Pergola 3

© Bengt-Arne Linderos. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Nummer tre i ordningen, sett från Hjällbo centrum, är Bengt Arne Linderos abstrakta skulptur, som leker med mellanrumsformer.

Konstverket består av två stående betongblock, ett större och ett mindre. Den mindre delen ser ut att sammanfogats med två pusselbitar.

Med lite fantasi kanske en förälder med en barnvagn kan uppenbara sig? I detta och flera andra av verken längs pergolan spelar mellanrumsformerna, som uppstår i tomrummet mellan verkets delar, en stor roll.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bengt Arne Linderos föddes 1929 i Glimåkra, Skåne. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och Valands konstskola i Göteborg. Hans målningar och litografier hade ett surrealistiskt inslag. Som signatur använde han förkortningen ”BAL”. Han avled 1989.

Pergola 2

© Bror Persson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Nummer två i ordningen, sett från Hjällbo centrum, är Bror Perssons abstrakta skulptur.

Skulpturen består av ett betongblock med två snedställda former i relief på ytan. Som ett stiliserat hundhuvud sticker formen upp ur markytan och pekar mot pergolans fortsättning och de övriga konstverken.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bror Person levde 1923 – 1996 och föddes i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han studerade vid Valands konstskola 1947-51 där han hade Endre Nemes som lärare. Som verksam konstnär arbetade han med grafik, måleri och skulptur. Han finns representerad vid bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Pergola 1

© Bengt-Arne Linderos. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Först ut, sett från Hjällbo centrum, är Bengt Arne Linderos abstrakta skulptur.

Skulpturen består av två stående betongblock med ett antal vertikala och horisontala former i relief på ytan.

De två formerna spelar mot pergolans väggelement men också emot varandra i en slags dialog. I detta och flera andra av verken längs pergolan spelar mellanrumsformerna, som uppstår i tomrummet mellan verkets delar, en stor roll.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bengt Arne Linderos föddes 1929 i Glimåkra, Skåne. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och Valands konstskola i Göteborg. Hans målningar och litografier hade ett surrealistiskt inslag. Som signatur använde han förkortningen ”BAL”. Han avled 1989.

Haven – a safe place

© Stuart Ian Frost, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

I Stuart Ian Frosts konstverk får en död ek nytt liv. Ett tatuerat mönster av borrhål ger eken en iögonfallande ytstruktur. 

2016 startade en stor satsning i Göteborg med namnet Gothenburg Green World. Projektets ambition var att sätta staden på kartan som Nordens främsta trädgårdsdestination.

Utöver popup-parker på Avenyn, rosfest i Trädgårdsföreningen och bussturer till stadens parker gjordes också ett samarbete med den italienska skulpturparken Arte Sella, som gick ut på att visa olika konstverk inom genren ”land art” i Botaniska. Konstgenren fokuserar på mötet mellan konstnären och naturen, och verken är ofta skapade av material som med tiden kommer att brytas ned och så småningom återgå till naturens kretslopp.

Två av verken som visades blev permanenta och ett av dem är den brittiske konstnären Stuart Ian Frosts verk Haven – a safe place, ett platsspecifikt konstverk av en död ek, som trots att den är död kan stå i många år till.

Rutmönster av borrhål

Med träborr i olika storlekar har konstnären ”tatuerat” in ett varierat mönster över hela trädets yta. Från marken och uppåt ser man ett genomgående rutmönster uppbyggd av borrhål.

Vid roten där stammen är som tjockast är rutorna mindre, för att längre upp på trädets smalare grenar bli större. Att omvandla ett döende träd till något annat mitt bland levande växtlighet blir en ögonöppnare där man plötsligt ”ser” och lägger märke till både det omvandlade trädets form och ytstruktur och den omgivande naturen. I stället för att sågas ner får den gamla eken ett nytt liv under en begränsad tid.

Det andra konstverket som fick vara kvar i Botaniska efter samarbetet med Arte Sella är den koreanske konstnären Lee Jaeyhos verk med den kryptiska titeln 0121-1110=116045.

Respekt för naturen

Stuart Ian Frost är en engelsk konstnär född 1960, bosatt och verksam i Norge. Han är utbildad på bland annat Royal College of Art, London, England. Hans platsspecifika konstverk finns i princip över hela världen och han har haft separatutställningar i bland annat Norge, Finland, Peru, Portugal, England och Tyskland.

Hans konstnärskap genomsyras av en stor hänsyn och respekt till naturen och han använder i princip bara material han finner i naturen som kan ”skördas” utan att skada något levande.

Himlaspel

Himlaspel © Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Bo Sällströms konst skiljer sig från de övriga konstverken i området med sin tydliga och lekfulla färgsättning. Man får intrycket att han hämtat inspiration till sina färgglada verk från barndomens minnen av sötsaker, spel och pusselbitar.

Verket med titeln Himlaspel är placerat på en gavelvägg. Tyvärr är verket delvis skymt av några buskar.

Mitt  på väggen sitter en fyrkantig omålad form med ett grunt fackverk i relief. Till vänster om sitter tre olikfärgade kryss och en rund blå cirkel. Till höger återkommer den blå cirkeln tillsammans med en röd kvadrat och en grön ormliknande form.

Som betraktare förstår man att det inte är ett spel på riktigt, men nog fungerar vår hjärna så att vi kanske ändå funderar på om den röda fyrkanten skulle passa in i fackverket?

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet inom Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Sällström har även utfört konstgestaltningen Konfekten, Spel och Vandrande pinnar i Gårdsten.

Spel

Spel © Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Bo Sällströms konst skiljer sig från de övriga konstverken i området med sin tydliga och lekfulla färgsättning. Man får intrycket att han hämtat inspiration till sina färgglada verk från barndomens minnen av sötsaker, spel och pusselbitar.

Verket med titeln Spel är placerat på en gavelvägg. Tyvärr skyms verket delvis under årets varma månader av några buskar i planteringen framför.

Till vänster sitter en fyrkantig form med ett rundat hörn och ett grunt fackverk i relief. Vid sidan om är sju stycken cirka två meter långa olikfärgade ”pinnar” fastsatta, som några slumpvist utvalda pinnar från ett plockepinn-spel.

Ett snarlikt konstverk, Vandrande pinnar, finns placerat på en annan fasad i Gårdsten.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet inom Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Sällström har även utfört konstgestaltningarna Konfekten och Himlaspel i Gårdsten.

0121-1110=116045

© Jaehyo Lee, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

En lekfull ring med en kryptisk titel står i Botaniska trädgården. Kanske kommer den en dag att brytas ned och bli en del av naturens kretslopp.

2016 startade en stor satsning i Göteborg med namnet Gothenburg Green World. Projektets ambition var att sätta staden på kartan som Nordens främsta trädgårdsdestination.

Utöver popup-parker på Avenyn, rosfest i Trädgårdsföreningen och bussturer till stadens parker gjordes också ett samarbete med den italienska skulpturparken Arte Sella, som gick ut på att visa olika konstverk inom genren ”land art” i Botaniska. Konstgenren fokuserar på mötet mellan konstnären och naturen, och verken är ofta skapade av material som med tiden kommer att brytas ned och så småningom återgå till naturens kretslopp.

Två av verken som visades blev permanenta och ett av dem är den koreanske konstnären Lee Jaeyho verk med den kryptiska titeln 0121-1110=116045.

Hundratals delar

Verket, som består av hundratals sammanfogade delar, är skapat av polerat och slipat kastanjeträ som satts samman till en stor mjuk cirkelform. Konstnären byggde verket i Korea och det skeppades sedan till Göteborg.

Det andra permanenta konstverket är Haven – a safe place, av brittiske konstnären Stuart Ian Frost.

Lee Jaeyho är född 1965, utbildad och verksam i Korea. Han har ställt ut separat i London, USA och Korea och deltagit i ett flertal grupputställningar internationellt. Hans konstverk skapas i huvudsak av trä och metall, och kännetecknas ofta av en formmässig yttre stramhet som står i stark kontrast mot det levande och organiska materialet.

Domarring

Domarring © Lars Petersson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Lars Peterssons silverblänkande gestaltning har troligen hämtat inspiration från en verklig domarring från järnåldern, belägen inte långt från Hjällbo centrum.

Konstverket är placerat på en kringbyggd gård bakom Hjällbo bibliotek och Bläseboskolan och består av nio delar, som är monterade på en 300 kvardratmeter stor kullerstensyta. Antalet delar och deras placering är desamma som i en tidig domarring.

En domarring är en särskild form av gravsättning som började användas redan under bronsåldern, och består oftast av en oval stensättning med resta eller liggande stora stenblock, vanligen sju eller nio till antalet. Namnet kommer från medeltiden, då det fanns en uppfattning att platserna också användes som tingsplatser där man avgjorde rättsfall. På varje sten satt en domare – därför var antalet stenar alltid udda så att man skulle undvika att ett domslut blev oavgjort. Det finns dock inga belägg för att platserna har fungerat på något annat sätt än som gravplatser.

I Hjällboskogen, inte långt ifrån verkets placering, finns en verklig domarring från järnåldern. I samband med att konstnären Lars Petersson skulle utföra sin gestaltning fick han berättat för sig om den, och verket är sannolikt en modernistisk tolkning av domarringen.

Kubistiska figurer i hållbart material

I material och form skiljer sig Lars Peterssons konstverk däremot väsentligt från sin förlaga. I stället för de resta eller liggande stenbumlingar som finns i en verklig domarring, ser vi en slags frusen lek eller dans bestående av ett antal kubistiskt inspirerade figurer i rostfritt blänkande stål.

Konstverket kom på plats 1968 och materialet har visat sig vara mer hållbart i jämförelse med exempelvis de betongskulpturer som kom till samtidigt i samma område. Det rostfria stålet fortfarande är i gott skick.

Konst i Hjällbo

När det stora bostadsområdet i Hjällbo byggdes i slutet av 1960-talet, av dåvarande Göteborgshem, i det stora bostadsprojekt som gick under namnet Miljonprogrammet var det en självklarhet att konst skulle integreras i området.

Flera konstnärer involverades till olika konstuppdrag i och omkring området. Betong var då ett relativt nytt material inom konsten och kom att användas flitigt i Hjällbo, men även svetsade järnkonstruktioner och gjutna reliefer kom till, bland annat som entrésymboler.

Förvånansvärt många av verken finns kvar och är i hyggligt skick. Däremot ser man hur betongen börjar vittra sönder i vissa verk och en hel del av de entrégestaltningar som fanns har försvunnit.

Lars Petersson föddes 1929 i Karlshamn och avled 1981 i Göteborg. Han var verksam som skulptör och konsthantverkare. Petersson var gift med keramikern Lillemor Petersson. Han studerade vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1946–1956 och senare även en kortare tid på Valands konstskola. Han var anställd som formgivare på Rörstrands porslinsfabrik och lärare på Chalmers arkitekturlinje.

Foto på verket publiceras med tillstånd av rättighetsinnehavarna.

Svampar

Tre svampar i kolossalformat pryder skolgården på Bergsgårdsskolan i Hjällbo.

I början av 1980-talet utlyste dåvarande GT (GöteborgsTidningen) en tävling om bästa regnskyddet för skolgården och där eleverna på skolan fick lämna sina förslag.

Vinnare blev Ileana Stanculescu som då var 11-12 år gammal. Utifrån hennes skissförslag utformades och producerades de tre svamparna som sedan dess fungerat både som regnskydd och gestaltning på skolgården.

Ileana Stanculescu, som bodde i Hjällbo under sju år, fick lämna Sverige vid 14 års ålder och återvände till Rumänien, där hon senare utbildade sig till konstnär. Hon arbetar som kulturproducent och filmare och är professor i konstvetenskap vid konstakademin i Bukarest.

Verket förvaltas och ägs av Lokalförvaltningen I Göteborg.

Entrésymbol 1

© Bertil Malmstedt/Bildupphovsrätt, 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Kanske är detta en av få kvarvarande av de större entrésymboler som kom till när Hjällbo byggdes? Liknande verk fanns vid ett stort antal entréväggar men har försvunnit efter hand av olika anledningar.

Bertil Malmstedts grafiska bild spelar som så många andra verk i området på positiv och negativ form där de utsågade formerna bildar en helhet med den svarta omgivande plåten. Mellan två stora organiska former syns vad som möjligen kan beskrivas som en siluett av en fågel.

Konst i Hjällbo

Bostadsområdet Hjällbo började byggas 1965 och stod färdigt 1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bertil Malmstedt föddes 1926 i Jönköpings län. Han är verksam som målare, tecknare, grafiker och skulptör. Han är utbildad Slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Valands konstskola i Göteborg 1951-55, där han hade Nils Wedel och Endre Nemes som lärare.