Stål-arkiv - Göteborg Konst

Flykt

Ett foto av en lykta med siluettmotiv framför ett nybyggt hus.

"Flykt" av Johan Thurfjell.

Konstnären Johan Thurfjell har skapat verket ”Flykt” till Nils Holgerssons plats vid Selma Lagerlöfs torg.

Verket består av tre lyktor med siluettmotiv, och en ljusslinga. Tillsammans bildar de en installation som ramar in Nils Holgerssons plats.

Den första lyktan och ljusslingan sitter på fasaden ut mot platsen, mitt emot Selma Lagerlöfs center. Den andra och tredje lyktan hänger i varsin handsnidad lyktstolpe i trä vid torgets kortsida.

En berättelse i tre delar

Lyktornas motiv är en berättelse i tre delar. Det går att följa en liten figur som ger sig av på ryggen av en gås i den första lyktan, gåsens flykt över landskapet i den andra och slutligen någon form av farväl mellan gåsen och figuren, som i den tredje lyktan har landat.

– Verket handlar om sagoberättande, om stämningen som uppstår kring en ensam ljuskälla, en lykta. Jag har tydligt utgått från Nils Holgerssons underbara resa i motiven, men valt att ge de tre lyktorna enskilda titlar: Avfärden, Flykten, Ankomsten. Detta för att öppna upp verket med ord som kan ha olika betydelser, säger Johan Thurfjell.

Känslan av att flyga

De tre lyktorna har olika färg för att separera berättelsens olika delar och ljusslingan, som symboliserar fågelns flykt, går i samma färger som lyktorna.

– Jag tänker att verket också handlar om att flyga, känslan av att sitta på en stor fågel, vilket jag ville gestalta i den svepande linjen över husfasaden, säger Johan Thurfjell.

Om konstnären

Johan Thurfjell föddes 1970 i Solna och är baserad på Tullgarn utanför Vagnhärad. Han är utbildad på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm samt på Otis College of Art i Los Angeles. I sitt konstnärskap intresserar han sig för hur människor använder berättelser för att beskriva och bearbeta det som är viktigt i deras liv. Och hur berättelser, traditioner och legender kan öppna dörren till en rikare förståelse för livet självt.

Familjebostäder i Göteborg har beställt konstgestaltningen och Göteborg Konst har lett processen. Konstgestaltningen finansieras av enprocentregeln, som innebär att när Göteborgs Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av byggkostnaden till konst.

Levande Legend

"Levande Legend" © Catrin Andersson, 2022. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

På det stora 60-talshuset på Kustgatan syns olika ljusreflekterande former i metall, som alla anspelar på vårt förhållningssätt till havet.

Levande Legend består av ett antal formationer i pulverlackerad stål och plåt, som sitter på den sydvästra fasaden, tillsammans med två instuckna väggnischer på båda sidor om den. Formerna anspelar på hur vi människor läser av havet, både idag och historiskt.

Formerna på den stora fasaden är hämtade från nutida vetenskapliga mätningar av de rörelser som finns under havets vattenyta, som spelar en viktig roll för vattencirkulationen i världshaven.

I den vänstra nischen består formen av en vattenlinje som är ritad för hand. Den ska visa på hur vi förr i tiden använde våra sinnen och naturens skiftningar för att läsa av naturen och havet. Den högra nischen är istället inspirerad av SMHI:s mätningar av havsnivåhöjningen, som bygger på digitalisering, tekniska mätningar och diagram.

Konstnären Catrin Andersson har berättat om verket:

”Området har en stark anknytning till havet genom historien. Jag har velat ta in detta och knyta samman platsen med dagens tankar kring hur kommande klimatutmaningar förändrar vårt förhållningssätt till och syn på havet och vatten.”

Byter skepnad

Titeln Levande Legend syftar på hur fasaden antar en ny skepnad efter tid på dygnet och under olika årstider. Metallen i konstverket är ljusreflekterande och varierar därför i sitt uttryck beroende på det som sker runtomkring. Solen och himlen, gatubelysning, trafikens rörelser och de boendes aktiviteter påverkar alla ljusspelet.

Plats med mångfacetterad historia

Platsen för fastigheten på Kustgatan 3 har en mångfacetterad historia, och de verksamheter som har legat här har på många sätt varit definierande för sin tid. På 1700-talet låg här Herrgården Bellevue, som var knuten till det intilliggande varvet och Ostindiska kompaniet. Under 1800-talet blev herrgården istället Hasselrothska skolan, i samband med att folkundervisningen började gälla i Sverige.

Den nuvarande fastigheten byggdes 1968 och har en tidstypisk sjöstensfasad. Huset hette då Hotell Klippan och var ett ungkarlshotell, där de boende till stor del var hemlösa hamnarbetare. I slutet av 80-talet omvandlades fastigheten till kontor och lägenheter.

Under 2020-2022 renoverades fastigheten av Familjebostäder, och då tillkom också konstgestaltningen Levande Legend, genom enprocentregeln.

Konstnären Catrin Andersson föddes 1974 i Helsingborg och är baserad i Jädraås. I sin konst arbetar hon ofta platsspecifikt, där material och arbetsprocess vävs samman med platsens historia. Havet, vetenskap och naturhistoriska händelser är återkommande teman i Catrin Anderssons konst.

Column 001

Column 001 © Anton Alvarez, 2022. Foto: Anton Alvarez.

En orange pelare sticker ut i ett bostadsområde nära Askimsbadet. Nästan fem meter hög reser den sig från marken som ett utropstecken.

Pelaren är gjord av keramik med en stålkonstruktion inuti och har en stark orange färg som står i kontrast till himlen, skogen och husfasaderna runtomkring.

Den påminner om en klassisk kolonn, ett tidlöst och välkänt arkitektonisk element. Men här är formen böjd och organisk, samtidigt som den ser ut att vara gjord av flera på varandra staplade delar. Ihop med den lekfulla, starka färgen gör det att kolonnen blir något helt annat än sin antika föregångare och dess ”perfekta” formideal.

Den böjda formen gör också att verket kan se olika ut beroende på vilket håll du betraktar det från. Går du närmare ser du att den glaserade, orangea ytan har ett eget liv och detaljrikedom som med fördel kan betraktas på nära avstånd.

Den första av flera?

Titeln, Column 001, kommer sig av att verket är konstnären Anton Alvarez första kolonn i denna skala – en antydan om att det tillkommer fler kolonner runt om i världen i framtiden.

Anton Alvarez föddes 1980 i Uppsala och uppväxt i Sverige och Chile. Han är utbildad bland annat på Konstfack i Stockholm och Royal College of Art i London. I sin konst arbetar han ofta med gränsöverskridande möten mellan traditionellt material och avancerad teknik.

Verket Column 001 är finansierat av Bostadsbolaget genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Di-Edersekvensen

Di-Edersekvensen är en konstgestaltning som lyckas ta tag i och aktivera hela den stora platsen. Konstnären Gert Marcus skapade skissen redan på 1960-talet, men verket realiserades långt senare, när Lindholmen gått från varvsområde till kunskapscentrum.

Verkets titel kommer från de grekiska orden ”Di” och ”eder” som sammansatt betyder ”två sidor”. Det består av tolv olikfärgade stålplåtar placerade i en v-form på en kullerstensbelagd yta.

Beroende på från vilket håll verket betraktas är färgerna helt olika. Den ena sidans färgskala på sex av plåtarna går från gulgrönt till blått, och på den andra sidan från varmgult till mörkt röd. Den andra raden med sex plåtar går i en färgskala från grått till svart.

Utöver den färgmässiga förskjutningen sker också en formmässig förskjutning av delarna: från den första kvadratiska hela plåten i två toner, till nästa där formen delas i två delar, varav en är lätt böjd. Denna sekvens fortsätter i resten av delarna som gradvis blir smalare och högre för att sedan avslutas i en cirka fem meter hög form i två delar, hopfogade i överkant.

Man kan säkert tolka in många olika betydelser om vad verket handlar om. Den gradvisa förändringen som verkets delar visar kan handla om kraft, påverkan och förändring. Eller så kanske verket beskriver hur ett segel fylls av vinden, om man hellre vill knyta an till placeringen nära havet och båtar.

Skissen till verket skapades av konstnären redan i mitten på 1960-talet, men kom att realiseras i stort format först många år senare.

Flyttades från Stockholm till Göteborg

I början av 1990-talet startade utvecklingen av Lindholmen, det tidigare varvsområdet på Hisingen.

Göteborgs Stad blev områdets nya ägare och placerade sex gymnasieskolor där. Det blev starten på det som idag kallas Kunskapscentrum Lindholmen.

De första bostadshusen i området började också byggas under denna tid. I samband med det köpte det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB in konstverket Di-Edersekvensen, som fanns färdigt och som tidigare visats i Stockholm. Verket fraktades ner till Göteborg. Innan det kunde sättas upp gjordes förstärkningar av konstruktionen och stålplåtarna målades om.

Konstnären var mycket nöjd över konstverkets nya placering på en plats, där det kunde breda ut sig på ett sätt som stämde överens med hans intentioner.

Konstnären skapade egen färglära

Konstnären Gert Marcus föddes i Hamburg, Tyskland 1914. Han flyttade till Sverige och bosatte sig i Stockholm dit han kom 1933. Han intresserade sig först för måleri och influerades bland annat av den franska konstnären Paul Césanne och hur man kunde skapa volym och rumslighet enbart med färg. Utifrån detta intresse skapade han en egen färglära som han sedan kom att använda under hela sitt konstnärskap.

Marcus var i princip självlärd och kom med tiden att kallas konkretist, vilket blir mycket tydligt i hans skulpturer, som ofta utgår från geometriska former som triangeln, kuben och cirkeln.

Under 1950-talet fick Gert Marcus ett flertal stora gestaltningsuppdrag då han bland annat gjorde flera stora väggmosaiker i Stockholm.

Gert Marcus avled 2008 i Stockholm, 94 år gammal.

RymdConfetti

RymdConfetti © Pia Hedström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

När mörkret lagt sig framstår platser, föremål, byggnader och växtlighet på ett helt annat sätt än i dagsljus. Pia Hedströms skulptur utgör ett utmärkt exempel på detta.

På dagen ser vi en nästan tolv meter hög, blank stålbåge resa sig i en välvd form, som uttrycker såväl rörelse och fart, som en del av en större tänkt elliptisk bana. När man närmar sig skulpturen syns det intrikata genombrutna mönstret som täcker hela ytan. Bakom mönstret ser man olikfärgade glas.

Dagtid lyckas RymdConfetti aktivera platsen genom sin storlek, form, rörelse och ytmässighet. På kvällen tycks platsen bli lite mer intim, omgärdad av byggnader och träd och då genomgår också konstverket en slags förvandling. Den hårda kantigheten och den stålblanka ytan löses upp av de olikfärgade ljusformerna och det är som om man får se ett smalt utsnitt av världsrymden med lysande kometsvansar, solar och planeter i olika banor.

Pia Hedström (född 1960) är utbildad på Konstfack, Stockholm och på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har gjort ett flertal offentliga gestaltningar runt om i Sverige och är representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum, Vetlanda Museum och Statens Konstråd.

RymdConfetti är beställd och bekostad av Skanska fastigheter genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

A bright memory from time past

A bright memory from time past © Patrik Bengtsson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist.

I skymningen eller när mörkret fallit kan man från gatan nedanför Sannaskolan se ett grönskimrande ljus uppe på skolgården. Ljuset ser ut att komma ifrån ett antal självlysande kristaller.

I samband med att Sannaskolan renoverades 2017 tillkom ett nytt ljuskonstverk av konstnären Patrik Bengtsson på skolgården. På en konstgjord sten är fem kristalliknande former placerade, spretande åt olika håll. I stålramar sitter grönt glas monterat och på insidan finns en belysning som tänds vid mörkrets inbrott.

Konstnären återkommer ofta i sina olika konstverk till begreppen tiden och förgängligheten. Verkets titel, som på svenska blir ungefär ”Ett ljust minne från svunna tider”, kan också kopplas till denna tematik. Minnesbilder från barndomen kan framstå i ett magiskt ljus och kanske är det en sådan känsla konstnären velat återskapa.

Skulpturen står fint i kontrast mot Sannaskolans stilrena funkisfasad.

Patrik Bengtsson föddes 1978 och är utbildad vid konsthögskolan Valand i Göteborg. Han arbetar i flera olika tekniker som skulptur, fotografi, måleri och teckning. Han har ställt ut på bland annat Alingsås konsthall och fick 2018 Kirunastipendiet.

Verket A bright memory from time past ägs av Lokalförvaltningen i Göteborg och är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Par på styltor

Par på styltor © Stephan Balkenhol/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Vid kårrestaurangen på Chalmers tekniska högskola balanserar en man och en kvinna på höga röda styltor. Med sina opersonliga kläder och neutrala ansiktsuttryck är de varken du eller jag och samtidigt var och en av oss.

De fem meter höga skulpturerna av den tyske Stephan Balkenhol kom på plats 2004. Först placerades de vid högskolans entré, men flyttades senare till gräskullen vid Sven Hultins gata. Figurerna är först handsnidade i trä och sedan avgjutna i brons.

Balkenhol, som intresserar sig för den mänskliga figurens roll i samtida konst, är känd för sin tekniska skicklighet när han med hammare och mejsel skapar sina gestalter.

Du och jag

Under hans tid på Hamburg School of Fine Arts var de minimalistiska och konceptuella trenderna starka och Balkenhol saknade den mänskliga gestalten. Sedan dess har han använt sitt konstnärskap för att återinföra människan i konsten. Själv har han beskrivit det så här: ”Jag måste återuppfinna figuren för att återuppta en avbruten tradition”.

Hans porträtterar människor och djur. I sina grovhuggna skulpturer kombinerar han anonyma mänskliga figurer med höga piedestaler, alla snidade av massiva block, ofta av poppel eller wawa. Figurernas yttre ger inga ledtrådar om social status, yrke eller personlighet. Ansiktsuttrycket är alltid allvarligt och neutralt. Just genom deras anonymitet gör konstnären dem till dig och mig. De är inga alls och på samma gång var och en av oss.

100 institutioner

Bildhuggaren Stephan Balkenhol föddes 1957. Hans verk har visats på många institutioner och i offentliga miljöer och skapat uppmärksamhet i städer som Rom, London, Paris, Berlin och New York. Han finns representerad på närmare 100 internationella institutioner, bland annat Neue Pinakothek i München, Peggy Guggenheim Collection i Venedig, The National Museum of Art i Osaka, Art Institute of Chicago och Hamburger Bahnhof i Berlin. Den hittills högsta skulpturen är en sex meter staty av cederträ i Ceasars forum i Rom.

Verket Par på styltor beställdes och bekostades av Statens Konstråd 2003.

Järn och Sand

Skulpturen som försvann in i grönskan (och glömskan).

Mer eller mindre av en slump kom det fram att det skulle finnas en skulptur på Syster Estrids gata på Guldheden. Trots tidigare försök att lokalisera den misslyckats, fick vi nu en mer bestämd placering angiven och helt överväxt och dold i grönska hittades den till slut.

Konstnären Göran Bäckström (1926-?) gick på Valands konstskola 1951-56 och hade bland annat Endre Nemes som lärare. En tid efter utbildningen tappade han intresset för konst och började arbeta med annat.

Bakom en häck vid en parkeringsplats på Syster Estrids gata står nu denna modernistiska skulptur kvar, helt genom- och överväxt av träd och buskar och dold av häcken från gatan. Med tanke på titeln kan man tänka sig att den var placerad i eller nära en sandlåda/lekplats.

På några äldre arkivfoton från mitten av 1960-talet ser man hur skulpturen såg ut ett antal år efter att den kom på plats. Ateljéhusen på samma gata var inflyttningsklara 1957 och troligt är att ”Järn och sand” tillkom ungefär vid denna tid.

Skulpturen ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Spiralnebulosa

På kvarteret Öster om Hedens innergård står tolv stjärntecken med färgglada ögon omgivna av stjärnor.

På en stensatt rundel, cirka åtta meter i diameter, syns en spiralform i en något ljusare nyans än det omgivande teglet. I spiralformen står 28 stolpar. Varje stolpe pryds antingen av en rund form med en stjärna och en rödfärgad rund glasbit, eller en figur som motsvarar ett av de tolv stjärntecknen i zodiaken.

Figurerna som representerar stjärntecken är gestaltade på ett för konstnären typiskt lustfyllt och humoristiskt sätt. De har fått uttrycksfulla ögon i olika färgställningar, som står i kontrast till den ärgade kopparen runt omkring.

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han var utbildad vid konstskolan Valand och ledamot i Konstakademien. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.

Verket Spiralnebulosa beställdes i samband med att kvarteret byggdes i början på 90-talet. Det nybyggda kvarteret döptes av Göteborgshumorn till ”Öster om Heden”, en anspelning på Öster om Eden (East of Eden), en roman av John Steinbeck som också har filmatiserats.

Verket ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Plante Noir

Gun Gordillos ”Plante Noir” (svart växt) står sedan 1993 framför entrén till Högskolan för design och konsthantverk.

En stiliserad enkel form som kan föra tankarna till en tulpan. Den översta plana delen av skulpturen är av koppar som med tiden ärgat och antagit samma färg som taken på skolbyggnaden. På undersidan av denna del sitter några färgade neonrör som kastar ett milt sken.

Konstnären Gun Gordillo är född 1945 i Lund. Hon bor och verkar i Köpenhamn.
Konstnärens hemsida.