Pergola 1

© Bengt-Arne Linderos. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. Först ut, sett från Hjällbo centrum, är Bengt Arne Linderos abstrakta skulptur.

Skulpturen består av två stående betongblock med ett antal vertikala och horisontala former i relief på ytan.

De två formerna spelar mot pergolans väggelement men också emot varandra i en slags dialog. I detta och flera andra av verken längs pergolan spelar mellanrumsformerna, som uppstår i tomrummet mellan verkets delar, en stor roll.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bengt Arne Linderos föddes 1929 i Glimåkra, Skåne. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och Valands konstskola i Göteborg. Hans målningar och litografier hade ett surrealistiskt inslag. Som signatur använde han förkortningen ”BAL”. Han avled 1989.