Här bor vi

© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Två barn står framför en liten port eller öppning och hälsar besökarna välkomna.

Kanske säger de, som titeln indikerar, ”Här bor vi!”.

Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.

Shirehäst

© Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

En liten häst står och betar utanför ett hus i Biskopsgården.

Idén till skulpturen kom till när konstnären var ute på resa i England. Vid ett tillfälle såg hon en Shirehäst stå och beta och tecknade av den. Teckningen blev senare grunden till skulpturen.

Uppenbarligen är skulpturen populär bland de boende i området eftersom någon ibland ser till att den har hö att äta.

Konstnären Britt-Marie Jern

Konstnären Britt-Marie Jern är född i Åmål 1950. Hon utbildades på Hovedskous målarskola (som senare bytte namn till Göteborgs Konstskola) och på Valands Konsthögskola i Göteborg.

Hon är upphovskvinna till många offentliga utsmyckningar runt om i Sverige, många i Västra Götaland. I Göteborg finns bland annat en byst av Carl-Axel Moberg på Stadsmuseet, porträttet av Dan Andersson på Järntorget och Mannen och trädet i Bagaregården.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Blixt och Dunder

© Anne Lagergren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Anne Lagergren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Bland vädergatorna på Hisingen hittas en bronsstaty med vädertema.

”Blixt och Dunder”! Statyns namn knyter an till de gatunamn med vädertema som finns i Biskopsgården på Hisingen.

Är det åskguden Tor vi ser, halvt uppstigande ur ett moln och med blixten i de uppsträckta händerna?

Konstnären Anne Lagergren levde 1943 – 2016 och bodde och var verksam i Göteborg. Hon föddes som Ann-Charlotte Dahl i Stockholm och fick sin utbildning på Konstindustriskolan i Göteborg 1961 – 1968. På senare tid var hon verksam som lärare på Art Collage i Göteborg.

På Rymdtorget i Göteborg finns en annan av hennes bronsskulpturer, Hej från 1989.

Information

© Bertil Lengstrand © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Bertil Lengstrand © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Skulpturen ”Information” föreställer två kvinnor som tillfälligt möts och börjar samtala.

Den ena kvinnan har varit och handlat och bär en matkasse i var hand, medan den andra kvinnan står med sina händer i sidan och är uppenbarligen den som förser den andre med information, eller ”skvaller”.

Konstnären har lyckats ganska bra med att gestalta de två kvinnofigurernas kroppsspråk där den ena tydligt är den som passivt lyssnar och kanske inte är så värst intresserad av att ta del av informationen. Den andra figuren uttrycker, med sina händer bestämt placerade på höften, benen brett isär och kroppen lätt framåtlutad, en mycket stor säkerhet i att det hon berättar är både sant och mycket viktigt.

Om konstnären
Bertil Lengstrand (1928 – 2006) bodde och verkade i Göteborg. Han studerade på Hovedskous Målarskola och på Valands skulpturskola.
Offentliga arbeten i Göteborg, vid Volvo Torslandaverken, DAGAB , Gårdstensskolan, på Arvid Lindhamnsgatan. Han  finns representerad på konstmuseerna i Borås och Falköping samt Teatermuseet i Göteborg.

Källan

"Källan", © Åke Nordström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
"Källan", © Åke Nordström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Utanför ett bostadshus alldeles invid Guldhedsdalen finns en komposition av fyra ärgade bronsobjekt. Alla med former som associerar till vatten.

”Vattnets flöde kan vara en metafor för en känsla, hur livet flutit”, säger konstnären Åke Nordström om varför han ofta utgår från vatten i sitt konstnärskap. Skulpturen beställdes av Bostads AB Poseidon och kom på plats 2003. Precis som de flesta av konstnärens verk andas det stillhet och lågmäld rörelse.

Skulptören och tecknaren Åke Nordström föddes 1946 i Göteborg. Han fick sin utbildning på Valands konstskola i Göteborg och har sedan varit verksam i både Göteborg och Paris. Vid sidan om sitt eget skapande har han varit lärare på Hovedskous konstskola och Göteborgs folkhögskola.

Naturen och minnesbilder

Åke Nordström kombinerar olika material som trä, mässing, brons, glas och betong och arbetar ofta med naturen som motiv, i både teckningar och skulpturer. Enligt honom själv hämtar han inspiration från sina årliga vistelser i Jämtland, men också från sina egna känslor och minnen:

”Jag använder bilder av naturen för att beskriva något annat. Naturen får berätta en historia. En instabil vandring, men man får alltid ner en fot till slut. Det är minnesbilder. Synteser av naturupplevelser.”

Åke Nordström har också gjort skulpturen Tecken i landskapet bakom Götaplatsen vid musikhögskolan i Göteborg.

Utan titel

© Jan Steen/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Jan Steen/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

På en innergård mitt i Vasa finns den abstrakta skulpturen Utan titel från 1972.

Namnet Utan titel öppnar, tillsammans med de abstrakta formerna, upp för fri tolkning om vad det föreställer. Kanske kommer du på ett eget namn åt konstverket?

Verket är gjort av glasfiber vilket kan vara svårt att se. Det ser nämligen ut att vara i brons eftersom färgen och beläggningen med tiden antagit samma nyans som en äldre bronsskulptur.

Skulptören Jan Steen levde 1929–1997 och var utbildad vid Slöjdföreningens skola (numera Högskolan för design och konsthantverk, HDK) och konsthögskolan Valand i Göteborg. Han mottog bland annat Göteborgs stads kulturstipendium 1965 för sina arbeten. Förutom abstrakta kompositioner består hans konst av skulpturgrupper med sittande kvinnor och mödrar med barn.

Jan Steen har även gjort skulpturerna Abstraktioner, Charles Felix Lindberg och Gunnar Gren 1920–1991 som återfinns i Göteborg.

Stående

© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Som en totempåle reser sig denna abstrakta skulptur från 1972 i det tidstypiska bostadsområdet. 

Skulpturen gestaltar en rytmisk lek med former som tillsammans bildar en stående gestalt.

Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.

Regn

© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Den tre meter höga fontänskulpturen Regn var en gåva till Handelshögskolan från stiftelsen Richard C Malmstens minne, och har sedan dess prytt skolans innergård.

Skulpturen består av fjorton gråsvarta skivor av diabas. När skulpturens fontänfunktion är igång bildar skivorna en vridande rörelse där vattnet rinner ned mot karet som skulpturen är placerad i.

Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera Högskolan för design och konst, HDK), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.

Han har gjort flera offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Livets träd och Den hemlighetsfulla porten. Han har också gjort fyra skulpturer längs Älvstrandspromenaden: Sagan om ringen, Kub, Tub och Boj.

Verket Regn är en gåva från stiftelsen Richard C Malmstens minne. Verket skänktes för att uppmärksamma Handelshögskolans 90-årsjubileum och stiftelsens 30-årsjubileum. Stiftelsen har under åren bidragit med betydande belopp till skolans verksamhet och utveckling.

Kultur och Natur

© Sara Nilsson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

I Lorensbergsparken, alldeles runt hörnet från Kungsportsavenyn, berättar tre personligheter gjutna i aluminium om parkens historia.

Skulpturerna kom på plats 2018 efter att parken rustats upp med nya grusvägar, planteringar och sittbänkar. Utgångspunkten för parkens konst var att den skulle tillföra fantasi och lekfullhet. Efter en tävling gick uppdraget till konstnären Sara Nilsson, som tidigare gjort sig känd för sina trådsmala målade figurer i papier maché. Även här har hon skapat spensliga gestalter.

Genom sina tre berättare vill hon väcka besökarnas nyfikenhet, oavsett ålder – och samtidigt skildra platsens brokiga historia. Här har bland annat funnits tobaksplantage, tivoli, musikpaviljong och cirkus. Fortfarande idag finns här Lorensbergsteatern och Stadsbiblioteket.

Tre perspektiv

Går du in i parken från Avenyn möts du av kvinnan med blomsterplakat. Blomman liknar en tobaksplanta och hon står på en stubbe märkt med årtal som refererar till händelser i parken. 1764 avled tobaksfabrikören Andreas Damm. Han ägde då en 13,5 tunnland stor tobaksodling där Lorensbergsparken ligger idag. Ungefär 1825 omvandlades platsen till en park för allmänheten. 1916 stod Lorensbergsteatern färdig. 27 oktober 1963 spelade The Beatles på Lorensbergs cirkus på sin första utlandsturné.

På en geometrisk form står en kvinna med glasögon och väska i handen. Kanske är hon en ung student som passerar på väg till biblioteket? På sockeln finns också bland annat en uppslagen bok och en kaktus i kruka.

Den tredje skulpturen föreställer en man i frack och hög hatt på en svamp. Kanske en cirkusdirektör eller en teaterföreståndare?

Konstnären Sara Nilsson är född 1978 och utbildad på KV konstskola, Göteborgs konstskola och konstfack i Stockholm. Hon inledde sin bana med målningar inspirerade av 60- och 70-talsrörelser som gröna vågen, proggen, flower power och hippiekulturen. Senare blev hennes kännetecken minutiöst formade skulpturer av slätmålad papier maché.

Verket Kultur och Natur är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Läs mer om verket på Göteborg Konst: Konstnären Sara Nilsson gestaltar Lorensbergsparken.

A Line

© Judith Hopf/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Judith Hopf, "A Line", Scandinavium, 2018 © Judith Hopf/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist

En orange linje rör sig lekfullt över marken och bildar ett mönster. Anar du ett ansikte eller en vinkande hand i virrvarret?

Linjemönstret, som skulle kunna motsvara hockeyspelarnas rörelse över isen eller en ringlande kö, knyter visuellt samman en stor markyta utanför Scandinavium.

Konstverket är skapat specifikt för platsen av den tyska konstnären Judith Hopf och hennes kollega Florian Zeyfang. Det är en del av Scandinaviums ombyggnadsprojekt som slutfördes 2018 och har tagits fram i samarbete med Higab, Got Event, 02landskap arkitektkontor, ABAKO arkitektkontor och Göteborg Konst.

Komplext och lekfullt

Linjen, som ser ut att vara ritad i ett enda svep, är både komplex och lekfull, strukturerad och kaotisk – precis som stämningen kan vara i väntan på att bli insläppt till arenan. Den orange färgen knyter an till Scandinaviums ursprungliga kulör och vid linjens slut ligger en orange puck i jätteformat.

En av inspirationskällorna är den amerikanske konstnären Saul Steinberg. I hans humoristiska linjeteckningar kan du ständigt hitta nya perspektiv och sätt att se motivet. Enligt Judith Hopf handlar det bland annat om att lyfta det spontana och icke-perfekta:

”Det är lite som en dröm. Du klottrar lite på ett papper och sen förstoras det upp ute på en offentlig plats. Jag gillar det för det symboliserar att små idéer och det som inte verkade viktigt kan ses ur ett annat perspektiv och i ett större sammanhang.”

Delta i verket

Judith Hopf menar också att linjen är något vi alla kan relatera till. Så här beskriver hon det:

”Två punkter på en ritning kan bli ett ansikte. Det visar också hur mycket vi människor sätter oss själva i centrum och alltid försöker spegla oss själva. Men på platsen framför Scandinavium befinner sig linjen inte på en skulptur utan direkt på marken och använder omgivningen. På så sätt kan betraktarna också vara en del av verket, inte bara spegla sig i det.”

Judith Hopf föddes 1969. Hon har sedan tidigt 1990-tal bott och arbetat i Berlin och är professor vid Staatliche Hochschule für Bildende Künste i Frankfurt am Main. Hennes konst rör sig kring objekt, installationer, grafiskt arbete, text, performance och film. Hon har bland annat haft separatutställningar vid Secession i Wien, Portikus, Frankfurt och Badischer Kunstverein.

Här kan du läsa en intervju (på engelska) med konstnären som curatorerna Åsa Norberg och Jennie Sundén gjorde i samband med invigningen.