Mosaik

Mosaik © Ragnar Schmid/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Vid entrén till seniorboendet Allardhuset pryds väggen på två ställen av konstnären Ragnar Schmids mosaiker.

Den större mosaiken på den yttre väggen består av trianglar och kvadrater i olika färger som spelar mot varandra. Fyra ansikten är infällda som skapar en brytning mellan de konkreta och organiska formerna.

Runt hörnet är den mindre mosaiken placerad. En grön- och blåskimrande geometrisk komposition som vackert bryter av mot det gula teglets regelbundenhet.

Ragnar Schmid, född 1945 i Göteborg. Utbildad på konsthögskolan Valand 1969-74. Främst verksam som målare men har även arbetat med skulptur. Han är bland annat representerad på Göteborgs- och Borås museer och Statens Konstråd. Han har undervisat på Hovedskous målarskola i Göteborg och varit rektor för KV konstskola, Göteborg.

PicNic

PicNic © Barbara Häggdahl/Bildupphovsrätt 2019. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Är det ett uppdukat bord med vit duk som skymtar mellan träden i bostadsområdet Kaverös?

När man närmar sig förstår man snart att det inte är något ätbart som är placerat på bordet, utan några bronsföremål med en mer symbolisk betydelse.

På bordsytan finns fyra föremål; en karaff med hög fågelliknande hals, en sekatör, ett granatäpple och en kaffekopp. Granatäpplet är en vanligt använd symbol inom olika religioner och myter och har stått för ”fruktbarhet”, ”kärlek och äktenskap” och ”Guds nåderika välsignelse”.

Oavsett om det finns en specifik historia bakom föremålen eller ej väcker konstverket möjligen frågor hos betraktaren och kanske skapar man sig sin egen  berättelse om varför just dessa objekt är placerade på detta bord vid denna plats.

Barbara Häggdahl är född 1951 i Borås. Hon studerade på konsthögskolan Valand 1975-81. Representerad på museerna i Göteborg och Borås.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Stillhet

Väntan © Britt Ignell/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Utanför ett seniorboende på Doktor Allards gata i Guldheden sitter en kvinnogestalt på knä. Bronsskulpturen är knappt en halvmeter hög och vilar på en tvådelad granitsockel.

Konstverket är skapat av Britt Ignell, som också har utfört en liknande skulptur med titeln Väntan.

Skulpturen stals i januari 2020 och saknas för närvarande.

Det som för livet framåt

Så här säger konstnären Britt Ignell själv om sitt konstnärskap:

”Det som finns innanför och bortom har alltid intresserat mig mest. Just därför har jag så svårt att förklara vad det är jag försöker göra när jag arbetar med mina skulpturer och teckningar. Jag föreställer mig att jag försöker greppa det som rör sig inne i mina sinnen och knöla ner det i material.

Ibland kan det vara svårt att rättfärdiggöra det arbetet inför mig själv, särskilt i tider som kräver politiska och sociala ställningstaganden. I tider som vill ha konst som formulerar problemställningar eller spektakulära provokationer.

Varje konstnär, varje människa, måste vara trogen de krafter som för livet framåt. Det går inte att välja vem man är, vad som tränger sig på när energin ges utlopp. Det som går att göra är att skapa möjligheter för det som vill bli formulerat.

I bästa fall, det är vad jag hoppas på, kan jag på ett nästan magiskt sätt ladda ner någonting i mina arbeten som påverkar en betraktare. Fysiskt och sinnligt. Så att betraktaren kan få en bekräftelse på de egna inre skeendena.”

Bohuslänskonstnär

Skulptören och tecknaren Britt Ignell föddes 1957 i Göteborg och bor och arbetar i Bottna i Bohuslän. Hon utbildade sig på KV konstskola, Hovedskous målarskola och Valands konsthögskola. 1984 hade hon sin första separatutställning på Galleri Rotor. Britt Ignell är representerad vid Göteborgs konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg har hon, förutom Stillhet och Väntan, gjort skulpturen Torn som står på Samhällsvetenskapliga fakultetens innergård.

Konstverket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Järn och Sand

Järn och Sand © Göran Bäckström Foto: Arkivfoto

Skulpturen som försvann in i grönskan (och glömskan).

Mer eller mindre av en slump kom det fram att det skulle finnas en skulptur på Syster Estrids gata på Guldheden. Trots tidigare försök att lokalisera den misslyckats, fick vi nu en mer bestämd placering angiven och helt överväxt och dold i grönska hittades den till slut.

Konstnären Göran Bäckström (1926-?) gick på Valands konstskola 1951-56 och hade bland annat Endre Nemes som lärare. En tid efter utbildningen tappade han intresset för konst och började arbeta med annat.

Bakom en häck vid en parkeringsplats på Syster Estrids gata står nu denna modernistiska skulptur kvar, helt genom- och överväxt av träd och buskar och dold av häcken från gatan. Med tanke på titeln kan man tänka sig att den var placerad i eller nära en sandlåda/lekplats.

På några äldre arkivfoton från mitten av 1960-talet ser man hur skulpturen såg ut ett antal år efter att den kom på plats. Ateljéhusen på samma gata var inflyttningsklara 1957 och troligt är att ”Järn och sand” tillkom ungefär vid denna tid.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Grodan och gräshoppan

Grodan och gräshoppan © Sture Collin/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Konstnären Sture Collin har gjort tre konstgestaltningar till Syster Ainas gata i Guldheden. Alla är placerade i anslutning till bostadshusen.

Vid en första anblick är det lätt att tro att alla tre verken är inspirerade av fabler, men det är bara skulpturen Haren och sköldpaddan som har samma namn som en känd fabel.

Längst in på Syster Ainas gata står denna skulptur som även fungerar som en sittplats på var sin sida av det stora granitblocket. På toppen av mittblocket ser vi grodan bakom gräshoppan. Kanske ska de tävla om vem av dem som hoppar längst? Man kan också associera till de två kända figurerna i Tomas Funcks fabeldjursberättelse från 1949 om Grodan Boll och Kalle Stropp.

I texten nedan beskriver konstnären arbetet med de tre skulpturerna Haren och sköldpaddan, Babianen och kråkan och Grodan och gräshoppan

”Det har varit både roligt, spännande och jobbigt. Spännande, därför att att det var ett nytt motiv för mig. Jobbigt, för att jag har gjort allting själv, stenarbetet, gjutning (gjutning är ett slavarbete). Men jag har lärt mig mycket, mest kanske hur man inte skall göra. Roligt för att jag har försökt hitta varje djurs karaktär i modelleringen. Jag har verkligen studerat djuren, från böcker, video och i verkligheten. Jag har varit på Skansen och på Kolmårdens djurpark, tecknat och skissat. Jag har fångat grodor och gräshoppor och haft dem i terrarier. Angående sköldpaddan och haren har jag försökt hitta karaktären i arbetsmetoden. Sköldpaddan tog tre månader att göra, haren två timmar (modelleringen). Visserligen har jag gjort cirka åtta stycken harar innan jag blev nöjd, men ingen har tagit mer än två timmar att modellera. Det har varit en medveten metod. Ville åt känslan av sköldpaddans långsamhet och höga ålder, mot harens snabba nervösa?.”

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Haren och sköldpaddan

Haren och sköldpaddan © Sture Collin/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Konstnären Sture Collin har gjort tre konstgestaltningar till Syster Ainas gata i Guldheden. Alla är placerade i anslutning till bostadshusen.

Vid en första anblick är det lätt att tro att alla tre verken är inspirerade av fabler, men det är bara denna skulptur som har samma namn som en känd fabel.

I dagsläget (2019) återstår endast sköldpaddan eftersom någon stulit haren, vilket tyvärr gör att skulpturens berättelse går förlorad. Förhoppningsvis är det möjligt att återskapa den saknade delen. På ett av fotografierna syns verket komplett.

I texten nedan beskriver konstnären arbetet med de tre skulpturerna Haren och sköldpaddan, Babianen och kråkan och Grodan och gräshoppan

”Det har varit både roligt, spännande och jobbigt. Spännande, därför att att det var ett nytt motiv för mig. Jobbigt, för att jag har gjort allting själv, stenarbetet, gjutning (gjutning är ett slavarbete). Men jag har lärt mig mycket, mest kanske hur man inte skall göra. Roligt för att jag har försökt hitta varje djurs karaktär i modelleringen. Jag har verkligen studerat djuren, från böcker, video och i verkligheten. Jag har varit på Skansen och på Kolmårdens djurpark, tecknat och skissat. Jag har fångat grodor och gräshoppor och haft dem i terrarier. Angående sköldpaddan och haren har jag försökt hitta karaktären i arbetsmetoden. Sköldpaddan tog tre månader att göra, haren två timmar (modelleringen). Visserligen har jag gjort cirka åtta stycken harar innan jag blev nöjd, men ingen har tagit mer än två timmar att modellera. Det har varit en medveten metod. Ville åt känslan av sköldpaddans långsamhet och höga ålder, mot harens snabba nervösa?.”

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Babianen och Kråkan

Babianen och kråkan © Sture Collin/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Konstnären Sture Collin har gjort tre konstgestaltningar till Syster Ainas gata i Guldheden. Alla är placerade i anslutning till bostadshusen.

Vid en första anblick är det lätt att tro att alla tre verken är inspirerade av fabler, men det är bara skulpturen Haren och sköldpaddan som har samma namn som en känd fabel.

Vid fastigheten närmast Dr Fries torg står Babianen och Kråkan. På en dryga två meter hög granitpelare sitter en kråka och nedanför på ett granitblock sitter en babian.

Vad konstnären haft för tankar när skulpturen skapades kan vi bara gissa, kanske frågar han vilket av dessa djur som egentligen är smartast och en evolutionär vinnare, eller så är det en uppmaning till betraktaren att skapa sin egen berättelse?

Såhär beskriver konstnären själv arbetet med de tre skulpturerna Haren och sköldpaddan, Babianen och kråkan och Grodan och gräshoppan:

”Det har varit både roligt, spännande och jobbigt. Spännande, därför att att det var ett nytt motiv för mig. Jobbigt, för att jag har gjort allting själv, stenarbetet, gjutning (gjutning är ett slavarbete). Men jag har lärt mig mycket, mest kanske hur man inte skall göra. Roligt för att jag har försökt hitta varje djurs karaktär i modelleringen. Jag har verkligen studerat djuren, från böcker, video och i verkligheten. Jag har varit på Skansen och på Kolmårdens djurpark, tecknat och skissat. Jag har fångat grodor och gräshoppor och haft dem i terrarier. Angående sköldpaddan och haren har jag försökt hitta karaktären i arbetsmetoden. Sköldpaddan tog tre månader att göra, haren två timmar (modelleringen). Visserligen har jag gjort cirka åtta stycken harar innan jag blev nöjd, men ingen har tagit mer än två timmar att modellera. Det har varit en medveten metod. Ville åt känslan av sköldpaddans långsamhet och höga ålder, mot harens snabba nervösa?.”

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Tifo

TIFO © Per Petersson/Bildupphovsrätt, 2019 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

I juni 2015 invigdes den nya fotbollsarenan Bravida Arena på Hisingen. Tidigare låg här fotbollsarenan Rambergsvallen som var BK Häckens hemmaarena.

Den nya arenan byggdes och ägs av det kommunala fastighetsbolaget Higab. I samband med bygget utlystes en konstgestaltningstävling och två konstverk kom så småningom på plats. Gestaltningen på utsidan är utförd av göteborgskonstnären Per Petersson.

På den knappt två meter höga betongfris som löper utefter byggnaden har konstnären skapat en böljande linje, kanske beskrivande en studsande bolls väg över planen. Längs linjen finns också ett antal runda former placerade. Dessa har alla olika motiv med fotbollsanknytning. Bilderna träder fram från ett grovt raster bestående av borrade hål i olika storlekar.

Under dygnets mörka timmar tänds ett ljusspel i vitt ljus som simulerar en boll i rörelse längs fasaden. Inne på anläggningen är det även möjligt att manuellt starta ett animerat ljusspel i färg. Kanske när något extraordinärt händer i en match?

Per Petersson är född i Göteborg 1962. Utbildad på HDK (Högskolan för design och konsthantverk), Göteborg, 1984-88. Representerad på Röhsska Museet, Göteborg.

Teckning

Konstverket Teckning, Helena Mutanen, 2019
Teckning

Vad ser du? Skulpturen bland bostadshusen i Järnbrott är tvetydig, precis som 1800-talsteckningen den hämtat inspiration från.

Titeln på Helena Mutanens verk anspelar på en teckning som först publicerades i ett tyskt humormagasin 1892. Den kunde ses både som en anka och en kanin och blev senare en del av filosofen Ludwig Wittgensteins diskussion kring hur vi uppfattar olika former. När teckningen publicerades i hans skrift Filosofiska undersökningar 1953 fick den stor spridning.

Enligt vissa teorier sägs sättet du ser bilden på också kunna avslöja hur snabbt din hjärna arbetar och hur kreativ du är. En del hävdar att de som snabbast ser mer än ett djur i skulpturen eller teckningen är de som är mest kreativa. Andra undersökningar menar att människor ser olika djur beroende på när bilden visas. Runt påsk är det fler som ser kaninen först, medan människor i oktober oftare ser ankan. Oavsett vad du tror om det erbjuder motivet som storskalig, tredimensionell version ännu fler vinklar än originalet. Så vad ser du?

Kom på plats genom enprocentregeln

Konstverket kom på plats i april 2019 och är beställt och bekostat av Bostadsbolaget i Göteborg genom enprocentregeln. Den säger att en procent av kostnaderna i alla statliga och kommunala stadsutvecklingsprojekt ska avsättas för konst.

Helena Mutanen föddes 1965 och utbildade sig på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon arbetar främst med skulpturer och installationer och har undervisat på konsthögskolan i Bergen. Med sin debut 1999 på Galleri Engström i Stockholm fick hon stor uppmärksamhet. Därefter har hon producerat ett flertal utställningar i Sverige men också utanför landet, exempelvis på Centrum för nutida konst i Warszawa, på Gallery F 15 i Moss i Norge och på Charlottenborg i Köpenhamn i Danmark.

Hon har gjort flera offentliga konstgestaltningar i Sverige. I Göteborg finns också skulpturen Växa upp.

Verket ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Non-violence

Non Violence © Carl Fredrik Reuterswärd/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Strax norr om Götaplatsen på Avenyn står en ikonisk skulptur. Idén till pistolen med en knut på kom i sorgen efter mordet på John Lennon 1980. Idag är den en internationell symbol för antivåld.

Verket är ett av konstnären Carl Fredrik Reuterswärds mest kända och finns i flera versioner. Skulpturen på Kungsportsavenyn skänktes 1997 till Göteborgs Stad av Annemarie och Sven-Åke Sjöholm, grundarna av stiftelsen Önskebrunnen som stöder funktionshindrade barn och ungdomar.

Målaren, grafikern, skulptören och poeten Carl Fredrik Reuterswärd lärde känna John Lennon och Yoko Ono under en vistelse i Paris. Efter Johns död bad Yoko Ono Reutersvärd att göra en konstnärlig hyllning till John Lennon och hans fredsvision.

Många versioner

Efter att först ha stått i Central Park, skänktes den första skulpturen 1988 till FN och placerades framför FN-huset i New York. Verket har senare uppförts i många andra städer runt om i världen och har blivit en internationell symbol för fred.

Det finns fler variationer på originalskulpturen. Vissa har två knutar på pipan, men den vanligaste variationen är att revolvern bytts ut mot andra vapen. I Sverige finns Non-Violence, förutom i Göteborg, även som offentlig skulptur i Stockholm, Landskrona, Malmö, Täby, Borås och Halmstad.

Carl Fredrik Reuterswärd levde mellan 1934 och 2016 och började studera konst i Paris. Han fortsatte sedan på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm där han senare blev professor i måleri. 1969 flyttade han till Schweiz där han bodde och arbetade en längre tid. Hösten 1974 tillträdde han en gästprofessur vid Minneapolis konsthögskola i USA.

Carl Fredrik Reuterswärds verk finns på museer världen över, till exempel Sprengel Museum i Hannover, Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, MOMA i New York och Centre Pompidou i Paris.