Artwork arkiv - Sida 8 av 42

Bil

"Bil" © Lars Hansson/Bildupphovsrätt 2021. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Lars Hanssons mjukt formade skulptur med titeln ”Bil” är ett exempel på ett konstverk som utan att vara skapat direkt för lekändamål, ändå fungerar som lekskulptur.

Formen på Bil leder kanske tankarna till en seg godisbit i pastellfärg. Skulpturen är placerad vid en lekplats vid Djurgårdsgatan i Majorna och är populär bland barn att sitta på.

Även om begreppet ”lekskulptur” sällan används idag inom konsten, så var det relativt vanligt under 1950-, 60- och 70-talen. Många konstnärer fick i uppdrag att utforma lekskulpturer, men hade inte alltid den kunskap som krävdes för att också ha med ett barnsäkerhetstänkande i utformandet. Det finns flera exempel på att konstnärer, kanske helt naturligt, mer intresserade sig för att skapa en skulptur och där lämpligheten för lek fick stå åt sidan.

Lars Hanssons skulptur bär dock på en poetisk enkelhet i sitt uttryck och har kommit att bli ett lockande lekredskap. Med sin låga höjd och mjukt polerade ovanyta bjuder den in barnen att ta plats.

Konstnären Lars Hansson är född 1944 och utbildad på Slöjdföreningens skola (nuvarande HDK-Valand), Kunstakademin i Köpenhamn och på Valands konstskola, Göteborg. Han var också medlem i den så kallade Björnligan, en konceptuellt inriktad konstnärsgrupp i Göteborg på 1960-talet.

I Göteborg har Lars Hansson även utfört verket Vid stranden, som är placerat på Brunnsbo torg.

Verket Bil ägs och förvaltas av park- och naturförvaltningen i Göteborg.

Vårens huldra

Vårens Huldra © Gunnar Nilsson/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

En bit in från gången som löper genom Botaniska trädgården möter man denna mytologiska kvinnogestalt i brons, föreställande skogens härskarinna.

Vårens huldra, skogsfrun eller skogsrå är benämningar som använts på detta väsen, sprunget ur den nordiska folktron. Enligt folktron rådde hon över de vilda djuren och kunde vilseleda skogsvandrare och förföra män som hon fann attraktiva. De män hon förfört blev ofta tysta och introverta och var sedan själsligt bundna till henne under resten av sitt liv.

År 2018 utsattes skulpturen för en kraftig vandalisering och renoverades därefter. Efter vaxbehandling av bronsytan blev skulpturen som ny igen. Våren 2019 kom skulpturen tillbaka till sin plats under trädet.

Finns i flera exemplar

Vårens huldra är gjuten i flera exemplar och återfinns bland annat i Rottneros skulpturpark och i Linköpings trädgårdsförening.

Skulpturen donerades till Botaniska trädgården av direktör Torsten Odqvist och kom på plats 1954.

Konstnären Gunnar Nilsson (1904-1995) bodde som barn utanför Karlskrona. Redan i femårsåldern visade han intresse för att modellera och gjorde bland annat några små djurfigurer i blålera. Han uppmuntrades av sin far som ställde i ordning ett litet rum där han kunde arbeta på sin fritid. Vid 14 års ålder började han ta kvällskurser i skulptur och måleri i Karlskrona. När Gunnar Nilsson var 20 år flyttade familjen till Finspång där han fick arbete som kontorist.

I Finspång fick han hjälp av sin far att inreda en egen ateljé i ett uthus där han arbetade målmedvetet med sitt skulpterande. Han hade en dröm om att få åka till Paris för vidare studier och med hjälp från välvilliga medmänniskor fick han 1928 äntligen möjlighet att åka dit, där han tog över konstnären Bror Hjorths ateljé. Som ateljégranne hade han den nu världsberömde skulptören Alberto Giacometti, som han kom att utveckla en lång vänskap med.

1962 blev han ledamot i Svenska Konstakademin och från 1965 i Franska Konstakademin.

Krokus

I Botaniska trädgården står en skulptur i form av en krokus, som också är en dricksvattenfontän.

Att formen på fontänen är just en krokusblomma är ingen slump – det är en växt som Botaniska trädgården är världsledande på.

Skulpturen skäntes till Botaniska år 2014 av Föreningen Botaniskas vänner, för att uppmärksamma föreningens 25-årsjubileum.

Tanken med gåvan var att erbjuda dricksvatten till trädgårdens besökare i en konstnärligt gestaltad dricksvattenfontän, men också att återuppliva dricksvattenfontänen som fenomen. De numera sällsynta fontänerna var tidigare ett vanligt inslag på gator och torg i staden.

Skulpturen är skapad i blå Ekebergsmarmor som har en naturlig motståndskraft mot försurning.

Pål Svensson föddes 1950 i Falkenberg och är uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera HDK-Valand), Hovedskous målarskola och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999. Han är rikligt representerad med ett flertal offentliga verk i Sverige och internationellt.

Berguv

”Berguv” är ett av skulptören Pål Svenssons tidigaste verk, och föreställer kort och gott det den heter.

Snett emot klippträdgården i Botaniska gömmer sig denna praktfulla fågel i granit. I skulpturen syns berguvens karaktäristiska tofsar vilket gör den lätt att känna igen.

Berguven är Europas största uggla. En levande berguv kan bli drygt 70 centimeter lång, väga två till fyra kilo och ha ett vingspann på 140 – 170 centimeter.

Skulpturen köptes in och donerades till Botaniska trädgården av Stiftelsen Skogssällskapet.

Växtkraft II

Växtkraft © Bror Persson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Med sitt organiska uttryck blir skulpturen ”Växtkraft” ett annorlunda inslag på platsen.

Verkets fyra delar är placerade på en liten gräsyta vid innergårdens lekplats. Delarna ser ut att luta sig mot varandra och bildar ett litet stycke förtätad natur i betong. Det finns något lekfullt och enkelt i verket som blir ett annorlunda och formmässigt kontrasterande inslag på gården.

Skulpturen finns i två versioner i Gårdsten, varav detta exemplar är en senare variant. Den första versionen av Växtkraft står vid Almgården och kom på plats 1970.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bror Person levde 1923 – 1996 och föddes i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han studerade vid Valands konstskola 1947-51 där han hade Endre Nemes som lärare. Som verksam konstnär arbetade han med grafik, måleri och skulptur. Han finns representerad vid bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Negativa och positiva former

Negativa och positiva former © Bertil Malmstedt/Bildupphovsrätt, 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

I Bertil Malmstedts väggestaltning döljer sig en förenklad människogestalt. Kan du se den?

Många av konstnärerna som gjorde konstverken arbetade med abstrakta motiv och ofta spelade mellanrumsformerna en lika viktig roll som själva verkets form. Så är det också i Negativa och positiva former. Här ser plåtdelarna i sig inte ut som en människa, utan en förenklad människogestalt dyker istället upp utanför, emellan och i verkets delar.

Konst i Gårdsten

När de drygt tjugo konstverken i Gårdsten blev till delade nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Konstnären Bertil Malmstedt föddes 1926 i Jönköpings län. Han är verksam som målare, tecknare, grafiker och skulptör. Han är utbildad Slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Valands konstskola i Göteborg 1951-55, där han hade Nils Wedel och Endre Nemes som lärare.

Under samma himmel

"Under samma himmel" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2021. © Foto: Hampus Bovbjerg Grip, 2021.

Under samma himmel är ett konstverk tillägnat alla civila och militära veteraner, skapat av konstnären Ebba Matz.

I den västra delen av Färjenäsparken står en skulptur i form av en paviljong med himlen som tak. Åtta pelare av rostfritt stål håller upp en ring, där vajrar är uppspända så att de bildar ett mönster av en kompassros. I varje skärningspunkt hänger små ringar av stål, som blänker när de träffas av solens strålar.

Kompassrosens spetsar pekar mot pelarna, som är placerade i väderstreckens riktningar; nord, syd, öst, väst, nordost och så vidare. Konstverket kan därför användas som en faktisk kompass.

I centrum av verket, på marken, finns en sten huggen av röd hallandsgnejs, även kallad Hallandia. Ovansidan är blankpolerad och har en ingraverad text:

”I fredens tjänst
För demokratin
Under samma himmel”.

Inflikat i texten syns lilla riksvapnet, Tre Kronor.

Kullerstenen som omger stenen är återanvänd och har tidigare legat på andra platser i Göteborg. Runt omkring kommer det så småningom att växa upp en äng.

Ska hedra civila och militära veteraner

Konstverket är tillägnat civila och militära veteraner. En veteran är en person som har deltagit i internationella fredsfrämjande eller humanitära insatser, som till exempel en soldat från Försvarsmakten eller räddningstjänsts- och sjukvårdspersonal som varit utsända av svenska staten i olika insatser i världen. I Göteborgsområdet finns ungefär 15 000 veteraner.

Det var år 2018 som en motion inkom till kommunfullmäktige om att hedra veteraner i Göteborg med en konstgestaltning. Motionen antogs och under 2020 började konstnären Ebba Matz att arbeta med uppdraget. Konstgestaltningen stod klar lagom till Veterandagen 29 maj 2021.

Balanserar det sköra och stabila

Gestaltningen är gjord utifrån en idé om att balansera det sköra och det stabila. Konstnären Ebba Matz har berättat:

”De relativt tunna pelarna som bär upp den övre ringen symboliserar stöttepelarna som gör det viktiga arbetet i fredens tjänst. Det som vilar mot marken håller upp det gemensamma och sköra.”

Samlande plats

I uppdraget att ta fram en konstgestaltning för veteraner ingick också att verket ska fungera som en samlande plats. Genom sin utformning kan Under samma himmel användas både vid större ceremonier, som Veterandagen som inträffar varje år den 29 maj, och för enskilda besök. På stenen i mitten kan en eller två personer slå sig ner för en stunds begrundan, eller kanske kan man lägga en blomma på den.

Skulptören Ebba Matz föddes 1963 i Leksand och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 2007 är hon ledamot i Konstakademin. Hon har gjort flera offentliga konstgestaltningar runt om i Sverige. I Göteborg har Matz även gjort konstverket Här, vid Wavrinskys plats på Guldheden.

Under samma himmel är finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Se Ebba Matz berätta om konstverket i filmen nedan:

Duvopelare

I skulpturgruppen på Syrengården ser det ut som om flera pappersduvor har landat och slagit sig till ro.

Verket hör tematiskt ihop med ett annat konstverk på Syréngården, Pappersduva, som är skapat av samma konstnär. ”Pappersduvan” sitter uppflugen sex – sju meter upp på husväggen, ovanför skulpturgruppen, och har samma formspråk som dem. På så sätt ”pratar” de två verken med varandra.

I skulpturgruppen syns tre varianter av pappersduvor, som alla är placerade på en rund sockel. Den övre delen av ”duvorna” är gjord i blank stålplåt, som reflekterar och fångar upp ljuset och himlens färg på ett sätt som förstärker formerna.

De undre delarna, som löper ner mot sockeln, är gjorda i corténstål. Corténstål rostar snabbt vilket gör att färgen blir vackert rödbrun, och som här effektivt förstärker kontrasten mellan de två materialen i verket.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början på 1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter drygt 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkens titlar sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Pappersduva

Alla som vikt ett pappersflygplan känner säkert igen sig i detta konstverk. Trots att det är skapat av stålplåt har verket en skenbar lätthet.

Verket hör tematiskt ihop med ett annat konstverk på Syréngården, skapat av samma konstnär. ”Pappersduvan” sitter uppflugen sex – sju meter upp på väggen. Nere på gården står verket Duvopelare, där ser vi samma form användas igen fast i en annan tappning. På så sätt ”pratar” de två verken med varandra.

Konst i Gårdsten

Viktigt tidsdokument

Figurer i vind

Tre gulmålade figurer står sedan 1971 på sin två meter höga betongsockel inne på Ekgården i Gårdsten. Verkets titel gör skäl för sitt namn eftersom vindarna ofta är mycket kraftiga uppe på Gårdstensberget.

De sammansatta figurerna som står med utsträckta armar ser ut att försöka stoppa den kraftiga vinden. De håller i ett stort kvadratiskt metallnät sammanhållet av järnstänger. Nätet ser ut att ha blivit präglad av vinden och antagit en mjukt böljande form.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären och skulptören Gudrun Eduards Balldin föddes 1935 i Göteborg. Hon utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1951 och i Los Angeles City College 1952-55, och därefter på Accademia di Belle Arti di Brera i Milano för Marino Marini.

Eduards har bland annat utfört Finlandsmonumentet på Tegeluddsvägen i Stockholm och Vingslag på Eketrägatan i Göteborg. I Gårdsten finns ytterligare ett verk av henne, Skridskoseglaren.