Lejon

"Lejon", Johan Axel Wetterlund © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Två lejon blickar ut över staden från sin upphöjda position på var sin sida av entrén till universitetsbyggnaden. Lejonet som symbol står för mod och styrka och användes flitigt runt sekelskiftet 1900 som arkitektoniskt inslag, bland annat för att markera betydelsen av en byggnad och dess verksamhet.

Tidigare hade Göteborgs Högskola, som det hette på den tiden, legat i relativt enkla lokaler. Runt sekelskiftet kom kritik från flera håll där man ansåg att lokalerna inte var ändamålsenliga och att skolan behövde en högre status, vilket man menade kunde uppnås genom att bygga en ny fristående byggnad.

Köpmannen Oscar Ekman erbjöd sig att finansiera hela bygget av en ny högskola och donerade i början av 1901 summan 450 000 kronor, vilket täckte alla kostnader för uppförandet. År 2019 motsvarar den summan 25,5 miljon kronor. Byggnaden ritades av arkitekterna Ernst Torulf och Erik Hahr och stod färdig 1907.

Vid invigningen närvarade bland annat kronprins Gustaf och dåvarande ecklesiastikminister Hugo Hammarskjöld.

De två snarlika lejonen av Johan-Axel Wetterlunds stod då på sina postament och blickade ut över alla de som samlats för invigningen.

Lejon vanligt motiv för konstnären

Konstnären Johan-Axel Wetterlund föddes 1858 i Habo, Västra Götaland och avled 1927 i Köln. Han studerade vid Slöjdskolan i Stockholm och fick efter skolan arbete som modellör hos en arkitekt. Han fick ett statligt resestipendium och studerade skulpturala utsmyckningar i Tyskland, Frankrike och Italien. Han fick också ett flertal större uppdrag, bland annat åtta statyer på Stockholm slott, samt flera altargestaltningar i olika Stockholmskyrkor.

Efter att han skulpterat de två lejonen till Göteborgs universitet blev djur, och särskilt lejon, ett vanligt förekommande motiv för Wetterlund. I hans levnadsteckning framgår att det mer fria skulpterandet med djurmotiv var mer inspirerande och till glädje för honom jämfört med de många beställningar av medaljer och plaketter han fick.

Bland bilderna finns ett gammalt kolorerat fotografiskt vykort från invigningen 1907.

Medmänsklighet

Medmänsklighet © Eino Hanski. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

En arm med en öppen hand pressar sig med så pass stor kraft ut ur ett stycke granit att stenen splittras. Ned i den öppna handen sprutar en stråle vatten från en fontän.

Eino Hanskis konstverk är placerat på en torgliknande yta mellan gymnasiebyggnaderna på Lindholmen. Hela gestaltningen består av en stensättning med en damm i mitten och en fontän. I ena hörnet av dammen står ett högt granitblock. Ur blocket sticker en lång arm i brons ut. Runt själva hålet i stenen där armen kommer ut ser vi bitar av granit som om de krossats och pressats ut av armens kraft.

Det finns en tydlig symbolik i detta verk med sin utsträckta hand, kopplad till konstnärens egen historia med flykten från Leningrad och det mottagande han och hans familj fick när de kom till Sverige.

Författaren och konstnären Eino Hanski föddes 1928 i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) och familjen flydde senare därifrån i samband med tyskarnas belägring av staden. 1945 anlände de till Sverige. Tjugo år senare debuterade han som författare och skrev närmare 20 böcker. Många av hans böcker behandlade tiden i och flykten från Sovjetunionen.

Först på senare år började Hanski skulptera och han kom att göra flera offentliga verk i Göteborg. Förutom detta verk har han gjort Gränslös tanke, också på Lindholmen, Stigbergs-Lasse i Gathenhielmska kulturreservatet och skulpturen Månskäran. Hanski avled i Göteborg år 2000.

Verket finansierades av Älvstranden Utveckling AB i samband med utvecklingen av Kunskapscentrum Lindholmen.

Torgny Segersedts­monumentet

Torgny Segerstedtsmonumentet © Ivar Johnsson, 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Tio år efter sin död hedrades publicisten Torgny Segerstedt med uppförandet av detta monument, bland annat för sitt tydliga ställningstagande för tryckfriheten och mot nazismen tiden före och under andra världskriget.

Torsdagen den 31 mars 1955 slöt flera tusen göteborgare upp på Vasaplatsen för att närvara vid avtäckningen av konstverket. Verket är en så kallad obelisk, en hög pelare av sten. Obelisken är trekantig och avslutas i en pyramidformad, polerad spets.

Obelisken är placerad på ett trekantigt fundament. På en av sidorna finns namnet ”Torgny Segerstedt” ingraverat, och på en annan sida finns citatet:

”De fria fåglarna plöja sin väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det. De dö fria”.

Citatet är hämtat från den ledare Segerstedt skrev den 8 oktober 1940 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där han var huvudredaktör. Denna upplaga av tidningen beslagtogs efter ett regeringsbeslut, eftersom Segerstedt i sin ledare kritiserade att den dåvarande svenske överbefälhavaren Olof Thörnell mottagit en tysk orden, ”Tyska örnens orden”, instiftad av Adolf Hitler.

Citatet i sin helhet fortsätter:

”De likna icke de där som sträcka hals och kackla vid sitt mattråg och beskärma sig över ’galningarna’. I sinom tid skola dessa sansade gröpätare slaktas och förtäras. Det går så med de tama djuren. De taga inga risker, och de förlora alla chanser.”

Felaktigt citat

Det har senare uppdagats att den citerade texten på fundamentet innehåller ett fel. Ordet ”sig” har istället blivit ”sin”. I Segerstedts originaltext löd meningen ”De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden”.

Historiska fotografier

Bland bilderna finns tre foton från installationen av obelisken. Dessa foton är tagna av en okänd fotograf och har publicerats av Bohusläns museum. På bilderna ser man att Göteborgs hamn bistod med kranbilar för att lyfta monumentet på plats.

Konstnären Ivar Johnsson
Torgny Segerstedtmonumentet är skapat av skulptören och formgivaren Ivar Johnsson. Han levde mellan 1885 och 1970 och har utfört många offentliga verk i Sverige. Med en uttrycksfull och klassicistisk stil är han mest känd för sina monumentala skulpturer. Han var medlem i konstnärsgruppen De tolv och är bland annat konstnären bakom Kvinna vid havet vid Sjöfartsmuseet och Flickan och sjötrollen i Kungsparken, båda i Göteborg. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han också hade sin ateljé.

Torgny Segerstedts-monumentet tillkom efter att en kommitté bildats för att ta fram ett minnesmärke, och finansierades troligen av Göteborgs Stad.

Livshjulet – Möten i ögonhöjd

© Ann Carlsson Korneev/Bildupphovsrätt 2020. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020© Ann Carlsson Korneev/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Konstverket tillkom för att uppmärksamma 60-årsdagen av Räddningsmissionens verksamhet i Göteborg. Invigningen skedde på De hemlösas natt, den 17 oktober 2014.

Skulpturen består av en blankt slipad kvadratisk sockel som verket är placerat på. Ur en grövre huggen form syns ett polerat hjul växa fram.

I samband med en omfattande upprustning av Brunnsparken 2020 flyttades verket från sin ursprungliga placering närmare kanalen och står nu mer tillgängligt i gångstråket mellan Östra Nordstan och Fredsgatan.

Så här berättar konstnären om sitt verk:

”Skulpturens tema, ’Livshjulet’, och kontrasterna i dess form associerar till livets kontraster och ständiga förändring. Skulpturens övre cirkulära form är finslipad och behaglig att beröra, medan dess nedre grovhuggna form har en skrovlig yta. I förhållande till Räddningsmissionens verksamhet, är min tanke att skulpturen berättar om att ingenting är statiskt i tillvaron, livshjulet snurrar. En människa i svårigheter kan förändra sitt liv om hon får stöd, hjälp och uppmuntran.”

Konstnären Ann Carlsson Korneev är född 1961 och är i första hand verksam som skulptör. Hon är utbildad vid bland annat Konstfack och Gerlesborgsskolan, Stockholm samt Högskolan för design och konsthantverk, Göteborg. Hon är representerad i ett flertal kommuner och museer i Sverige och utomlands.

Verket Livshjulet – Möten i ögonhöjd är finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Ungdom

Ungdom © Carl Eldh/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

På en gräsyta strax innanför Lisebergs huvudentré står denna skulptur föreställande två ungdomar. En flicka och en pojke, på väg att träda in i vuxenvärlden, står nakna mitt emot varandra med händerna sammanlänkade. Pojken betraktar flickan som böjer sitt huvud.

Skulpturen skildrar den omvälvande tid i en människas liv som inträffar under puberteten när kroppen utvecklas och bereder sig på att lämna barndomen. Gestaltningen är gjord med ömhet och förståelse för de känslor och tankar som kan finnas i en ung människa under tonåren.

Skulpturen Ungdom skapades redan 1911, och kom att bli en av konstnärens mest kända och uppskattade verk. Det finns ett flertal avgjutningar av skulpturen runt om i Sverige, varav denna, som placerades på Liseberg 1946, är en.

Konstnären Carl Eldh levde 1873-1954. Han föddes i Uppland under fattiga omständigheter som son till en smed. Under 1900-talets första hälft var han en av de mest anlitade skulptörerna i Sverige och har utfört många offentliga konstverk placerade över hela landet. Han utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm (senare Konstfack). Runt sekelskiftet studerade han i Paris under några år, samtidigt som han försörjde sig som träsnidare.

Ett av Eldhs största och mer kända verk är Brantingmonumentet i brons från 1952, på Norra Bantorget i Stockholm. I Göteborg har konstnären även utfört en porträttbyst i brons av Hjalmar Branting, som står vid Folkets Hus på Olof Palmes plats.

Skulpturen är beställd och bekostad av Liseberg AB.

Minnesbrunn med Triton

Minnesbrunn med Triton © Carl Milles/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

20 år efter att Carl Milles Poseidon invigdes på Götaplatsen fick havsgudens son Triton också sin plats i Göteborg. Triton var enligt grekisk mytologi son till Poseidon och havsgudinnan Amfitrite och var hälften fisk och hälften människa.

Triton, som enligt mytologin styrde över vågorna, ses här avbildad som om han uppburen på en våg sträcker huvud och armar upp mot himlen, medan han blåser i en snäcka och får havet att storma eller stillna. Genom att blåsa i snäckan kunde han också skrämma jättar på flykten.

Triton är utförd i brons, den urn-liknande formen är gjord i svart granit och bassängen är täckt med bitar av alla de marmorsorter som finns i Sverige.

Skulpturen skapades av Milles redan på 1920-talet och visades för första gången i Göteborg på Jubileumsutställningen 1923. Den var då placerad där nuvarande Göteborgs Konserthus ligger.

Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer i brons eller gips dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

I Göteborg finns ett flertal verk av Carl Milles, som till exempel Delaweremonumentet, Poseidon med brunnskar och Danserskor.

Skulpturen Minnesbrunn med Triton är beställd och bekostad av Liseberg AB.

Månskäran

Månskäran © Eino Hanski, 2020/Bildupphovsrätt. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Skulpturen Månskäran består av en cirkelrund form i mörkt patinerat brons varav en fjärdedel utgörs av en blank bronsfärgad kvinnokropp.

Den blanka kroppen symboliserar den solbelysta delen av månen vid nymåne. Cirkelformen är förankrad med fyra stänger i ett stort rödfärgat granitblock.

På en skylt fäst i granitblocket finns denna text av Hanski:

”I evigt kretslopp från din ban
Du lyser våra stigar
du värmer hjärtat kylig natt
ger kraft åt kärleksdrömmar
och rytmisk tid i kvinnors kropp
bestäms av dina cirklar
du följer med i varje liv
tills våra blickar slocknat”

Författaren och konstnären Eino Hanski (1928-2000) föddes i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) och familjen flydde senare därifrån i samband med tyskarnas belägring av staden. 1945 anlände de till Sverige. Tjugo år senare 1965 debuterade han som författare och skrev närmare 20 böcker. Många av hans böcker behandlade tiden i och flykten från Sovjetunionen.

Först på senare år började Hanski skulptera och han kom att göra flera offentliga verk i Göteborg. Förutom Månskäran har han bland annat gjort statyn av Evert Taube vid Göteborgsoperan, Stigbergs-Lasse i Gathenhielmska kulturreservatet och porträttet av Sten-Åke Cederhök på Liseberg.

Verket beställdes och bekostades av Göteborg Energi.

Peter Wieselgren

Peter Wieselgren © Bror Chronander © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

110 år efter sin födelse hedrades prästen och nykterhetskämpen Peter Wieselgren med en byst föreställande honom själv. Sedan dess vakar han över Domkyrkoplanen i Göteborg.

Peter Wieselgren föddes år 1800 i Småland. Han utbildade sig vid Lunds universitet där han efter tre års studier avlade sin filosofie magisterexamen. Han blev senare docent i litteraturhistoria och extra ordinarie professor i estetik. 30 år gammal blev han utsedd till vice bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Lund.

Efter att ha prästvigts 1833 verkade han som kyrkoherde i Västerstads församling i Skåne i femton år och år 1847 fick han en liknande tjänst i Helsingborg. Hans anseende som präst var högt då han hade rykte om sig att kunna bringa ordning och struktur i försummade församlingar, vilket stämde väl överens med den i Helsingborg. Han var dessutom sedan tidiga år en  hängiven nykterhetsivrare och lyckades drastiskt minska supandet i de församlingar där han verkade.

1857 blev han domprost i Göteborg, där han verkade fram till sin död 1877. Han ligger begravd på Stampens kyrkogård i Göteborg.

Konstnären Bror Chronander

Bror Chronander (1880-1962) växte upp i Karlstad men studerade sedan vidare på Konstnärsförbundets skola och på Valands målarskola i Göteborg. Efter att ursprungligen ha varit målare slog han tidigt om till skulptör med bland annat Rodin och Meunier som förebilder. I mitten av 1930-talet övergick han till att teckna porträtt som kännetecknades av hans skarpa karaktäriseringsförmåga.

Konstnären har också gjort flaggmasterna vid Gustaf Adolfs torg.

Vattensnäcka

Vattensnäcka © Carl Magnus/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I Trädgårdsföreningen står denna fontänskulptur, som passande nog tillkom för att fira att Göteborgs allmänna vattenförsörjning fyllde 200 år.

I en rund grund damm står ett snäckformat kärl i brons. Från sex omgivande granitpelare sprutar vatten i dubbla strålar ner i kärlet. I ett slags slutet kretslopp pumpas sedan vattnet upp i pelarna för att åter fylla kärlet.

I gestaltningen ingår också en andra rund damm sammanbunden av en långsmal vattenspegel med fontäner.

Projektet Vattensnäcka tillkom 1987 med anledning av att Göteborgs allmänna vattenförsörjning fyllde 200 år.

Konstnären Carl Magnus (f. 1943)  har varit huvudlärare i skulptur på Valands konsthögskola i Göteborg  och professor i måleri på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han är också sedan 1992 ledamot i Kungliga Akademien.

S.A Hedlund

"S.A Hedlund", Per Hasselberg © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Sven Adolf Hedlund var en svensk liberal politiker och tidningsman. Denna byst restes till hans minne några år efter hans död.

Bysten från 1906 är en avgjutning av ett tidigare porträtt skapat 1883 av konstnären Per Hasselberg.

Byggnaden bakom porträttet av S.A Hedlund var under många år Göteborgs Museers kansli och placeringen är därför ganska självklar då Hedlund var en av de viktigaste ivrarna för att starta stadens första museum. År 1861 startades museiverksamheten i Ostindiska Huset vid Norra Hamngatan och samlingens inriktning var konst, vetenskap och teknik.

Radikal på sin tid

S.A. Hedlund levde mellan 1821-1900 och föddes på ön Eldgarn i Mälaren. I nästan 50 år, från 1852 fram till sin död var S.A Hedlund huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där bland annat författaren Viktor Rydberg ingick i redaktionen. Dessa kom under livet att stå varandra nära i en långvarig vänskap.

Hedlund representerade Göteborg som ledamot i riksdagen i flera omgångar. Han var också medlem av Göteborgs stadsfullmäktige under nästan 30 år. S.A Hedlund och Viktor Rydberg framstod på sin tid som ganska radikala, med bland annat idéer om en republik, vilket vid ett tillfälle fick den dåvarande kung Oscar II att skriva ett brev till dåvarande statsministern Arvid Posse med lydelsen; ”Försök att hålla käften på den f-h-n i G-b-g fast det kan du väl icke!”

I Göteborg finns en gata och en park uppkallade efter Hedlund; Hedlundsgatan i Landala och SA Hedlunds park i Tollered.

Konstnären gjorde succé i Paris

Konstnären Per Hasselberg levde mellan 1850-1894. Han började sin bana som snickarlärling i Karlshamn efter att ha visat talang för bland annat träsnideri. När han kom till Karlshamn från sin födelseort Hasselstad utanför Ronneby hette han Per Åkesson. Senare tog han sig sitt nya efternamn Hasselberg efter födelseorten. Efter några års utbildning i Stockholm fick han ett statligt yrkesstipendium och åkte till Paris där han slog om och blev skulptör. På Parissalongen gjorde han succé med sin skulptur Snöklockan.

Han flyttade senare hem till Sverige igen där han bland annat vistades i Göteborg som rådgivare åt Pontus Fürstenberg när han skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken (idag benämnt Palacehuset). Han dog 1894 av en hjärtsjukdom, endast 44 år gammal.

I Göteborg har han förutom bysten av S.A Hedlund också gjort skulpturen Vågens tjusning och den kända fontänskulpturen Såningskvinnan (Johanna i Brunnsparken).