Artwork arkiv - Sida 22 av 41

Det som håller mig kvar, bär mig vidare

Skulptur av konstnären Klara Kristalova i Slottsskogen, Göteborg.

”Det som håller mig kvar, bär mig vidare” © Klara Kristalova/Bildupphovsrätt, 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist

Nära en av Slottsskogens dammar växer kraftiga rottrådar upp ur marken. Eller är det grenar som gräver sig ned i gruset? På toppen tar sig en ung kvinna framåt, trots eller kanske tack vare förgreningarna under sig.

Skulpturen invigdes 2018 och är skapad av konstnären Klara Kristalova. Hon var själv med vid invigningen och beskrev då verket så här:

”Det är en bild av att sitta fast i sitt ursprung och historia, samtidigt som de också bär en vidare. Bakgrunden är både en styrka och en svaghet.”

Melankoli och humor

Klara Kristalova rör sig mellan många olika medium och tekniker i sitt konstnärskap. Mest känd är hon för sina verk i keramik. Uttrycket är ofta melankoliskt och mörkt humoristiskt. Naturen och den unga kvinnan är återkommande motiv. Så här beskriver hon det själv:

”Flickan och kvinnan har alltid intresserat mig. Hon är ju jag och vi. Hur går utveckling till? Jag försöker ibland minnas mig själv. Vem jag var för länge sen. Hur jag såg på världen och hur det ena ledde till det andra. Men ofta inspireras jag mer av romaner, tillfälligheter eller tidningsartiklar.”

Klara Kristalova föddes 1967 i Prag och kom med sina föräldrar till Sverige ett år senare. Det var året då Warszawapaktens styrkor invaderade dåvarande Tjeckoslovakien. Idag bor och arbetar hon i Norrtälje. Efter utbildningen på Kungliga Konsthögskolans målerilinje har hon jobbat med allt från skulptur till teckning och animation. Hon är ledamot i konstakademin och finns representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum.

Läs mer: Skulptur av Klara Kristalova installerad i Slottsskogen

Vinkling och bortklipp

"Vinkling och bortklipp", skulptur. © Ingela Palmertz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Framför entrén och runt ett hörn på husfasaden till Kaggeleds äldreboende har Ingela Palmertz gjort en konstgestaltning.

På ytan framför entrén på en stram granitsockel, står vad som vid en första anblick ser ut som ett vikt pappersflygplan av den sorten som många allra först lärde sig att vika. Ingela Palmertz ljusblå pilformade ”flygplan” pekar upp mot fasaden och är helt säkert en bra fungerande markör för nya besökare om var entrén är belägen.

Mot gatan syns den andra delen av verket, ”Bortklipp”, som viker sig runt hörnet. En drygt fyra meter lång vinklad, målad stålplåt i lila, ljusblått, rött och rosa som med sin form och färgsättning ger sken av en större tredimensionalitet än vad den egentligen har.

Det tvådelade konstverket binder ihop ytan framför äldreboendet och tillför också något oväntat i miljön vilket ger platsen en ökad dynamik.

thinking thinking dot dot dot

Pulserande neonsymboler i ett kvällsmörkt bostadsområde i Rannebergen. Är det en bar eller kanske en nattklubb? De blinkande orden Åter och Vinn avslöjar byggnadens verkliga funktion.

I dagsljus är det en ganska vanlig byggnad, en gammal panncentral som gjorts om till en egen återvinningscentral för hyresgästerna. När skymningen faller tar verket och dess ljuskodade budskap över.

Huset valdes ut som en av de platser som Bostadsbolaget upplåter för offentlig konst, enligt enprocentregeln. Den säger att en procent av kostnaderna i alla statliga eller kommunala stadsutvecklingsprojekt ska avsättas för konst.
Tillsammans med Göteborgs Stads konstenhet, Göteborg Konst, formulerades ramarna.

Den konstnärliga gestaltningen skulle kunna upplevas på håll, ge en upplevelse och på ett intresseväckande sätt tolka byggnadens funktion. Uppdraget gick till den Göteborgsbaserade konstnären Ilja Karilampi. När den nya återvinningsstationen Fjälltippen invigdes hösten 2018 var den klädd i verket thinking thinking dot dot dot.

Las Vegas-känsla

Tre av byggnadens sidor har budskap och symboler av neonslingor. På den övre kortsidan finns en vit blomform. På framsidan syns två streckade linjer, orden vip och åter tillsammans med en vit krumelur som skulle kunna tolkas som en signatur eller en tag. Runt hörnet står ordet vinn i gult neonljus. Åter och vinn tänds och släcks enligt en återkommande intervall.

”Jag ville punktmarkera den här delen av området, göra huset modernt med lite Las Vegas-känsla. Det blir filmiskt, något pågående”, sa konstnären i sitt invigningstal. Där beskrev han också hur speciellt det kändes att få skapa något bestående i sin egen hemstad.

Ilja Karilampi är född 1983 och är verksam i Göteborg, Stockholm och Berlin. Han hämtar ofta inspiration från samtida populärkultur och använder symboler från musikkultur, grafisk design, humor och berättelser i sin konst. Ilja är utbildad på Städelschule i Frankfurt am Main och på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hans konst har vistats i en rad separat- och grupputställningar. 2017 gjorde han en offentlig utsmyckning på KTH och Karolinska i Flemingsberg.

Läs mer: ”Ilja Karilampi tecknar i neonljus på återvinningscentral i Rannebergen”.

Kvinna vid havet (Sjömanshustrun)

Ivar Johnsson (1885-1970), "Kvinna vid havet", skulptur, 1934. © Foto: Ola Persson, 2018

Högt upp i skyn står hon och spanar ut mot havet. ”Sjömanshustrun”, som hon populärt kallas, är både minnesmärke och landmärke.

Skulpturen, som är gjord av konstnären Ivar Johnsson, är placerad högst upp på Sjömanstornet, i anslutning till Sjöfartsmuseet. Den högtidliga invigningen av Sjömanstornet hölls samma regniga dag som Sjöfartsmuseet invigdes, 14 juli 1933. På plats vid invigningen var kung Gustaf V.

På grund av en byggnadsstrejk var det var först året därefter, i april 1934, som skulpturen Kvinna vid havet monterades. Bland bilderna finns ett arkivfoto från installationen av skulpturen 1934 och ett från invigningen av Sjömanstornet 1933.

Tornet och skulpturen är ett minnesmärke över alla de svenska sjömän som omkom på de svenska handelsfartyg som seglade på haven under första världskriget. På tornets sockel finns namnen på alla de 690 sjömän som miste livet.

Skulpturen föreställer en kvinna med knäppta händer, som i bön, spanande ut mot horisonten, kanske med en förhoppning om att hennes (sjö-)man ska återvända välbehållen hem.

Skulptören och formgivaren Ivar Johnsson levde mellan 1885 och 1970 och har utfört många offentliga verk i Sverige. Med en uttrycksfull och klassicistisk stil är han mest känd för sina monumentala skulpturer. Han var medlem i konstnärsgruppen De tolv och är bland annat konstnären bakom Atlant och Karyatid vid Stadsteatern och Flickan och sjötrollen i Kungsparken, båda i Göteborg. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han också hade sin ateljé.

Torso (Friskväderskvinnan)

© Kristian Blystad/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

En stor och tung skulptur föreställande en kvinnlig torso*.

Visserligen betydligt grövre i sitt utseende, jämfört med de många klassiska och antika skulpturer i slätslipad marmor med likartat motiv, som var mycket naturalistiskt återgivna. Dock finns här samma uttryck av balans och rörelse i ”kroppen” som de antika skulptörerna också ville uppnå.

Den norske skulptören Kristian Blystad är född 1946 och var bland annat med och utformade taket till det nya operahuset i Oslo.

Skulpturen är beställd och inköpt av Bostads AB Poseidon, Göteborg.

* bål, överkropp

Här bor vi

© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Två barn står framför en liten port eller öppning och hälsar besökarna välkomna.

Kanske säger de, som titeln indikerar, ”Här bor vi!”.

Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.

Shirehäst

© Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

En liten häst står och betar utanför ett hus i Biskopsgården.

Idén till skulpturen kom till när konstnären var ute på resa i England. Vid ett tillfälle såg hon en Shirehäst stå och beta och tecknade av den. Teckningen blev senare grunden till skulpturen.

Uppenbarligen är skulpturen populär bland de boende i området eftersom någon ibland ser till att den har hö att äta.

Konstnären Britt-Marie Jern

Konstnären Britt-Marie Jern är född i Åmål 1950. Hon utbildades på Hovedskous målarskola (som senare bytte namn till Göteborgs Konstskola) och på Valands Konsthögskola i Göteborg.

Hon är upphovskvinna till många offentliga utsmyckningar runt om i Sverige, många i Västra Götaland. I Göteborg finns bland annat en byst av Carl-Axel Moberg på Stadsmuseet, porträttet av Dan Andersson på Järntorget och Mannen och trädet i Bagaregården.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Blixt och Dunder

© Anne Lagergren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Bland vädergatorna på Hisingen hittas en bronsstaty med vädertema.

”Blixt och Dunder”! Statyns namn knyter an till de gatunamn med vädertema som finns i Biskopsgården på Hisingen.

Är det åskguden Tor vi ser, halvt uppstigande ur ett moln och med blixten i de uppsträckta händerna?

Konstnären Anne Lagergren levde 1943 – 2016 och bodde och var verksam i Göteborg. Hon föddes som Ann-Charlotte Dahl i Stockholm och fick sin utbildning på Konstindustriskolan i Göteborg 1961 – 1968. På senare tid var hon verksam som lärare på Art Collage i Göteborg.

På Rymdtorget i Göteborg finns en annan av hennes bronsskulpturer, Hej från 1989.

Information

© Bertil Lengstrand © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Skulpturen ”Information” föreställer två kvinnor som tillfälligt möts och börjar samtala.

Den ena kvinnan har varit och handlat och bär en matkasse i var hand, medan den andra kvinnan står med sina händer i sidan och är uppenbarligen den som förser den andre med information, eller ”skvaller”.

Konstnären har lyckats ganska bra med att gestalta de två kvinnofigurernas kroppsspråk där den ena tydligt är den som passivt lyssnar och kanske inte är så värst intresserad av att ta del av informationen. Den andra figuren uttrycker, med sina händer bestämt placerade på höften, benen brett isär och kroppen lätt framåtlutad, en mycket stor säkerhet i att det hon berättar är både sant och mycket viktigt.

Om konstnären
Bertil Lengstrand (1928 – 2006) bodde och verkade i Göteborg. Han studerade på Hovedskous Målarskola och på Valands skulpturskola.
Offentliga arbeten i Göteborg, vid Volvo Torslandaverken, DAGAB , Gårdstensskolan, på Arvid Lindhamnsgatan. Han finns representerad på konstmuseerna i Borås och Falköping samt Teatermuseet i Göteborg.

Källan

Utanför ett bostadshus alldeles invid Guldhedsdalen finns en komposition av fyra ärgade bronsobjekt. Alla med former som associerar till vatten.

”Vattnets flöde kan vara en metafor för en känsla, hur livet flutit”, säger konstnären Åke Nordström om varför han ofta utgår från vatten i sitt konstnärskap. Skulpturen beställdes av Bostads AB Poseidon och kom på plats 2003. Precis som de flesta av konstnärens verk andas det stillhet och lågmäld rörelse.

Skulptören och tecknaren Åke Nordström föddes 1946 i Göteborg. Han fick sin utbildning på Valands konstskola i Göteborg och har sedan varit verksam i både Göteborg och Paris. Vid sidan om sitt eget skapande har han varit lärare på Hovedskous konstskola och Göteborgs folkhögskola.

Naturen och minnesbilder

Åke Nordström kombinerar olika material som trä, mässing, brons, glas och betong och arbetar ofta med naturen som motiv, i både teckningar och skulpturer. Enligt honom själv hämtar han inspiration från sina årliga vistelser i Jämtland, men också från sina egna känslor och minnen:

”Jag använder bilder av naturen för att beskriva något annat. Naturen får berätta en historia. En instabil vandring, men man får alltid ner en fot till slut. Det är minnesbilder. Synteser av naturupplevelser.”

Åke Nordström har också gjort skulpturen Tecken i landskapet bakom Götaplatsen vid musikhögskolan i Göteborg.