är exploateringsförvaltningen.

Möte IRL

Möte IRL © Jonas Nobel, 2025. Väggfast bild, Blendas gata 25. Foto: Frida Klingberg.

”Möte IRL” vid Litteraturgatan och Backa Röd på Hisingen kommer att bestå av fem skulpturer i aluminium, en större skulpturgrupp och sex förgyllda glasmotiv på vägg. Första delen installerades sensommaren 2025. Hela konstgestaltningen står klar under 2028.

Enskilda delar av konstnären Jonas Nobels gestaltning kommer att spridas ut och knyta samman de äldre fastigheterna i Backa Röd med de nybyggda kvarteren på Litteraturgatan. Olika figurer kommer att dyka upp i området de närmsta åren.

Så växer konstgestaltningen fram

Konstgestaltningen installeras stegvis. De vägghängda glasmotiven kom på plats i augusti 2025. Under 2026 kompletteras bilderna med tillhörande fristående skulpturer.

Under 2028 färdigställs hela gestaltningen med den stora skulpturgruppen där alla enskilda skulpturer samlas.

Boende i området kommer att känna igen de olika figurerna som dyker upp som variationer av sig själva i gestaltningens olika format. För den uppmärksamme finns flera kopplingar mellan skulpturerna, den omgivande miljön och bilderna att upptäcka över tid.

Digitala och traditionella processer

De skulpturala karaktärerna har kommit till genom både digitala tekniker och mer traditionella hantverksprocesser. Några är skulpterade i trä med motorsåg och sedan 3D-skannade och utskrivna. Ytterligare några är skulpterade helt digitalt.

Enligt konstnären Jonas Nobel bidrar verken med en förtrollning av området och öppnar en dörr till parallella världar, där också tingen är besjälade och vardagen kan bli lockande mystisk som i en roman.

Om konstnären

Jonas Nobel (född 1970) bor och arbetar i Stockholm. Han är utbildad på Konsthögskolan i Umeå och är representerad på Moderna museet, Nationalmuseet och Magasin 3 och Indianapolis Museum of Art.

Jonas Nobel arbetar med skulptur och teckning. Han är även en del av design- och arkitekturkollektivet Uglycute, som är inriktat på inredning och utställningsform.

Finansiering

”Möte IRL” är inköpt av Poseidon genom enprocentregeln. Den innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt så avsätter de en procent av byggkostnaden till konst.

Dreamers – Glacial Bodies

Ett foto av ett konstverk stenliknande skulpturer i ett tak.
En del av verket "Dreamers – Glacial Bodies" av konstnären Chiara Bugatti.

Konstnären Chiara Bugatti har skapat konstgestaltningen ”Dreamers – Glacial Bodies” till Slottsskogens nya ishall.

”Dreamers – Glacial Bodies” består av ett 20-tal avgjutningar i putsad aluminium och ett ljusverk. Vissa delar är placerade utomhus och vissa inuti byggnaden. I en grässlänt omgiven av träd framträder stenliknande, glimrande skulpturer ur marken. Inne i byggnadens entréhall svävar ett antal skulpturer i luften och på en vägg projiceras skuggspel och reflektioner från en fiktiv vattenyta.

Chiara Bugatti iscensätter ofta små överraskningar för betraktarna, subtila förskjutningar av verkligheten som kan utlösa ett aktivt sökande i omgivningen och förstärka platsens befintliga identitet och värde. Startpunkten är platsens egen historia och material.

— I gestaltningen kan man se fragment av en gnejsmiljö som gömmer sig inuti gräskullens kärna och stenar som svävar i en fryst rörelse, som om de är fångade i en glaciär eller en moränbädd, säger konstnären.

I det här verket beskriver Chiara Bugatti isen som en tidsmaskin som kopplar idrottarnas och förbipasserandes kroppar och rörelser till en djupare geologisk tid. Isen sätter både tillväxt- och nedbrytningsprocesser på paus och allt får möjlighet att vara oövervinnerligt. Samtidigt är isen ett fragilt material som lätt omvandlas till en reflekterande yta av vatten.

Chiara Bugatti föddes 1991 i Lecco, Italien, och är numera bosatt i Stockholm. Hon har studerat vid Accademia di Belle Arti di Venezia i Italien, Konsthögskolan i Umeå och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Varaktighet och beständighet kontra förgänglighet, förflyttning och bräcklighet är dualiteter som Chiara Bugatti undersöker i sitt arbete. Hennes praktik bygger på ett djupt intresse för material och berättande, med utgångspunkt i skulpturens tradition.

Fastighetsbolaget Higab har beställt konstgestaltningen och Göteborg Konst har lett processen. Konstgestaltningen finansieras av enprocentregeln, som innebär att när Göteborgs Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av byggkostnaden till konst.

Se och hör Chiara Bugatti berätta om verket:

 

Projektion av skuggspel och reflektioner från en fiktiv vattenyta:

ONE (rising tide falling star)

Skulpturen står på en snötäckt mark framför Sjöfartmuseet.
ONE (rising tide falling star), © Ohlsson/Dit-Cilinn 2022. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

Utanför entrén till Sjöfartsmuseet Akvariet står en gåtfull skulptur som kan påminna om en kapsel eller farkost. Precis som museet har konstgestaltningen en stark koppling till havet.

Skulpturens form är inspirerad av bland annat blåmusslor och äldre dykarklockor. När det är mörkt tänds en belysning under verket som förstärker dess gåtfulla uttryck. På så sätt knyter skulpturen an till alla de sägner och myter om varelser och fantastiska ting som sägs ruva i djupen.

Titeln ONE (rising tide falling star) anspelar på en idé om det enade havet, och är samtidigt en kommentar till antropocen – människans tidsålder, som belyser hur mänsklig verksamhet har blivit en naturkraft som skapar förändringar i jordens ekosystem.

I skulpturens skrovliga ytskikt syns spår av snäckor, tång och mollusker, men också fossilerat skräp, som gamla kapsyler, plastflaskor och munskydd. Inuti är ytan pärlemorskimrande, som i ett snäckskal.

Konstnärsduon Ohlsson/Dit-Cilinn har berättat om verket:

”Vårt verk är en mutation, ett samspel mellan det mänskliga och det marina. Vi vill att konstgestaltningen ska uppmana betraktaren att omfamna det okända: det gränslösa havet i all sin komplexitet, historia och inte minst dess framtid.”

Verket ONE (rising tide falling star)  skapades i samband med Sjöfartsmuseet Akvariets stora ombyggnad som stod klar 2022. Verket finansierades av Higab genom enprocentregeln. Den innebär att förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad ska avsätta en procent av den totala byggkostnaden för konstgestaltning om de bygger nytt, bygger om eller bygger till.

En krävande kompis

"En krävande kompis" © Max Ockborn 2022. Foto: Hampus Bovbjerg Grip

På Selma Lagerlöfs torg står en säregen figur som har armarna utsträckta. Vad kräver den av dig?

Skulpturen är gjuten i aluminium efter en förlaga skapad av en blandning av upphittat material: träbitar, skruvar och muttrar, rester av gamla möbler, ekollon och kottar.

En bit bort står vänskulpturen En orolig kompis.

Konstnären Max Ockborn har berättat om sina verk:

”Skulpturerna är porträtt av personer som jag sett eller mött, ibland flera i en. Jag hoppas att kompisarna kan umgås med de människor som använder torget och hålla dem sällskap, och att de som bor i området kan känna att skulpturerna vakar lite över dem.”

Kompisarna står på Selma Lagerlöfs torg i stadsdelen Backa. Kanske finns här även en koppling till Selma Lagerlöfs berättelser, som befolkas av spöken och troll och andra nästan mänskliga varelser.

Konstnären och skulptören Max Ockborn är född 1983 och utbildad vid Konsthögskolan i Malmö. Centrala teman i hans konstnärskap är att genom sin gestaltning försöka nå en djupare förståelse för såväl människor och djur som växter och ting. Hans skulpturer tar ofta form genom diverse upphittat och återbrukat material.

En krävande kompis är finansierad genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

En orolig kompis

"En orolig kompis" © Max Ockborn 2022. Foto: Hampus Bovbjerg Grip

På Selma Lagerlöfs torg står en säregen figur som ser ut att ha armarna tryckta mot bröstet. Vad är den orolig för?

Skulpturen är gjuten i aluminium efter en förlaga skapad av en blandning av upphittat material: träbitar, skruvar och muttrar, rester av gamla möbler, ekollon och kottar.

En bit bort står vänskulpturen En krävande kompis.

Konstnären Max Ockborn har berättat om sina verk:

”Skulpturerna är porträtt av personer som jag sett eller mött, ibland flera i en. Jag hoppas att kompisarna kan umgås med de människor som använder torget och hålla dem sällskap, och att de som bor i området kan känna att skulpturerna vakar lite över dem.”

Kompisarna står på Selma Lagerlöfs torg i stadsdelen Backa. Kanske finns här även en koppling till Selma Lagerlöfs berättelser, som befolkas av spöken och troll och andra nästan mänskliga varelser.

Konstnären och skulptören Max Ockborn är född 1983 och utbildad vid Konsthögskolan i Malmö. Centrala teman i hans konstnärskap är att genom sin gestaltning försöka nå en djupare förståelse för såväl människor och djur som växter och ting. Hans skulpturer tar ofta form genom diverse upphittat och återbrukat material.

En orolig kompis är finansierad genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Växande varelse

"Växande varelse" © Lisa Jonasson 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

På Rubelsgatan 6 i Högsbo växer en varelse upp över byggnadens sydöstra gavel. Är det en växt, ett träd eller kanske en totempåle?

Lisa Jonassons fasadgestaltning liknar en stam som växer upp längs husväggen, uppdelad i fyra delar. I två av delarna syns ansikten och mellan dem en kropp med sex armar. Armarnas form gör att kroppen nästan ser ut som en gran. I delen längst upp syns varelsens ”hår”, som består av flera små armar – en slags armvariant av Medusas välkända kalufs.

Konsten tillkom i samband med att lägenhetshuset byggdes. Huset är ett gemenskapsboende som stod klart 2021. Tanken var att konsten bland annat skulle tillföra mer organiska och lekfulla former till huset och arbeta med temat gränsdragningar och skiljelinjer.

Såhär har konstnären Lisa Jonasson berättat om verket:

”Växande varelse är både en organism och flera individer. Tankarna kan ledas till animism, idén om besjälad natur. I folktro saknas ofta absoluta gränser mellan vad som har liv och inte. Ett berg kan ha vilja, en spade ett kynne, ett träd en ande. Ännu i vår tid lever frågan om var gränsen mellan växter och djur går, mellan vad som är dött och levande. Växande varelse rör sig mellan natur och kultur, struktur och figur.”

Konstverket är gjutet i aluminium, av 90% återvunnet material.

Konstnären Lisa Jonasson föddes 1978 i Stockholm och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan. Hon är representerad på bland annat Moderna museet och Malmö konstmuseum.

Växande varelse är finansierad av Framtiden Byggutveckling AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt. Konstgestaltningen ägs och förvaltas av Familjebostäder.

Ekosystem

"Ekosystem", Johannes Heldén, 2021. Foto: Jesper Jansson. Skulpturen har inte fått belysning än.

Johannes Heldéns konstgestaltning till Musikens hus blandar bildkonst med skulptur och ljus, och knyter samman utomhus och inomhus, natur och kultur.

I nischen ovanför entrén till kulturhuset Musikens hus, mot Karl Johansgatan, sitter en skulptur i aluminium målad med emaljfärg. Där syns växter och djur i muterade former, samtidigt som små detaljer knyter an till verksamheten inne på Musikens hus – är det en uppslagen bok mellan rötterna, en telesladd som skymtar i växtligheten?

I ett av fönstren bredvid entrén syns en ljusinstallation eller ”ljuslåda”. Även den visar växtlighet och djurliv, och går i dialog med skulpturen ovanför entrén. På natten lyser ljusinstallationen upp fönstret.

Till verket hör också en dikt skriven av konstnären, som finns att läsa på verksskylten. Kanske är det byggnadens poetiska ekosystem som beskrivs – en bild av hur naturen blir en del av huset, i samklang med den kreativitet som pågår där, nu och i framtiden:

Återberättat av fåglar– – ljudet
av syrsor – – inomhus om natten
förändringen sker– – utan att du märker det
– – nedstigning– – genom molnen, genom
(upplysta regndroppar, takåsarnas fält,
trapphusets snöfall) framtida
minnen, mytologier– – av ljud– – ljus
burna av vinden

Tillkom genom Charles Felix Lindbergs donationsfond

Det var 2018 som ett förslag lades till Charles Felix Lindbergs donationsfond om att Musikens hus skulle få en konstgestaltning till sin entré med tema hållbarhet och kultur. Kommunfullmäktige antog motionen samma år. 2020 stod det klart att konstnären Johannes Heldén fick uppdraget, och gestaltningen blev klar under hösten 2021.

Konstnären, poeten och musikern Johannes Heldén föddes 1978 och växte upp i Katrineholm. Han är utbildad vid Valands konsthögskola i Göteborg. Hans verk rör sig ofta mellan olika konstnärliga genrer och material, allt från akvarell till algoritmbaserade installationer, och knyter an till teman som ekologi, artificiell intelligens och berättande.

Entrésymboler – Båtar

© Bengt Lundin/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

På väggen vid tre entréer på Skolspåret sitter lika många mindre gjutna reliefer, alla med båtmotiv.

Konstnären Bengt Lundin arbetade återkommande med båtmotiv och framförallt hans karaktäristiska ”bulliga” båtar i trä känns igen av många. Här ser vi tre olika slags båtar. Den första förställer en trubbnosig bogserbåt som stävar fram i vågorna. Den andra beskriver en likartat båttyp, fast här ser man hela skrovet och den stora propellern i ett underifrånperspektiv. Den tredje reliefen sticker ut med sitt annorlunda utseende. Här associerar man möjligen istället till en hjulångare eller någon slags husbåt.

Konst i Hjällbo

Bostadsområdet Hjällbo började byggas 1965 och stod färdigt 1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av dessa konstnärer kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bengt Lundin föddes 1924 i Trollhättan och avled 2005. Efter utbildningen på Valands konstskola arbetade han som målare, tecknare och skulptör. Han är representerad på Göteborgs konstmuseum och Moderna museet.

Andra verk i Göteborg av Bengt Lundin är Betongreliefer i Gårdsten samt Klätterbåt på Eriksberg.

Växa upp

På en gräsyta framför Rosendalsskolan i östra Göteborg står en silverblänkande knappt två meter hög skulptur. Ett barns överkropp övergår från midjan och ner i en konformad härva av rötter och rottrådar.

Konstverket föreställer en ung, växande människa förankrad i ett stort rotsystem, som kanske kan symbolisera mänskligheten eller de egna tidigare släktleden. Är det rötterna som får barnet att växa?

Samtidigt ser barnet ut att sitta fast, rottrådarna går ner i marken och förankrar det på sin plats. Är det istället tillhörighetens pris konstnären vill gestalta?

Kanske är det spänningen och förhållandet däremellan som konstgestaltningen berör. Tolkningen ligger i betraktarens öga.

Konstnären Helena Mutanen är född 1965 och är utbildad vid Konsthögskolan i Stockholm. Hon har utfört ett flertal offentliga konstgestaltningar runtom i Sverige. I Göteborg finns, förutom Växa upp, skulpturen Teckning.

Konstverket är beställt och finansierat av Lokalförvaltningen i Göteborg.