Sånings­kvinnan (Johanna i Brunns­parken)

Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturen från 1883 i Brunnsparken är Göteborgs näst äldsta, och den första som föreställer en kvinna. 

Konstverket föreställer en ung sående kvinna. Nere vid fontänskålen finns fyra svanar med vingarna utbredda, beredda att flyga iväg, och längre upp på kolonnen ser man åtta lejonhuvuden som sprutar vatten ur munnarna ner i fontänskålen. Statyn är gjord i brons, medan bassängen är gjord av granit.

Uppkallad efter modell eller namnsdag?

När verket göts i Paris hette det ”La Semeuse”, vilket översatt blir ”Såningskvinnan”. Men i folkmun är statyn mer känd som Johanna i Brunnsparken, och det finns två teorier om hur det inofficiella namnet har kommit till. Den första är att kvinnan som stod modell för Per Hasselberg ska ha varit en balettdansös vid namn Johanna Ekstein. Den andra teorin är att Johanna hade namnsdag dagen då statyn invigdes, och därför blev den mer svåruttalade franska titeln ersatt med Johanna i Brunnsparken av göteborgarna.

Verket bekostades privat av Pontus Fürstenberg, Carl Kjellberg, Jonas Reinhold Kjellberg, John West Wilson och Carl Krook, och skänktes till staden. Det kostade 40 000 kronor att uppföra.

Hopp om framtida framgångar

Många av de konstverk som placerades i staden under 1800-talet, och även in på 1900-talet, innehåller ett stort mått av symbolisk besvärjelse med hopp och förväntningar om framtida framgångar för Göteborg. Såningskvinnan faller in i den kategorin; vi ser ungt knoppande liv, groende frön, starka lejon och fåglar beredda att föra frukterna av detta liv ut i världen.

Under hösten 2015 renoverades Johanna-skulpturen och fick en välbehövlig översyn.  Ett av fotografierna är taget efter renoveringen och det är tydligt att skulpturen återfått något av sin forna glans. Tyvärr gillar fåglarna att sitta på Johannas huvud, vilket innebär att den nya fräscha ytan snart blir missfärgad.

Från snickarlärling till skulptör

Konstnären Per Hasselberg levde 1850-1894. Under tonåren var han snickarlärling i Karlshamn, och redan som nittonåring fick han gesällbrev i ornamentsbildhuggeri. Under ett par år arbetade han med detta i Stockholm och studerade samtidigt på Slöjdskolan (nuvarande Konstfack). 26 år gammal flyttade han till Paris, där han slog igenom som skulptör. Han blev kvar ända till 1890, då han flyttade tillbaka till Stockholm för en förlovning med konstnären Eva Bonnier.

Hasselberg drabbades dock av en obotlig sjukdom och förlovningen bröts. Efter en kort relation med Signe Larsson, som hade stått modell för Hasselbergs skulptur Näckrosen, föddes en dotter 1893. Hasselberg dog året därpå, bara 44 år gammal. Eftersom barnet ansågs vara en oäkting tvingades Signe att adoptera bort henne. Dotterns adoptivmamma och nya familj blev Eva Bonnier, Hasselbergs tidigare fästmö.

I Göteborg finns ett flertal skulpturer av Hasselberg, som till exempel Vågens tjusning vid Vasakyrkan och en bronsbyst av den samtida politikern och tidningsmannen S.A. Hedlund i Hagaparken. På Göteborgs Konstmusem finns originalen av Näckrosen, Snöklockan och Grodan.

Kort innan sin död var Hasselberg också rådgivare åt Pontus Fürstenberg, när han skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken, idag benämnt Palacehuset.

Megalitiskt monument

© Bård Breivik/Bildupphovsrätt 2018. "Megalitiskt monument". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Bård Breivik/Bildupphovsrätt 2018. "Megalitiskt monument". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

I Sannegården längs hamnkanalen står ”Megalitiskt monument” av den norske konstnären Bård Breivik.

En nästan fyra meter hög skulptur med en obearbetad sida och en där stenytan formats till vad som kan uppfattas som ett mjukt draperat tyg. Från var sida en konisk utsågad vertikal yta in mot en smal springa i stenen.

”Megalit” är ett sammansatt ord som kommer från grekiskans ord för stor (mega) och sten  (lithos). Begreppet används vanligen till att benämna gravar från sten- och bronsåldern då ett eller flera stora stenblock bildade en gravkammare.

Bård Breivik har även utfört verket Källan vid GöteborgsOperan.

I arbete för arbete

Skulpturgrupp bestående av en gravid kvinna, en kvinna som ropar och en man som bär en fana.
"I arbete för arbete" © Sam Westerholm/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

På Olof Palmes plats vid Järntorget står Sam Westerholms arbetarmonument som minner om arbetarrörelsens historia i Göteborg.

I arbete för arbete är en skulpturgrupp i granit och brons som placerades på Olof Palmes plats 1986.

Skulpturgruppen består av tre figurer; en havande kvinna, en man med en fana och en kvinna som ropar.

På fundamentets sidor finns fyra reliefer som berättar om olika händelser som utspelats i Göteborg och som har haft betydelse för arbetarrörelsens framväxt. På dem finns både avbildningar och text.

Texterna lyder:

  • ”August Palm talar i Haga 1882”
  • ”Till minnet av dem som kämpade för bröd, rättvisa och frihet. Vad de vann ärvde vi. Arvet förpliktigar.”
  • ”Vräkningarna vid Olskroken 1936”
  • ”Hungerkravallerna 1914. Bytet fördelas.”

Konstnären Sam Westerholm föddes 1947 i Ingå, Finland. Han är skulptör och bildkonstnär. Sin utbildning fick han vid Konstfackskolan, Konstskolan Idun Lovén, Gerleborgsskolan och Konsthögskolan.

Symbolisk plats

Järntorget med omnejd har historiskt varit förknippat med arbetarrörelsen. Här finns flera verk som representerar dess olika aspekter. Förutom arbetarmonumentet finns här byster av profiler ur arbetarrörelsen, som Dan Andersson, Hjalmar Branting och Charles Lindley.

Olof Palmes plats fick sitt namn i augusti 1986, efter mordet på statsminister Olof Palme.

Seglats

Seglats © Elma Oijens. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Seglats © Elma Oijens. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Elma Oijens skulptur invigdes den 26 januari 1973, troligen i samband med att fastigheten på Rosenlundsgatan 4 var nybyggd.

Två människofigurer, en man och en kvinna står i en slags akrobatisk pose på en stiliserad båt. Kanske handlar det om livets seglats?

Elma Oijens har utfört ytterligare fem offentliga verk i Göteborg, varav en är ”Arbetarhustru” på Kapellplatsen.

Konstnären Elma Oijens 1907 – 1992 var verksam som skulptör. Utbildad på Valands konstskola, Göteborg, 1942 – 45

Skärgårdsfiskare

"Skärgårdsfiskare" © Svenrobert Lundquist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
"Skärgårdsfiskare" © Svenrobert Lundquist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturgruppen i fem delar som heter ”Skärgårdsfiskare” beställdes av företaget Stena Fastigheter som vid tiden för placeringen hade sitt huvudkontor i byggnaden bredvid.

Att skulpturen hamnade där beror mindre på huvudkontorets placering än platsens historiska betydelse eftersom det var där fiskarna från skärgårdsöarna kom in med sina båtar och landade sin fisk för att sälja den till uppköparna.

Scenen som beskrivs i konstverket kan vara just en sådan händelse. Vi ser en man i keps sittande på en låda i färd med att rensa den nyfångade fisken. Framför honom en hund med blicken ner mot lådan med den rensade fisken. Bredvid står en pojke och tittar på. Nedanför mot kanalen ser vi en fiskare överlämna en låda med fisk, till en fiskhandlare?

Den lille gossen sägs föreställa Sten A Olssons far Gustav Olsson som liten (eller är det Sten A Olsson själv?).

Konstnären skriver: En mycket ung pojke iakttar och reflekterar. Vad skall han syssla med som vuxen? Bli fiskare eller redare?.

Text på skulpturen: Fiskare från skärgården landade och sålde här sin fisk under slutet av 1800-talet

En kopia av skulpturen finns även på Donsö i Göteborgs södra skärgård där familjen Olsson bodde och verkade.

Delaware­monumentet

Delawaremonumentet © Carl Milles/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Delawaremonumentet © Carl Milles/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Delawaremonumentet skapades som en gåva från Sverige till den amerikanska delstaten Delaware, för att uppmärksamma 300-årsminnet av kolonin Nya Sveriges grundande.

Monumentet beskriver hur den första svenska kolonin bildades i de nuvarande amerikanska delstaterna Delaware, Pennsylvania, New Jersey och Maryland år 1638. I kolonin bodde både svenska, finska och nederländska kolonisatörer. 1655 erövrade Nederländerna kolonin och området blev istället en del av Nya Nederländerna.

Det ursprungliga monumentet från 1938 är gjort i svart granit och står fortfarande kvar i Christina State Park i Wilmington, USA. Skulpturen på Stenpiren är en kopia gjord i brons.

Skulpturen gestaltar skeppet Kalmar Nyckel som seglar över havet, buret på en vågkam med alla segel hissade. Kalmar Nyckel var det första svenska skeppet som nådde den nordamerikanska östkusten, tillsammans med skeppet Fågel Grip. Ombord fanns både svenska och finska kolonisatörer.

I reliefer på postamentet (sockeln) finns scener som beskriver olika händelser kopplade till historien. I en av relieferna ser vi kung Gustaf II Adolf, med texten ”Rex Suecia”. Gustaf II Adolf dog redan 1632, så han var inte kung 1638 då kolonin bildades, men redan på hans regeringstid formulerades tanken om en svensk koloni i Nordamerika. På reliefen syns också den första svenska bosättningen Fort Christina, döpt efter drottning Kristina som då var regent i Sverige.

I en annan relief ser man en bild av hur svenskarna förhandlar med de lokala urinvånarna och köper land av dem. Svenskarna i kolonin bedrev handel med både Lenapefolket och Susquehannockfolket, de senare var även allierade med Nya Sverige under en period. Senare, under 1700-talet, tilltog exploateringen av urbefolkningen. Båda stammarna blev fördrivna och utsatta för våld och förföljelse. Susquehannockstammen utrotades helt.

Flyttades från Stockholm till Göteborg

I samband med invigningen av monumentet i USA 1938 köpte Kooperativa Förbundet modellen av konstnären Carl Milles för att skapa en kopia i brons att placera i Sverige. Från början stod skulpturen i Stockholm, på Söder Mälarstrand. Men av någon anledning kunde monumentet inte stå kvar.

Dr Esther Chilström Meixner, som bland annat skrivit boken Svenska spår vid Delaware, utgiven 1957, tog initiativet till att placera monumentet i Göteborg. Det invigdes på Stenpiren 1958. Uppsättningen och monteringen av verket bekostades av Charles Felix Lindbergs donationsfond.

År 2014 togs monumentet ner inför ombyggnationerna runt Stenpiren där ett nytt resecentrum skulle byggas. År 2016 sattes Delawaremonumentet åter upp på sin plats.

Hyllar koloniala ideal

Idag ser vi på monumentet med andra ögon än på 1930-talet, då det skapades. Monumentet hyllar Sveriges försök till att bli en stormakt genom kolonialism, ideal som idag anses både förlegade och rasistiska.

Kanske kan man se konstverket som en historielektion i det offentliga rummet, som kan väcka frågor om vilka  idéer som har format vår tid, och ur vems perspektiv historien skrivs.

Konstnären Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer i brons eller gips dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

I Göteborg finns ett flertal verk av Carl Milles, som till exempel Poseidon med brunnskar och Danserskor.

Glaserad grönska

Glaserad grönska © Åsa Greaker/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Glaserad grönska © Åsa Greaker/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Under den tid på året då träden är gröna i skogspartiet bakom huset på Egnahemsvägen kan man nästan tro att trädens grönska spritt sig ner över garagets yttervägg.

Konstnären Åsa Greaker har skapat en konstgestaltning med glaserade keramiska plattor i olika gröna färgtoner som ser ut att vara hämtade direkt från naturen.

Plattorna som är inmurade i den röda tegelväggen är alla unika och går i olika mestadels gröna toner, från ljust gulgrönt till djupt mörkgrönt. På vissa plattor skymtar en gråblå ton fram men här finns också oglaserade röda ytor i samma ton som den omgivande tegelväggen.

Sammantaget skapar hela denna gestaltning en spännande kontrast till den mer statiska tegelväggen, ett organiskt liv i fyrkantsformat som berikar platsen.

Konstnären och keramikern Åsa Greaker är född 1973. Utbildad på HDK i Göteborg, 1998-2004.

Konstverket är beställt och bekostat av Bostadsbolaget i Göteborg.

Konstverket har tillkommit genom den i Göteborgs Stad beslutade 1%-procentregeln.

Hjortdjur

Arvid Knöppel, "Hjortdjur". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Arvid Knöppel, "Hjortdjur". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Denna naturalistiska skulptur föreställande ett hjortdjur skänktes till staden av direktör Torsten Odqvist och placerades 1953 i Kungsparken.

Konstnären och författaren Arvid Knöppel föddes 1892 i Luleå, han avled 1970. Från 1944 och fram till sin död var han bosatt på sin gård Knöppelåsen utanför Arvika i Värmland. Han anlade där en mindre zoologisk trädgård där han höll ett flertal nordiska djur och som han använde som modeller till sina teckningar, grafiska bilder och skulpturer. Knöppels skulpturer finns på ett flertal platser runt om i Sverige.

Så här skrev Gunnar Brusewitz om Arvid Knöppel:

”Det finns i hans bästa djurstudier en slags oskuld i linjen alldeles som om en vore tecknad i skapelsens gryningsljus, så omedveten och ren och samtidigt så obarmhärtigt avslöjande”

Boj

© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs med Älvstrandspromenaden finns fyra granitskulpturer gjorda av Pål Svensson. En av dem är Boj.

I en grovt huggen ram av granitblock sitter en lätt vinklad blankpolerad boj.

Varje skulptur har ett avstånd på cirka 80 meter mellan varandra. De tre andra skulpturerna är Sagan om ringen, Tub och Kub.

Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera HDK-Valand), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.

Förutom granitskulpturerna längs Älvstrandspromenaden har Svensson gjort flera andra offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Den hemlighetsfulla porten, Livets träd och Regn.

Skulpturen tillhör bostadsrättsföreningen vid fastigheten där den är placerad.

Kub

© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs med Älvstrandspromenaden finns fyra granitskulpturer gjorda av Pål Svensson. En av dem är Kub.

I en grovt huggen ram av granitblock sitter en lätt vinklad blankpolerad kub.

Varje skulptur har ett avstånd på cirka 80 meter mellan varandra. De tre andra skulpturerna är Sagan om ringen, Tub och Boj.

Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera HDK-Valand), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.

Förutom granitskulpturerna längs Älvstrandspromenaden har Svensson gjort flera andra offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Den hemlighetsfulla porten, Livets träd och Regn.

Skulpturen tillhör bostadsrättsföreningen vid fastigheten där den är placerad.