Vassport

Vassport © Graham Stacy/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På en liten bergknalle i ett bostadsområde i Krokslätt har tre änder funnit sin plats sedan början av 1990-talet.

De tre änderna är en del av konstverket ”Vassport” som tillkom i samband med att bostadsområdet byggdes.

På bergknallen står två ”pelare” med varsin ”överliggare” som tillsammans bildar en port, en ingång. Nere på marken syns tre änder simma lugnt i skydd av vassen som i detta fall använts för att gjuta de två pelarna.

Kanske har konstnären här velat skapa en symboliskt lugn plats mitt i staden för både människor och djur?

Tyvärr har en av änderna inte varit så skyddad eftersom någon brutit loss dess huvud.

Graham Stacy är född 1940 i England där han studerade skulptur vid Chelsea School of Arts i London. Under 1965-67 studerade han på Valands konstskola i Göteborg. Han har haft ett stort antal offentliga gestaltningsuppdrag samt undervísat på bland annat Hovedskous målarskola och Chalmers Tekniska högskola i Göteborg.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Hästen

Hästen © Leo Pettersson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Ur ett vintergrönt buskage framför ett bostadshus i Kortedala sticker en betande häst fram sin nos. 

Den ca fyra ton tunga granitskulpturen placerades i början på 2000-talet på en gräsyta vid Beväringsgatan. Där stod den sedan fram till 2019 då den på grund av nybyggnation i området flyttades till sin nya placering på andra sidan av huset. I samband med flytten fick skulpturen en välbehövlig rengöring.

Hästen är sammansatt av tre delar vilka beskriver en hästs framben, hals och huvud. En till synes enkel, men ändå självklar gestaltning av en häst.

Skulptören Leo Pettersson är född 1953 och har gjort ett flertal offentliga konstgestaltningar i Sverige. Några av de mest synliga är Klippdocka på Redbergsplatsen och Kambrium vid Röda Sten (där för övrigt ytterligare en version av Klippdocka finns). Han är utbildad på konsthögskolan Valand 1973-78 och representerad på bland annat museerna i Göteborg, Borås, Skövde, Västerås samt på Bohusläns museum.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon i Göteborg.

Amason i strid med panter

August Kiss, kopia av "Amason i strid med panter". 1850 © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Inne i ett glashus i norra delen av Trädgårdsföreningen höjer en Amason-krigare sitt spjut för att skydda sig och sin häst från en attackerande panter.

Statyn är en av många kopior av det tre gånger större originalet framför Altes Museum i Berlin. Med verket fick den tyske konstnären August Kiss sitt stora genombrott 1839.

Precis som många andra konstnärer under mitten av 1800-talet inspirerades Kiss av de klassiska mytologiska berättelserna. En av dem handlar om amasonerna, en grupp persiska kvinnliga krigare. Med sin skulptur skildrar Kiss en dramatisk scen där en av dem försvarar sig och sin häst mot en attackerande panter.

”Husbondeväldets kullstörtande”

Med sin beslutsamma blick och handlingskraft väckte motivet stor uppståndelse i dåtidens Berlin. Nyheterna nådde hela vägen till Sverige. Så här stod det i tidningen Dagligt Allehanda i januari 1843:

”Under de sista månljusa nätterna i december samlade sig en stor skara af modiga och emancipationslystna jungfrur och mamseller, enkor och fruar, på den vida gårdsplanen utanför det gjuteri, där herr von Kiss håller på att gjuta en amazongrupp. En sammansvärjning som kan komma håren att resa sig äfven på den djerfvaste mans hufvud, ty det lär icke varit fråga om mer eller mindre än husbondeväldets kullstörtande, äktenskapets förkastande och ett evigt hat till alla dem som ej vilja böja sig under det milda, qvinliga oket.

Det har väckt en sensation hos Berlins manliga befolkning, så mycket mer som man ännu hotas med lagen om äktenskapsskilnaden. Ja man lär till och med ha anhållit, att amazongruppen icke må uppställs till allmänt åskådande, på det att de qvinliga sinnena icke ännu mer må retas.”

Skyddas av glas

Det finns ingen dokumentation om hur verket kom till Göteborg eller vem som bekostade det. Från början var det placerat utomhus framför Palmhuset i Trädgårdsföreningen.

Skulpturen är gjuten i zink som är ett mycket mjukare och känsligare material än brons. Den målades sedan i olika färgskikt för att se ut som att den var gjord i brons. Materialet tog med tiden skada och även ena armen och spjutet försvann. 2006 beslöts att konservera skulpturen, komplettera den med en ny arm med tillhörande spjut och flytta in den i ett skyddande lusthus.

Det finns ytterligare en kopia av skulpturen, som nu finns i Tyskland. Den är gjuten hos företaget J.&C.G. Bolinder i Stockholm någon gång under 1800-talets senare hälft. Amasonerna är också ett relativt vanligt motiv i konsten, exempelvis finns skulpturen Sårad Amason framför Göteborgs Konstmuseum.

Skulptören August Kiss levde mellan 1802 och 1865 i Berlin. Efter genombrottet med Amason i strid med panter fick han flera prestigefyllda uppdrag och utförde bland annat ryttarstoder av Fredrik II och Fredrik Vilhelm III.

Tuppen

© Henry Johansson, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På Timgatan i Kortedala gal en modernistisk tupp mot skyn.

Skulpturen består av flera sammansatta delar som tillsammans bildar en tupp. Konstnären Henry Johansson har berättat att han inspirerades till skulpturen av en grannes tupp, som varje eftermiddag spatserade förbi tillsammans med fyra hönor.

Henry Johansson levde 1927-2018 och arbetade ofta med fantasi och lekfullhet i sina skulpturer. Han var lärare i skulptur på Högskolan för design och konsthantverk (numera HKD-Valand).

Konstverket Tuppen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Nallebjörn

Nallebjörn © Pecka Söderberg/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Denna ”Nallebjörn” hör nog till ”tungviktarna” bland kramdjur både i storlek och vikt.

På en ompysslad grönyta mellan bostadshusen i Kortedala sitter Pecka Söderbergs ”Nallebjörn” med armarna pekande rakt ut i en enkel vädjan om att få en kram. Fast denna ”Nalle” är nog inte lika mjuk och inbjudande att krama om som barndomens nallar.

Det är i detta motsatsförhållande som något intressant uppstår; motivet kontra materialet.

Pecka Söderberg, född 1962, är utbildad på Konsthögskolan Valand, 1991-96. Han arbetar i olika material men kanske med en förkärlek för trä. På sina utställningar har han visat bemålade skulpturer föreställande djur och människor.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Liggande hunden

© Lennart Sundqvist/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På en gräsyta i Adventsparken i Kortedala ligger denna lite luggslitna blandrashund och blickar ut över omgivningen.

Kanske är det en italiensk gatuhund av oklar ras som vi ser återgiven på gräsmattan? I vart fall berättar konstnären att han inspirerats till skulpturen under en resa till Italien.

Inte långt från den liggande hunden finns en förskola och troligen har denna bronshund fått mer uppmärksamhet och blivit mer omhuldad av olika barn under åren än sin italienska förlaga.

Konstnären Lennart Sundqvist (1935-2017), studerade på Konstfack i Stockholm och senare på Valands konstskola i Göteborg under 1950-talet.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Tulpan och hand

© Eva Lange/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Eva Langes ”Tulpan och hand” är en välkomnande entrésymbol till  Adventsparken i Kortedala.

Konstverket består av två delar, den ena i granit och den andra i brons. Den mindre delen i granit föreställer en förenklad och stiliserad utslagen tulpanblomma. Mitt emot den i dialog står ”handen” som förutom att föreställa en hand även kan leda tankarna till en ännu ej utslagen tulpanknopp.

Handen i denna utformning kan också inrymma fler tolkningsmöjligheter; en uppmaning till att stanna upp; en öppen och välkomnande hand som säger; – ”Hej, välkommen” eller kanske en beskyddande förlåtande hand.

Helt säkert finns det fler tolkningsmöjligheter av denna konstgestaltning.

Eva Lange föddes 1935 i Stockholm. Hon är utbildad vid Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. Eva Lange har gjort ett stort antal offentliga konstgestaltningar och hon är representerad på bland annat Moderna museet och Göteborgs konstmuseum. 2015 fick hon som första kvinna motta Sergelpriset.

Konstverket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Rullskridsko­åkare

Rullskridskoåkare © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Utanför ett bostadshus i Kortedala står en ung kvinna på rullskridskor med ögonen slutna. Nedanför hennes fötter ligger ett äpple. Tar hon en paus i åkandet eller är gestaltningen en symbol för något annat?

Detaljernas mästare har han kallats, konstnären Peter Linde som inspireras av virtuoser som Michelangelo, Leonardo da Vinci och Donatello.

Här har han format en ung kvinna med händerna på höften i en beslutsam pose, benen i kors och med rullskridskor på fötterna. Framför henne ligger ett äpple. Tar hon just ta en paus i åkandet eller är hon och frukten en symbol för kunskap och förmågan att balansera sig genom livet?

Genom ögat ut i handen

Med sin hantverksskicklighet och förmågan att ge sina verk ett andligt och innerligt uttryck har Peter Linde fått förtroende att föreviga personligheter som Hjalmar Söderberg, Alice Babs, Moa Martinson, Ingmar Bergman, Ingemar Johansson, Karin Boye och Zlatan.

Så här beskriver han det själv:

”Det handlar om att ha total inlevelse i det du ser och i det du ska göra och att glömma bort dig själv. Någonting läggs till något du inte kan råda över. Det är det som är det allra viktigaste att få tag i. Livet är inte bara en fysisk företeelse, det är någonting annat, en dimension till, och den dimensionen är kanske den allra viktigaste.

När du har en modell framför dig så känns det nästan som kaos, allting flyter och rör sig. Så ska du låta detta sila genom dig, in genom ögat och ut genom handen, och sedan blir det en slags ordning på det där kaoset – det flytande livet. Den njutningen, att få känna på själva livet i din hand, det är en underbar känsla.”

Skulptören Peter Lindhe föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Hans skulptur av Ingemar Johansson, Ingo the Champ, står utanför Ullevi och skulpturen Karin Boye utanför Göteborgs stadsbibliotek.

Konstverket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Velázsquez flicka

Velázsquez flicka © Asbjörn Andresen, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Utanför ett 50-talshus bredvid Kyrkbytorget på Hisingen står en ung spansk prinsessa. Eller i vart fall hennes frisyr.

I sin skulptur har Asbjörn Andresen på ett lustfyllt sätt hämtat inspiration från 1600-talskonstnären Diego Velázquez och ett av hans porträtt av den 14-åriga spanska prinsessan Maria Teresia. Den mest framträdande likheten mellan skulpturen och målningen är den breda barockfrisyren.

Skulpturens överkropp är gjuten i brons efter en förlaga i trä. De tydliga spåren av träet, skruvarna och metallbanden som använts till förlagan ger ett speciellt och levande uttryck. Underkroppen är huggen i granit och är samtidigt skulpturens sockel. Skulpturen finns också i Strömstad, men med en annan sockel.

Varm choklad

Diego Velázquez var en barockmålare och en av de mest framstående spanska målarna genom tiderna. Han var hovmålare hos kungen Filip IV av Spanien och gjorde bland annat många porträtt av hans dotter, Maria Teresia. Som ättling till en österrikisk ärkehertig titulerades hon ”Maria Teresia av Österrike”.

22 år gammal gifte hon sig med kung Ludvig XIV av Frankrike som en symbol för fred mellan Spanien och Frankrike. Maria Teresia utförde gärna och ofta den traditionella fromhetsövningen för franska drottningar, som bestod i att rituellt tvätta fötterna på de fattiga, och hon utövade ibland välgörenhet på fattigsjukhus. Hon gynnade särskilt Franciskanorden, och grundade ett vandrarhem för pilgrimer. Hon var också den som gjorde varm choklad modern i Frankrike och därefter i resten av Europa.

Den blå stenen

Skulptören Asbjörn Andresen har deltagit i många projekt på tema ”det offentliga rummet”. Stor uppmärksamhet fick han för sitt verk Den blå stenen, som gjorde Olav V:s plats i Bergen till en självklar mötesplats. Han bor och verkar huvudsakligen i Bohuslän, verkar emellanåt som gästlärare på arkitekthögskolan i Bergen och medverkar flitigt i olika former av projekt i och utanför Sverige.

Jord och kosmos

Jord och kosmos © Börje Lindberg/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Några år efter att Odontologen på Medicinareberget byggdes 1967 tillkom detta konstverk som är finansierat av Statens Konstråd.

Som ur en jättelik käft som tvingats upp av en inre kraft ser man en expanderande form tränga sig- eller slungas ut.

Är detta kanske en bild av  jordens- och kosmos födelse, alltings tillblivelse, vi ser?

Det är en ganska stor uppgift att ta på sig att vilja gestalta en sådan händelse i skulptural form. Men nog har konstnären lyckats förmedla en känsla av enorm kraft i detta verk.

Konstnären Börje Lindberg (f. 1928) utbildade sig på Kungliga konsthögskolan i Stockholm under 1950-talet för bland annat Bror Hjort och Stig Blomberg.

Verket förvaltas idag av det kommunala fastighetsbolaget Higab I Göteborg.