"Vinkling och bortklipp", skulptur. © Ingela Palmertz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Framför entrén och runt ett hörn på husfasaden till Kaggeleds äldreboende har Ingela Palmertz gjort en konstgestaltning.
På ytan framför entrén på en stram granitsockel, står vad som vid en första anblick ser ut som ett vikt pappersflygplan av den sorten som många allra först lärde sig att vika. Ingela Palmertz ljusblå pilformade ”flygplan” pekar upp mot fasaden och är helt säkert en bra fungerande markör för nya besökare om var entrén är belägen.
Mot gatan syns den andra delen av verket, ”Bortklipp”, som viker sig runt hörnet. En drygt fyra meter lång vinklad, målad stålplåt i lila, ljusblått, rött och rosa som med sin form och färgsättning ger sken av en större tredimensionalitet än vad den egentligen har.
Det tvådelade konstverket binder ihop ytan framför äldreboendet och tillför också något oväntat i miljön vilket ger platsen en ökad dynamik.
© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Två barn står framför en liten port eller öppning och hälsar besökarna välkomna.
Kanske säger de, som titeln indikerar, ”Här bor vi!”.
Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.
© Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
En liten häst står och betar utanför ett hus i Biskopsgården.
Idén till skulpturen kom till när konstnären var ute på resa i England. Vid ett tillfälle såg hon en Shirehäst stå och beta och tecknade av den. Teckningen blev senare grunden till skulpturen.
Uppenbarligen är skulpturen populär bland de boende i området eftersom någon ibland ser till att den har hö att äta.
Konstnären Britt-Marie Jern
Konstnären Britt-Marie Jern är född i Åmål 1950. Hon utbildades på Hovedskous målarskola (som senare bytte namn till Göteborgs Konstskola) och på Valands Konsthögskola i Göteborg.
Hon är upphovskvinna till många offentliga utsmyckningar runt om i Sverige, många i Västra Götaland. I Göteborg finns bland annat en byst av Carl-Axel Moberg på Stadsmuseet, porträttet av Dan Andersson på Järntorget och Mannen och trädet i Bagaregården.
Skulpturen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.
© Anne Lagergren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Bland vädergatorna på Hisingen hittas en bronsstaty med vädertema.
”Blixt och Dunder”! Statyns namn knyter an till de gatunamn med vädertema som finns i Biskopsgården på Hisingen.
Är det åskguden Tor vi ser, halvt uppstigande ur ett moln och med blixten i de uppsträckta händerna?
Konstnären Anne Lagergren levde 1943 – 2016 och bodde och var verksam i Göteborg. Hon föddes som Ann-Charlotte Dahl i Stockholm och fick sin utbildning på Konstindustriskolan i Göteborg 1961 – 1968. På senare tid var hon verksam som lärare på Art Collage i Göteborg.
På Rymdtorget i Göteborg finns en annan av hennes bronsskulpturer, Hej från 1989.
© Bertil Lengstrand © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Skulpturen ”Information” föreställer två kvinnor som tillfälligt möts och börjar samtala.
Den ena kvinnan har varit och handlat och bär en matkasse i var hand, medan den andra kvinnan står med sina händer i sidan och är uppenbarligen den som förser den andre med information, eller ”skvaller”.
Konstnären har lyckats ganska bra med att gestalta de två kvinnofigurernas kroppsspråk där den ena tydligt är den som passivt lyssnar och kanske inte är så värst intresserad av att ta del av informationen. Den andra figuren uttrycker, med sina händer bestämt placerade på höften, benen brett isär och kroppen lätt framåtlutad, en mycket stor säkerhet i att det hon berättar är både sant och mycket viktigt.
Om konstnären
Bertil Lengstrand (1928 – 2006) bodde och verkade i Göteborg. Han studerade på Hovedskous Målarskola och på Valands skulpturskola.
Offentliga arbeten i Göteborg, vid Volvo Torslandaverken, DAGAB , Gårdstensskolan, på Arvid Lindhamnsgatan. Han finns representerad på konstmuseerna i Borås och Falköping samt Teatermuseet i Göteborg.
© Per Agelii/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Mitt emot lekplatsen Plikta i Slottsskogen står den här figuren som ser ut som en blandning av en pingvin och Mumintrollet.
Lite ensam och sorgsen på sin kulle står den och tittar bort mot barnen på lekplatsen. Kanske önskar den att den också kunde vara med och leka?
Konstnären Per Agelii är född 1965, bosatt och verksam i Göteborg. Utbildad på Hovedskous målarskola, skulptur. Han har utfört ett stort antal offentliga verk främst i västra Sverige. 2012 erhöll han Sten A Olssons kulturstipendium.
© Lars Hansson/Bildupphovsrätt 2021. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021
Efter nästan 30 år vid Karlaplatsen på Hisingen flyttades detta tunga konstverk till sin nya placering i Gamlestaden.
På grund av ett större markarbete inom området på Hisingen som skulle påverka konstverket beslöts i samråd med konstnären att ”Pelare” skulle flyttas.
Skulpturen står därför sedan 2019 på Holländareplatsen i Gamlestaden. Platsen, en torgyta omgiven av bostadshus och affärer, är mindre och mer intim till sin karaktär. Pelarna har lyfts upp och har försetts med en sittyta i trä. Helt klart har verket här en större påverkan på platsen jämfört med sin tidigare placering.
Så här beskriver konstnären sitt verk:
Jag har velat skapa en symbol, enkel att uppfatta och upptäcka. En sten delad i fyra delar, som strävar tillbaka mot en enhet. Klotet, solen spränger sig upp och skjuter isär de fyra pelarna samtidigt som det genom sin form förenar pelarna till en valvform. Valvet som förenande element. Jag arbetar ofta med former som från början suttit ihop (varit en form), men som jag delar upp.
I denna skulptur har jag arbetat med fem enkla höga granitpelare, för att ge en monumental upplevelse. Att använda sig av stenens inneboende kraft. Kanske en helgedom ett tempel som aldrig blev uppfört. Så enkelt att alla får rum. Ett avstannat bygge, som solen valt som viloplats under ett kort möte med jorden. Eller en förstenad växtform som väntar på att spricka ut.
Konstnären Lars Hansson är född 1944 och utbildad på Slöjdföreningens skola (nuvarande HDK-Valand), Kunstakademin i Köpenhamn och på Valands konstskola, Göteborg. Han var också medlem i den så kallade Björnligan, en konceptuellt inriktad konstnärsgrupp i Göteborg på 1960-talet.
I Göteborg har Lars Hansson bland annat även utfört verken Vid stranden på Brunnsbo torg och Bil i Majorna.
Ett av fotografierna visar verket på sin tidigare placering.
Konstverket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.
© Åke Pallarp/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
Inne på Handelshögskolans gård vid Vasagatan i Göteborg är denna lustfyllt gestaltade skulptur placerad.
Tack vare de olika ytornas utseende och de starka färgerna framstår Pallarps konstverk som en ganska okonventionell stenskulptur.
På den ljusa ytan syns vad som skulle kunna vara ett par orangefärgade vattenvarelser tillsammans med fjäderlätta tunna skrivtecken framristade i relief. Högst upp sitter en slags solhatt med markerade solstrålestreck som belyser hela scenen. Baksidan består av en bokstavslek som bildar ordet ”Näcke..” (det avslutande N;et syns på framsidan) i ett skandinaviskt landskap med älv och granar.
Åke Pallarp (1933-2013) utförde detta konstverk på uppdrag av Statens Konstråd 1992. Skulpturen är utförd i röd granit och pålagd *sgraffitomålning.
* Sgraffito eller sgraffitomålning (från italienska ordet ”sgraffiare”, som betyder ”rista”) är en teknik att mönstra en putsad väggyta eller keramik genom att i det övre av två olikfärgade skikt rista in en dekor eller ett mönster, medan materialet fortfarande är mjukt. På så vis framträder mönstret med det undre skiktets färgsättning (källa Wikipedia).
Mer om Åke Pallarp (Konstnärslexikonett Amanda)
John Börjeson, "Jonas Alströmer". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
På Lilla torget mellan hamnkanalen och Magasinsgatan står mannen som fick svenskarna att börja äta potatis och de svenska vävstolarna att flytta in i fabriker.
Högt upp på den dekorerade granitsockeln står Jonas Alströmer och ser ut över hamnkanalen. De fyra vädurshuvudena på sockeln skulle kunna stå för beslutsamhet och ledarskap. Jonas Alströmer kom att spela en stor betydelse inte bara för potatisen, utan också för textilindustrins utveckling i Sverige.
Jonas Alströmer föddes 1685 i Alingsås och har kallats ”Potatiskungen”. Många tror att han förde potatisen till Sverige, men den fanns redan här, främst som prydnadsväxt. Alströmer upplyste däremot om att potatis var utmärkt föda och kunde ersätta rovorna.
Under sina resor runt om i Europa såg han hur de där börjat väva och spinna tyger i stora fabriker – och bestämde sig för att försöka utveckla liknande verksamhet i Sverige. För att lyckas smugglade han bland annat ut avancerade vävstolar och spinnrockar på skepp från Amsterdam. Han startade Alingsås Manufakturverk som i mitten av 1700-talet sysselsatte mer än 1000 personer.
Från potatiskung till parkeringsvakt
Statyn av honom invigdes i december 1905 inför en stor publik. Konstnären John Börjeson hade året innan även färdigställt ryttarstatyn Karl den IX på Kungsportsplatsen. I och med det utsågs han också till Kommendör av första klass av Vasaorden, en orden som instiftades av Gustav III och belönade väl utförda uppdrag inom bland annat konst.
Med tiden blev det fler och fler bilparkeringar runt statyn och den fick under en period smeknamnet ”Parkeringsvakten”. Platsen har idag nästan helt omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö. Av torget återstår endast den lilla gräsyta där statyn står. Sockeln i röd granit ritades av den svenske arkitekten Torben Grut.
Skulptören John Börjeson levde mellan 1835 och 1910 och företrädde realismens genombrott i svensk skulptur. Han studerade i Rom och Paris och var senare professor på Konstakademin. Hans tre barn Börje, Lena och Gunnar Börjeson var också konstnärer.
Ivar Johnsson, "Christopher Polhem-monumentet" © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Med handen på ett kugghjul granskar han sin konstruktion. Uppfinnaren Christopher Polhem har kallats den svenska mekanikens fader.
Christopher Polhem var en svensk uppfinnare som levde 1661–1751, och som har haft stor inverkan på utvecklingen av industrin i Sverige. Bland hans uppfinningar finns en rad textil- och jordbruksmaskiner, ur- och låskonstruktioner och maskiner som tillverkade allt från kugghjul till tallrikar. Han brukar kallas för ”den svenska mekanikens fader”.
Monumentet över Christopher Polhem är placerat på en liten parkyta mitt i allén. Uppe på ett tre meter högt fundament är han avbildad i tidstypiska kläder med handen på en av sina många uppfinningar. Monumentet är placerat i en mindre bassäng och har en fontänfunktion. Ur öppningar på varje sida av fundamentet rinner vatten ner i bassängen.
Finansierades av 100 industriföretag
Christopher Polhem-monumentet finansierades genom donationer från närmare 100 industriföretag i Göteborg. På fundamentet finns en inskription där det står:
”Till minnet av Christopher Polhem – Den svenska mekanikens fader – Reste industrier i Göteborg – detta monument 1951 – tvåhundra år efter hans död. Samtida och kommande släkten skall det erinra om industriens växande betydelse så som skapare av underlaget för allmänt höjt välstånd och rikare kulturliv.”
Monumentet är gjort av skulptören och formgivaren Ivar Johnsson. Han levde mellan 1885 och 1970 och har utfört många offentliga verk i Sverige. Med en uttrycksfull och klassicistisk stil är han mest känd för sina monumentala skulpturer, som Christopher Polhem-monumentet är ett exempel på. Han var medlem i konstnärsgruppen De tolv och är också konstnären bakom bland annat Kvinna vid havet vid Sjöfartsmuseet och Atlant och Karyatid vid Stadsteatern. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han hade sin ateljé.
