Snäckan

Snäckan © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2018, skulptur vid GöteborgsOperan. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Snäckan © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2018, skulptur vid GöteborgsOperan. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Utanför Göteborgsoperans entré, alldeles nära vattnet, står en snäckformad skulptur som kan föra tankarna till allt från rymden till det gyllene snittet.

Konstnären Lenny Clarhäll utförde tre konstverk till Göteborgsoperan i samband med dess invigning 1994: Snäckan och Venus hemlighet, som båda står utanför entrén, och ytterligare ett konstverk med titeln Båten, som hänger från taket inne i foajén. Det föreställer en kinesisk båt, fylld med krossat porslin från Ostindiefararen Götheborg.

Skulpturen Snäckan, som är gjord av corténstål, har en spiralform som återfinns både i naturen och yttre rymden. Bland annat syns formen som en proportionerlig tillväxtkurva hos blommor, snäckor och galaxer. Det finns också en koppling till det gyllene snittet; formen är densamma som för den ”gyllene spiralen”, som uppstår när man upprepade gånger delar en gyllene rektangel i en kvadrat och en mindre gyllene rektangel.

Lenny Clarhäll föddes 1938 och är utbildad vid Konstfack i Stockholm och Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Han har gjort många offentliga skulpturer runtom i Sverige, bland annat ett minnesmärke över de stupade i Ådalen i Kramfors kommun.

Verket Snäckan är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Christopher Polhem­monumentet

Ivar Johnsson, "Christopher Polhem-monumentet" © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Ivar Johnsson, "Christopher Polhem-monumentet" © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Med handen på ett kugghjul granskar han sin konstruktion. Uppfinnaren Christopher Polhem har kallats den svenska mekanikens fader.

Christopher Polhem var en svensk uppfinnare som levde 1661–1751, och som har haft stor inverkan på utvecklingen av industrin i Sverige. Bland hans uppfinningar finns en rad textil- och jordbruksmaskiner, ur- och låskonstruktioner och maskiner som tillverkade allt från kugghjul till tallrikar. Han brukar kallas för ”den svenska mekanikens fader”.

Monumentet över Christopher Polhem är placerat på en liten parkyta mitt i allén. Uppe på ett tre meter högt fundament är han avbildad i tidstypiska kläder med handen på en av sina många uppfinningar. Monumentet är placerat i en mindre bassäng och har en fontänfunktion. Ur öppningar på varje sida av fundamentet rinner vatten ner i bassängen.

Finansierades av 100 industriföretag

Christopher Polhem-monumentet finansierades genom donationer från närmare 100 industriföretag i Göteborg. På fundamentet finns en inskription där det står:

”Till minnet av Christopher Polhem – Den svenska mekanikens fader – Reste industrier i Göteborg – detta monument 1951 – tvåhundra år efter hans död. Samtida och kommande släkten skall det erinra om industriens växande betydelse så som skapare av underlaget för allmänt höjt välstånd och rikare kulturliv.”

Monumentet är gjort av skulptören och formgivaren Ivar Johnsson. Han levde mellan 1885 och 1970 och har utfört många offentliga verk i Sverige. Med en uttrycksfull och klassicistisk stil är han mest känd för sina monumentala skulpturer, som Christopher Polhem-monumentet är ett exempel på. Han var medlem i konstnärsgruppen De tolv och är också konstnären bakom bland annat Kvinna vid havet vid Sjöfartsmuseet och Atlant och Karyatid vid Stadsteatern. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han hade sin ateljé.

Hagas historia

Hagas historia © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2016. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Hagas historia © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2016. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

På Haga Nygata finns detta minnesmonument över Hagas historia, utfört av konstnären Thord Tamming.

En lätt böjd, drygt tre meter lång bronsrelief på en granitsockel vänder sig ut mot Haga Nygata och Östra Skansgatan. På alla sidor finns motiv som berättar om Haga och dess historia.

Arbetare, konstnärer, poliser, hungriga människor, grävskopor och spårvagnar är avbildade på monumentet från 1996.

Vi ser kända husfasader, en del som fortfarande finns kvar. Bland annat syns huset som vetter ut mot Södra Allégatan där Frälsningsarmén huserar sedan 1895. Innan dess, mellan 1880 – 1895, fanns där en varietélokal som hette ”Concert de Boulevard”.

I motiven ser vi både Hagas dåtid och nutid. Huset där allaktivitetshuset Sprängkullen låg är avbildat med en ölutkörare som just lastat flaket med öl från Valhalls bryggeri. I mittpartiet finns ett parkeringshus. Uppe till vänster syns tre gitarrister under en banderoll med texten: ”Sprängkullen – för en revolutionär kultur”.

Om konstnären

Thord Tamming föddes 1939 i Mönsterås och är en svensk skulptör. Han fick sin utbildning vid Valands konstskola i Göteborg.

Utanför Nya Ullevi står ett annat av Thord Tammings verk, VM i fri idrott. I Kortedala finns hans skulptur Solidaritet.

Charles Lindley

Ture Jörgenson, "Charles Lindley", skulptur, brons, Järntorget, Göteborg. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Ture Jörgenson, "Charles Lindley", skulptur, brons, Järntorget, Göteborg. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Ett minnesmonument över en man som betytt mycket för arbetarrörelsen i Sverige, på en lika viktig plats.

Charles Lindley föddes som Carl Gustaf Lindgren i Stockholm 1865. Sitt engelskt klingande namn fick han av sina arbetskamrater på sjön. I femton år var han sjöman på brittiska lastfartyg och var aktiv i den brittiska arbetarrörelsen.

Han grundade fackföreningen Svenska Transportarbetarförbundet och var även en av grundarna till Internationella Transportarbetarfederationen där han under en tid var ordförande.

Charles Lindley var riksdagsman för Socialdemokraterna under åren 1907-1937.
Bronsbysten av honom placerades 1952 på Olof Palmes Plats, nära Järntorget. På sockeln står det ”Sjöman, agitator, arbetarledare”.

Charles Lindley avled i Stockholm 1957.

Symbolisk plats

Järntorget har historiskt varit förknippat med arbetarrörelsen. Här finns flera konstverk som representerar olika aspekter av arbetarrörelsen. Förutom Charles Lindleybysten finns här byster av Hjalmar Branting och Dan Andersson och ett minnesmonument över arbetarrörelsens historia. Här finns också skulpturen Järnbärare, ett monument över Göteborgs vanligaste yrke i början av 1800-talet.

En sjöman porträtterar en sjöman

Skulptören Ture Jörgenson (1907 – 1962) från Halland var även han sjöman innan han började på Konstakademien i Stockholm. Där hade han bland annat Bror Hjorth som lärare.

Som konstnär valde han ofta motiv från sjölivet. I mörka, dramatiska bilder skildrar han fartyg och maskinrum.

Bysten över Charles Lindley blev hans enda offentliga verk.

Venus hemlighet

Venus hemlighet © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2016. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Venus hemlighet © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2016. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Utanför Göteborgsoperans entré viskar gudinnan Venus sin hemlighet i någons öra.

Konstnären Lenny Clarhäll utförde tre konstverk till Göteborgsoperan i samband med dess invigning 1994: Venus hemlighet och Snäckan som båda står utanför entrén, och ytterligare ett konstverk med titeln Båten som hänger från taket inne i foajén. Det föreställer en kinesisk båt, fylld med krossat porslin från Ostindiefararen Götheborg.

Venus hemlighet består av tio delar i gjutjärn som är monterade till en 13 meter hög sammanhängande form. På den högra delen av konstverket kan man se kärleksgudinnan Venus som med kupad hand viskar sin hemlighet i någons öra.

Längst upp på verket syns förgyllda partier som bildar Venus hår och en rund form, som skulle kunna vara både den andra personens huvud, eller kanske en symbol för jorden. Precis som i Sandro Botticellis berömda målning Venus födelse syns en snäcka längst ner vid verkets fotända.

Lenny Clarhäll föddes 1938 och är utbildad vid Konstfack i Stockholm och Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Han har gjort många offentliga skulpturer runtom i Sverige, bland annat ett minnesmärke över de stupade i Ådalen i Kramfors kommun.

Verket Venus hemlighet är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Sånings­kvinnan (Johanna i Brunns­parken)

Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturen från 1883 i Brunnsparken är Göteborgs näst äldsta, och den första som föreställer en kvinna. 

Konstverket föreställer en ung sående kvinna. Nere vid fontänskålen finns fyra svanar med vingarna utbredda, beredda att flyga iväg, och längre upp på kolonnen ser man åtta lejonhuvuden som sprutar vatten ur munnarna ner i fontänskålen. Statyn är gjord i brons, medan bassängen är gjord av granit.

Uppkallad efter modell eller namnsdag?

När verket göts i Paris hette det ”La Semeuse”, vilket översatt blir ”Såningskvinnan”. Men i folkmun är statyn mer känd som Johanna i Brunnsparken, och det finns två teorier om hur det inofficiella namnet har kommit till. Den första är att kvinnan som stod modell för Per Hasselberg ska ha varit en balettdansös vid namn Johanna Ekstein. Den andra teorin är att Johanna hade namnsdag dagen då statyn invigdes, och därför blev den mer svåruttalade franska titeln ersatt med Johanna i Brunnsparken av göteborgarna.

Verket bekostades privat av Pontus Fürstenberg, Carl Kjellberg, Jonas Reinhold Kjellberg, John West Wilson och Carl Krook, och skänktes till staden. Det kostade 40 000 kronor att uppföra.

Hopp om framtida framgångar

Många av de konstverk som placerades i staden under 1800-talet, och även in på 1900-talet, innehåller ett stort mått av symbolisk besvärjelse med hopp och förväntningar om framtida framgångar för Göteborg. Såningskvinnan faller in i den kategorin; vi ser ungt knoppande liv, groende frön, starka lejon och fåglar beredda att föra frukterna av detta liv ut i världen.

Under hösten 2015 renoverades Johanna-skulpturen och fick en välbehövlig översyn.  Ett av fotografierna är taget efter renoveringen och det är tydligt att skulpturen återfått något av sin forna glans. Tyvärr gillar fåglarna att sitta på Johannas huvud, vilket innebär att den nya fräscha ytan snart blir missfärgad.

Från snickarlärling till skulptör

Konstnären Per Hasselberg levde 1850-1894. Under tonåren var han snickarlärling i Karlshamn, och redan som nittonåring fick han gesällbrev i ornamentsbildhuggeri. Under ett par år arbetade han med detta i Stockholm och studerade samtidigt på Slöjdskolan (nuvarande Konstfack). 26 år gammal flyttade han till Paris, där han slog igenom som skulptör. Han blev kvar ända till 1890, då han flyttade tillbaka till Stockholm för en förlovning med konstnären Eva Bonnier.

Hasselberg drabbades dock av en obotlig sjukdom och förlovningen bröts. Efter en kort relation med Signe Larsson, som hade stått modell för Hasselbergs skulptur Näckrosen, föddes en dotter 1893. Hasselberg dog året därpå, bara 44 år gammal. Eftersom barnet ansågs vara en oäkting tvingades Signe att adoptera bort henne. Dotterns adoptivmamma och nya familj blev Eva Bonnier, Hasselbergs tidigare fästmö.

I Göteborg finns ett flertal skulpturer av Hasselberg, som till exempel Vågens tjusning vid Vasakyrkan och en bronsbyst av den samtida politikern och tidningsmannen S.A. Hedlund i Hagaparken. På Göteborgs Konstmusem finns originalen av Näckrosen, Snöklockan och Grodan.

Kort innan sin död var Hasselberg också rådgivare åt Pontus Fürstenberg, när han skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken, idag benämnt Palacehuset.

Megalitiskt monument

© Bård Breivik/Bildupphovsrätt 2018. "Megalitiskt monument". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Bård Breivik/Bildupphovsrätt 2018. "Megalitiskt monument". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

I Sannegården längs hamnkanalen står ”Megalitiskt monument” av den norske konstnären Bård Breivik.

En nästan fyra meter hög skulptur med en obearbetad sida och en där stenytan formats till vad som kan uppfattas som ett mjukt draperat tyg. Från var sida en konisk utsågad vertikal yta in mot en smal springa i stenen.

”Megalit” är ett sammansatt ord som kommer från grekiskans ord för stor (mega) och sten  (lithos). Begreppet används vanligen till att benämna gravar från sten- och bronsåldern då ett eller flera stora stenblock bildade en gravkammare.

Bård Breivik har även utfört verket Källan vid GöteborgsOperan.

I arbete för arbete

Skulpturgrupp bestående av en gravid kvinna, en kvinna som ropar och en man som bär en fana.
"I arbete för arbete" © Sam Westerholm/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

På Olof Palmes plats vid Järntorget står Sam Westerholms arbetarmonument som minner om arbetarrörelsens historia i Göteborg.

I arbete för arbete är en skulpturgrupp i granit och brons som placerades på Olof Palmes plats 1986.

Skulpturgruppen består av tre figurer; en havande kvinna, en man med en fana och en kvinna som ropar.

På fundamentets sidor finns fyra reliefer som berättar om olika händelser som utspelats i Göteborg och som har haft betydelse för arbetarrörelsens framväxt. På dem finns både avbildningar och text.

Texterna lyder:

  • ”August Palm talar i Haga 1882”
  • ”Till minnet av dem som kämpade för bröd, rättvisa och frihet. Vad de vann ärvde vi. Arvet förpliktigar.”
  • ”Vräkningarna vid Olskroken 1936”
  • ”Hungerkravallerna 1914. Bytet fördelas.”

Konstnären Sam Westerholm föddes 1947 i Ingå, Finland. Han är skulptör och bildkonstnär. Sin utbildning fick han vid Konstfackskolan, Konstskolan Idun Lovén, Gerleborgsskolan och Konsthögskolan.

Symbolisk plats

Järntorget med omnejd har historiskt varit förknippat med arbetarrörelsen. Här finns flera verk som representerar dess olika aspekter. Förutom arbetarmonumentet finns här byster av profiler ur arbetarrörelsen, som Dan Andersson, Hjalmar Branting och Charles Lindley.

Olof Palmes plats fick sitt namn i augusti 1986, efter mordet på statsminister Olof Palme.

Seglats

Seglats © Elma Oijens. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Seglats © Elma Oijens. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Elma Oijens skulptur invigdes den 26 januari 1973, troligen i samband med att fastigheten på Rosenlundsgatan 4 var nybyggd.

Två människofigurer, en man och en kvinna står i en slags akrobatisk pose på en stiliserad båt. Kanske handlar det om livets seglats?

Elma Oijens har utfört ytterligare fem offentliga verk i Göteborg, varav en är ”Arbetarhustru” på Kapellplatsen.

Konstnären Elma Oijens 1907 – 1992 var verksam som skulptör. Utbildad på Valands konstskola, Göteborg, 1942 – 45

Skärgårdsfiskare

"Skärgårdsfiskare" © Svenrobert Lundquist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
"Skärgårdsfiskare" © Svenrobert Lundquist/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturgruppen i fem delar som heter ”Skärgårdsfiskare” beställdes av företaget Stena Fastigheter som vid tiden för placeringen hade sitt huvudkontor i byggnaden bredvid.

Att skulpturen hamnade där beror mindre på huvudkontorets placering än platsens historiska betydelse eftersom det var där fiskarna från skärgårdsöarna kom in med sina båtar och landade sin fisk för att sälja den till uppköparna.

Scenen som beskrivs i konstverket kan vara just en sådan händelse. Vi ser en man i keps sittande på en låda i färd med att rensa den nyfångade fisken. Framför honom en hund med blicken ner mot lådan med den rensade fisken. Bredvid står en pojke och tittar på. Nedanför mot kanalen ser vi en fiskare överlämna en låda med fisk, till en fiskhandlare?

Den lille gossen sägs föreställa Sten A Olssons far Gustav Olsson som liten (eller är det Sten A Olsson själv?).

Konstnären skriver: En mycket ung pojke iakttar och reflekterar. Vad skall han syssla med som vuxen? Bli fiskare eller redare?.

Text på skulpturen: Fiskare från skärgården landade och sålde här sin fisk under slutet av 1800-talet

En kopia av skulpturen finns även på Donsö i Göteborgs södra skärgård där familjen Olsson bodde och verkade.