Entrésymboler – Båtar

© Bengt Lundin/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

På väggen vid tre entréer på Skolspåret sitter lika många mindre gjutna reliefer, alla med båtmotiv.

Konstnären Bengt Lundin arbetade återkommande med båtmotiv och framförallt hans karaktäristiska ”bulliga” båtar i trä känns igen av många. Här ser vi tre olika slags båtar. Den första förställer en trubbnosig bogserbåt som stävar fram i vågorna. Den andra beskriver en likartat båttyp, fast här ser man hela skrovet och den stora propellern i ett underifrånperspektiv. Den tredje reliefen sticker ut med sitt annorlunda utseende. Här associerar man möjligen istället till en hjulångare eller någon slags husbåt.

Konst i Hjällbo

Bostadsområdet Hjällbo började byggas 1965 och stod färdigt 1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av dessa konstnärer kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bengt Lundin föddes 1924 i Trollhättan och avled 2005. Efter utbildningen på Valands konstskola arbetade han som målare, tecknare och skulptör. Han är representerad på Göteborgs konstmuseum och Moderna museet.

Andra verk i Göteborg av Bengt Lundin är Betongreliefer i Gårdsten samt Klätterbåt på Eriksberg.

Växa upp

På en gräsyta framför Rosendalsskolan i östra Göteborg står en silverblänkande knappt två meter hög skulptur. Ett barns överkropp övergår från midjan och ner i en konformad härva av rötter och rottrådar.

Konstverket föreställer en ung, växande människa förankrad i ett stort rotsystem, som kanske kan symbolisera mänskligheten eller de egna tidigare släktleden. Är det rötterna som får barnet att växa?

Samtidigt ser barnet ut att sitta fast, rottrådarna går ner i marken och förankrar det på sin plats. Är det istället tillhörighetens pris konstnären vill gestalta?

Kanske är det spänningen och förhållandet däremellan som konstgestaltningen berör. Tolkningen ligger i betraktarens öga.

Konstnären Helena Mutanen är född 1965 och är utbildad vid Konsthögskolan i Stockholm. Hon har utfört ett flertal offentliga konstgestaltningar runtom i Sverige. I Göteborg finns, förutom Växa upp, skulpturen Teckning.

Konstverket är beställt och finansierat av Lokalförvaltningen i Göteborg.

Inkommande kraft

Fasaden på den kommunala förvaltningen Kretslopp och vattens huvudkontor vid Alelyckan pryds sedan 2019 av en 30 meter lång konstgestaltning skapad av återvunnen aluminium.

Konstnären Christine Ödlund tog ett helhetsgrepp i sin gestaltning som sprider sig i hela byggnaden, såväl inomhus och utomhus. Verkets delar knyter alla an till kretsloppet och har bland annat hämtat sin inspiration från fotosyntesen, kompostering och sophantering.

Fris av återvunna pantburkar

Den yttre delen som vetter mot Gamlestadsvägen och som allmänheten kan se, består en fris skapad av återvunnen aluminium från gamla pantburkar. Motiven i frisen består bland annat av kraftigt uppförstorade växtplankton, metalliska strukturer hämtade från vattnet i Göta älv och cyanobakterier.

Konstnären, som även är utbildad tonsättare, beskriver hur hon också vävt in musik och ljud i sitt verk genom väggfrisens rytm och rörelse som i ett musikaliskt partitur.

De delar av konstverket som finns inne i byggnaden och som inte är möjliga att se för allmänheten (foto på dessa finns bland bilderna här) består av tre mindre aluminiumfriser, liknande dem på utsidan, två videoverk som visar en nedbrytningsprocess, en större flyttbar oljemålning och sju oljepastellmålningar, alla med motiv som knyter an till verksamheten som bedrivs i byggnaden.

Verkets titel Inkommande kraft hämtade konstnären från en skylt i ett äldre underjordiskt kontrollrum. Skylten satt på en kontrollpanel varifrån man styrde vattenflödet.

Så här säger konstnären om titeln:

”Titeln i sig själv alstrar nästan energi – tänk att omvandla allt som passerar till kraft, oavsett om det är vatten, sopor, gifter eller små eller stora besvärligheter över huvud taget! Titeln är också både poetisk och förbryllande, vilket jag tycker om.”

Utforskar vetenskap och musik

Christine Ödlund är konstnär och tonsättare verksam i Stockholm. Hon har examen från Konstfack, Kungliga Konsthögskolan och har även studerat elektroakustisk komposition vid EMS (Elektromusikstudion i Stockholm). Hennes mångfacetterade och experimentella konst utforskar ofta ämnen som vetenskap, metafysik och musik, genom måleri, teckning, ljud -och videoinstallation samt animation.

Christine Ödlunds verk finns i flera samlingar på museer i Sverige och utomlands, till exempel Moderna Museet, Magasin III: Museum & Foundation for Contemporary Art, Stockholm, Statens Konstråd och Trondheims konstmuseum.

Verket Inkommande kraft ägs och förvaltas av Higab, och är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Till minnet av en älv

Till minnet av en älv © Anja Örn/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Bara ett stenkast från Göta Älv står fem böljande forsar gjutna i aluminium, forsar som inte längre finns. Människans ansvar gentemot naturen och vems blick på den som blir till vårt gemensamma minne är centrala frågor i Anja Örns konstverk Till minnet av en älv.

Verket består av fem aluminiumskulpturer och ett tolv minuter långt videoverk, och är skapat av den Luleåbaserade konstnären Anja Örn. Det visades första gången på Luleåbiennalen 2018. I juni 2020 installerades verket på Monsungatan i Västra Eriksberg.

Imaginära forsar

Till minnet av en älv undersöker frågor om människans påverkan på naturen. Från början var det Luleälven som konstnären undersökte och dokumenterade, en älv som genererar en stor del av landets elproduktion. Sedan början av 1900-talet har stora delar av älven byggts bort och byggts om, till dammar och vattenmagasin. Gränsen mellan landskap och industri blir alltmer upplöst.

Konstnären Anja Örn har berättat att det väckte frågor om hur det känns att tysta en älv, vilket resulterade i de fem skulpturerna. De föreställer imaginära forsar, så som de kan ha sett ut i den älv som en gång varit; virvlande, starka och böljande.

Videoverket undersöker istället älvens historieskrivning och hur vårt gemensamma minne och bild av naturen formas. Under förra sekelskiftet var det populärt bland konstnärer att åka till norra Sverige och avbilda den mäktiga naturen, däribland forsar och vattenfall. Denna koloniala blick på älven finns idag bevarad på museer och i magasin. Videoverket finns på goteborgkonst.se/minnetavenalv. På Monsungatan finns också en skylt med en QR-kod som leder till verket.

Kommentar till platsen

I Göteborg är verket placerat bara ett stenkast från Göta Älv, i ett område som genomgått en stor stadsutvecklingsprocess, från industriområde till bostadsområde. Rester av varvsepoken syns här fortfarande, mest påtaglig den enorma Eriksbergskranen. Till minnet av en älv kan ses som en kommentar till det, och är en påminnelse om vårt ansvar i vår relation till naturen.

Konstnären Anja Örn bor i Luleå. Hennes konst behandlar ofta frågor om skärningspunkter i miljöer, som landskap och industri eller stad och natur. Hon har gjort flera offentliga verk i Sverige, bland annat i Luleå, Piteå och Haparanda.

Konstverket Till minnet av en älv är beställt av Byggherrekonsortiet Västra Eriksberg.

Rymdballerina

Rymdballerina © Göran Hägg/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Konstnären Göran Häggs ”Rymdballerina” beställdes och bekostades av Statens konstråd i början av 2000-talet.

Inne på Chalmers område där tidigare Vasa sjukhus låg, står skulpturen ”Rymdballerina” som i sitt material och uttryck för tankarna till hur flygplan och rymdraketer är konstruerade. En mängd sammanfogande nitar förstärker också detta uttryck.

Trots sitt ”tekniska” uttryck finns det också ett stort mått av humor i detta verk, vilket titeln kan leda tankarna till. Ordet Rymdballerina låter i sig som en motsats till skulpturens stela utseende, men bara  tanken på hur detta stora tunga objekt plötsligt skulle börja dansa en knyckig version av Svansjön på en ödslig stepp på en avlägsen planet kan få en att dra på smilbanden.

Kanske fanns det också en tanke från konstnärens sida när han fick uppdraget att göra en konstgestaltning till Chalmers Tekniska högskola; Att aldrig glömma, att i all den teknik som skapas till och för människan, också tillföra en humanistisk infallsvinkel.

Bara ett tiotal meter från ”Rymdballerina” är Gunilla Bandolins ”Fågelberget” placerad.

Konstnären Göran Hägg är född 1949. Utbildad Konsthögskolan i Stockholm, 1975-80. Han är representerad på bland annat Moderna Muséet och Göteborg Konstmuseum.

Flora och Fauna

Flora och Fauna © Sara Nilsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Framför entrén till Västerhedsskolan i Högsbohöjd står Sara Nilssons tvådelade gestaltning. 

På varsin rund mosaikklädd sockel ser vi två mindre figurer i omålad aluminium. Bägge figurerna har människokropp men huvudformen får en att tänka på en björn och en räv. Den ena figuren har en bok uppslagen i knät, medan den andra sitter och betraktar omgivningen med sin ryggsäck på ryggen.

På sockeln Flora syns ett antal exempel på växter från svensk natur. På Fauna ser vi exempel från djurriket, som skata, varg, lokatt, orm och krabba.

Konstnären Sara Nilsson är född 1978 och utbildad på KV konstskola, Göteborgs konstskola och konstfack i Stockholm. Hon inledde sin bana med målningar inspirerade av 60- och 70-talsrörelser som gröna vågen, proggen, flower power och hippiekulturen. Senare blev hennes kännetecken minutiöst formade skulpturer av slätmålad papier maché.

Flora och Fauna är beställd och finansierad av Lokalförvaltningen i Göteborg.

Game Changer

Game Changer © Michael Johansson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Alla som varit i en idrottshall känner säkert igen alla de banmarkeringar i olika färger som täcker golvet och markerar gränserna för olika sportaktiviteter.

Konstnären Michael Johansson har i sin konstgestaltning av Nya Lundenhallen valt att lyfta ut delar av dessa banmarkeringar och placera dom på två av idrottshallens väggar.

Gestaltningen tar effektivt tag i de stora väggytorna genom att spela de olika färgerna och formerna mot varandra och berättar samtidigt på ett underfundigt vis vad som försiggår på insidan av väggarna.

Michael Johansson är född 1975 i Trollhättan. Han har gjort sig känd för sina installationer och skulpturer ofta skapade av återvunnet material från loppmarknader. I sina pusselliknande verk sammanfogar han sedan ihop föremålen till en ny helhet, sammanfogade med millimeterprecision.

Verket ägs och förvaltas av Idrotts- och Föreningsförvaltningen i Göteborg.

Verket Game Changer är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Kultur och Natur

© Sara Nilsson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

I Lorensbergsparken, alldeles runt hörnet från Kungsportsavenyn, berättar tre personligheter gjutna i aluminium om parkens historia.

Skulpturerna kom på plats 2018 efter att parken rustats upp med nya grusvägar, planteringar och sittbänkar. Utgångspunkten för parkens konst var att den skulle tillföra fantasi och lekfullhet. Efter en tävling gick uppdraget till konstnären Sara Nilsson, som tidigare gjort sig känd för sina trådsmala målade figurer i papier maché. Även här har hon skapat spensliga gestalter.

Genom sina tre berättare vill hon väcka besökarnas nyfikenhet, oavsett ålder – och samtidigt skildra platsens brokiga historia. Här har bland annat funnits tobaksplantage, tivoli, musikpaviljong och cirkus. Fortfarande idag finns här Lorensbergsteatern och Stadsbiblioteket.

Tre perspektiv

Går du in i parken från Avenyn möts du av kvinnan med blomsterplakat. Blomman liknar en tobaksplanta och hon står på en stubbe märkt med årtal som refererar till händelser i parken. 1764 avled tobaksfabrikören Andreas Damm. Han ägde då en 13,5 tunnland stor tobaksodling där Lorensbergsparken ligger idag. Ungefär 1825 omvandlades platsen till en park för allmänheten. 1916 stod Lorensbergsteatern färdig. 27 oktober 1963 spelade The Beatles på Lorensbergs cirkus på sin första utlandsturné.

På en geometrisk form står en kvinna med glasögon och väska i handen. Kanske är hon en ung student som passerar på väg till biblioteket? På sockeln finns också bland annat en uppslagen bok och en kaktus i kruka.

Den tredje skulpturen föreställer en man i frack och hög hatt på en svamp. Kanske en cirkusdirektör eller en teaterföreståndare?

Konstnären Sara Nilsson är född 1978 och utbildad på KV konstskola, Göteborgs konstskola och konstfack i Stockholm. Hon inledde sin bana med målningar inspirerade av 60- och 70-talsrörelser som gröna vågen, proggen, flower power och hippiekulturen. Senare blev hennes kännetecken minutiöst formade skulpturer av slätmålad papier maché.

Verket Kultur och Natur är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Läs mer om verket på Göteborg Konst: Konstnären Sara Nilsson gestaltar Lorensbergsparken.

Intertwined

"Intertwined" © Åsa Maria Bengtsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2015
"Intertwined" © Åsa Maria Bengtsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2015

I Hammarparken på en liten bergknalle ovanför lekplatsen är Åsa Maria Bengtssons konstverk ”Intertwined” placerat. Verket invigdes den 4 maj 2015.

På en ställning hänger en ”matta” med ett mönster som för tankarna till orientens mönstertradition. Det skulle kanske kunnat vara en matta som hängts ut för vädring av någon boende i området.

Så här beskriver konstnären sitt verk:
I Hammarkullen bor det människor av många olika nationaliteter. Med mitt verk vill jag att tankarna ska gå till alla de människor som lever där och som tillsammans bildar ett mänskligt nätverk. En matta innehåller många detaljer som tillsammans bildar en helhet, där varje detalj ändå får lov att behålla sin ursprungliga färg. Intertwined betyder sammanflätad på svenska.

Beställd och bekostad av Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Konstnärens hemsida