Bil

"Bil" © Lars Hansson/Bildupphovsrätt 2021. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Lars Hanssons mjukt formade skulptur med titeln ”Bil” är ett exempel på ett konstverk som utan att vara skapat direkt för lekändamål, ändå fungerar som lekskulptur.

Formen på Bil leder kanske tankarna till en seg godisbit i pastellfärg. Skulpturen är placerad vid en lekplats vid Djurgårdsgatan i Majorna och är populär bland barn att sitta på.

Även om begreppet ”lekskulptur” sällan används idag inom konsten, så var det relativt vanligt under 1950-, 60- och 70-talen. Många konstnärer fick i uppdrag att utforma lekskulpturer, men hade inte alltid den kunskap som krävdes för att också ha med ett barnsäkerhetstänkande i utformandet. Det finns flera exempel på att konstnärer, kanske helt naturligt, mer intresserade sig för att skapa en skulptur och där lämpligheten för lek fick stå åt sidan.

Lars Hanssons skulptur bär dock på en poetisk enkelhet i sitt uttryck och har kommit att bli ett lockande lekredskap. Med sin låga höjd och mjukt polerade ovanyta bjuder den in barnen att ta plats.

Konstnären Lars Hansson är född 1944 och utbildad på Slöjdföreningens skola (nuvarande HDK-Valand), Kunstakademin i Köpenhamn och på Valands konstskola, Göteborg. Han var också medlem i den så kallade Björnligan, en konceptuellt inriktad konstnärsgrupp i Göteborg på 1960-talet.

I Göteborg har Lars Hansson även utfört verket Vid stranden, som är placerat på Brunnsbo torg.

Verket Bil ägs och förvaltas av park- och naturförvaltningen i Göteborg.

Fredrik Henrik af Chapman

Fredrik Henrik af Chapman © Erik Rafael-Rådberg Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Sist i raden står porträttet av Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808). Det är också det som placerades tidigast och kom på plats redan 1921. Invigningen hölls den 9 september vilket var på 200-årsdagen av Chapmans födelse.

Fredrik Henrik af Chapman föddes 1721 på Nya Varvet i Göteborg. Hans föräldrar Thomas Chapman och Susanna Colson flyttade från England till Sverige i början av 1700-talet. I och med hans uppväxt på ett varv, kan man med facit i hand se att det hade en avgörande betydelse för hans val av yrkesbana i livet.

När han var femton år gammal gick han till sjöss och efter en vistelse i England, där han utbildat sig till skeppstimmerman, återvände han 23 år gammal till Göteborg där han tillsammans med Samuel Bagge (1774-1814) startade ett varv. De hade bland annat Ostindiska kompaniet som uppdragsgivare och arbetade med underhåll av deras skepp.

Af Chapman var en vetgirig man som hade gott om praktiska kunskaper inom skeppsbyggnation men han ville tillägna sig mer teoretiska kunskaper och studerade i Lund, Stockholm, England, Holland och Frankrike.

Han blev snart en efterfrågad person då det fanns ett stort behov av hans kunskaper inom skeppsbyggnation i Sverige vid denna tid. I mitten av 1700-talet fick han arbete vid flottan i Karlskrona. Hans avancemang fortsatte och han blev så småningom Sveriges överskeppsbyggmästare. Som ett bevis på kungens uppskattning för hans insatser blev han 1772 adlad av Gustav III och kunde därefter lägga till ”af” i sitt namn.

År 1781 blev han utnämnd till chef över varvet i Karlskrona där han fortsätter att producera ett stort antal skepp och han ritar även flera byggnader som fortfarande finns kvar.

Af Chapman dör 1808 vid en ålder av 87 år och ligger begravd norr om Karlskrona.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgår en omfattande ny- och ombyggnation 2019 – 2022, har flertalet av hermerna flyttats till annan plats, men kommer åter placeras vid Sjöfartsmuseet när ombyggnaden är klar.

Oscar Kjellberg

Oscar Kjellberg © Arvid Bryth, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Näst efter Hugo Hammar står porträttet av  Oscar Kjellberg (1870-1931) som avtäcktes 1957.

Kjellberg som var ingenjör och uppfinnare var den som utvecklade den elektriska svetstekniken som kom till stor användning ombord på fartyg. Lindholmens verkstad, där han arbetade var med och finansierade starten av företaget ESAB som var verksamt i Sverige, England och Ryssland. Hans uppfinning kom att få en stor och viktig betydelse för skeppsbyggnaden världen över.

Konstnären Arvid Bryth (1905-1997) har utöver två av hermerna vid Sjöfartsmuseet i Göteborg även gjort gestaltningar till ett flertal kyrkor i Sverige.

Hugo Hammar

Hugo Hammar © Erik Rafael-Rådberg 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Näst efter Dan Broström står porträttet av  Hugo Hammar  (1864-1947) som avtäcktes 1949.

Hugo Hammar var en svensk skeppsbyggare och hade ett stort antal prestigefyllda uppdrag. Han grundade Götaverken i Göteborg och var dess verkställande direktör under åren 1910-1938. Han satt även i styrelsen för Chalmers tekniska institut där han tidigare utbildat sig.

Konstnären Erik Rafael-Rådberg föddes 1853 i Värmland. Han var elev till den kände skulptören Christian Eriksson. Han avlider 1961 i Kristinehamn där han var bosatt. Han har även utfört hermen av Dan Broström samt skapat en bronsstaty föreställande Jenny Lind, placerad på Djurgården i Stockholm.

Dan Broström

Dan Broström © Erik Rafael-Rådberg Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud kallas ”herm”, och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Dan Broström avtäcktes i samband med Sjöfartsmuseets invigning 1933.

Dan Broström var en svensk skeppsredare och politiker som levde mellan 1870 – 1925. Han är kanske den mest publikt kända bland de fem porträtterade personerna utanför Sjöfartsmuseet, kanske främst på grund av sin ledande ställning i Axel Broström & Son, som han tog över efter sin far Axel Broström. Från 1905 och fram till sin död 1925 var Dan Broström ensam ägare till företaget (som därefter övertogs av hans son Dan-Axel Broström 1915 – 1976).

Dan Broström, som avled endast 55 år gammal i en bilolycka, var verksam som ledamot i ett stort antal styrelser. Han var verkställande direktör för AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet, 1906 – 1911 riksdagsman, samt ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1901 – 1916.

Sjöfartsmuseet byggdes efter att det broströmska bolaget Tirfring donerat en miljon kronor.

Porträtterat Chapman och Lind

Porträttet av Dan Broström är skapat av konstnären Erik Rafael-Rådberg, som föddes 1881 i Kristinehamn, Värmland. Han var inredningsarkitekt och konstnär, och elev till den kände skulptören Christian Eriksson.

Han har även utfört hermen av Fredrik Henrik af Chapman, också den vid Sjöfartsmuseet, och skapat en bronsstaty föreställande Jenny Lind, placerad på Djurgården i Stockholm.

Erik Rafael-Rådberg avled 1961 i Kristinehamn.

W.R Lundgren

WR Lundgren © Arvid Bryth Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Längst till vänster är porträttet av Wilhelm R. Lundgren (1856-1914) placerat.

W.R Lundgren gick till sjöss i unga år och utbildade sig senare till styrman och sjökapten i Göteborg. Tillsammans med redaren Justus A. Waller bildade han 1887 rederiet Concordia och senare även Rederi AB Nike. Han var också delaktig i tillkomsten av Rederi AB Transatlantic, Svenska Amerika Linjen, Svenska Sydafrikalinjen samt Svenska Australlinjen.

År 1906 bildade han Sveriges Redareförening och han medverkade också i arbetet med tillkomsten av Sjöfartsmuseet i Göteborg.

Lundgren verkade också politiskt och satt i stadsfullmäktige i Göteborg och var  riksdagsman 1910-11.

Flera stiftelser som bär hans namn tillkom efter hans död på initiativ av hans hustru Martina Lundgren: Stiftelsen Wilhelm Lundgrens minne för bostadshjälp åt personer inom sjöfartsnäringen i Göteborg, Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond och Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Understödsfond.

Konstnären Arvid Bryth (1905-1997) har utöver två av hermerna vid Sjöfartsmuseet i Göteborg även gjort gestaltningar till ett flertal kyrkor i Sverige.

Mut

Roland Andersson, "Mut"
"Mut" © Roland Andersson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Roland Andersons fjorton meter höga och trettio ton tunga skulptur ”Mut” är tydligt inspirerad av den äldre egyptiska kulturen.

1993 vann Roland Anderson den konstgestaltningstävling som utlysts i samband med att fastigheten på Skånegatan skulle byggas. Konstverket kom på plats 1996 och består av två liknande pelare, varav den största är placerad utomhus. Den andra är hälften så hög och står på ett inomhustorg inne i byggnaden.

Titeln Mut anspelar på den gudinna som i den gamla egyptiska mytologin härskade över himlen. Pelarnas utseende påminner om äldre egyptiska tempel.

I toppen av den svarta pelaren syns ett 4,5 meter brett kapitäl – ett pelarhuvud. Där syns en bild av både himlavalvet och en utslagen lotusblomma. Kapitälet består av en glasmosaik i olika blå nyanser, symboliserande himlen, med inslag av guldskimrande ”stjärnor” skapade av bladguld. Dess olika nyanser ger en levande yta.

Rent symboliskt bär pelaren upp himlavalvet, och skapar ett livsrum med ”högt i tak” för människan att kunna tänka stort och fritt.

Konstnären Roland Anderson  föddes 1935 i Hunnebostrand och avled 2013. Han var verksam som skulptör och stenhuggare. Han utbildade sig på dåvarande Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1961-63 och på Valands konstskola, 1964-68. Anderson har utfört ett antal offentliga konstverk, framförallt i västra Sverige.

Konstverket ägs och förvaltas av Lokalförvaltningen i Göteborg.

Torso (Friskväders­kvinnan)

© Kristian Blystad/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Kristian Blystad/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

En stor och tung skulptur föreställande en kvinnlig torso*.

Visserligen betydligt grövre i sitt utseende, jämfört med de många klassiska och antika skulpturer i slätslipad marmor med likartat motiv, som var mycket naturalistiskt återgivna. Dock finns här samma uttryck av balans och rörelse i ”kroppen” som de antika skulptörerna också ville uppnå.

Den norske skulptören Kristian Blystad är född 1946 och var bland annat med och utformade taket till det nya operahuset i Oslo.

Skulpturen är beställd och inköpt av Bostads AB Poseidon, Göteborg.

* bål, överkropp

Regn

© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Den tre meter höga fontänskulpturen Regn var en gåva till Handelshögskolan från stiftelsen Richard C Malmstens minne, och har sedan dess prytt skolans innergård.

Skulpturen består av fjorton gråsvarta skivor av diabas. När skulpturens fontänfunktion är igång bildar skivorna en vridande rörelse där vattnet rinner ned mot karet som skulpturen är placerad i.

Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera Högskolan för design och konst, HDK), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.

Han har gjort flera offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Livets träd och Den hemlighetsfulla porten. Han har också gjort fyra skulpturer längs Älvstrandspromenaden: Sagan om ringen, Kub, Tub och Boj.

Verket Regn är en gåva från stiftelsen Richard C Malmstens minne. Verket skänktes för att uppmärksamma Handelshögskolans 90-årsjubileum och stiftelsens 30-årsjubileum. Stiftelsen har under åren bidragit med betydande belopp till skolans verksamhet och utveckling.

Megalitiskt monument

© Bård Breivik/Bildupphovsrätt 2018. "Megalitiskt monument". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Bård Breivik/Bildupphovsrätt 2018. "Megalitiskt monument". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

I Sannegården längs hamnkanalen står ”Megalitiskt monument” av den norske konstnären Bård Breivik.

En nästan fyra meter hög skulptur med en obearbetad sida och en där stenytan formats till vad som kan uppfattas som ett mjukt draperat tyg. Från var sida en konisk utsågad vertikal yta in mot en smal springa i stenen.

”Megalit” är ett sammansatt ord som kommer från grekiskans ord för stor (mega) och sten  (lithos). Begreppet används vanligen till att benämna gravar från sten- och bronsåldern då ett eller flera stora stenblock bildade en gravkammare.

Bård Breivik har även utfört verket Källan vid GöteborgsOperan.