Hagas historia

Hagas historia © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2016. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Hagas historia © Thord Tamming/Bildupphovsrätt 2016. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

På Haga Nygata finns detta minnesmonument över Hagas historia, utfört av konstnären Thord Tamming.

En lätt böjd, drygt tre meter lång bronsrelief på en granitsockel vänder sig ut mot Haga Nygata och Östra Skansgatan. På alla sidor finns motiv som berättar om Haga och dess historia.

Arbetare, konstnärer, poliser, hungriga människor, grävskopor och spårvagnar är avbildade på monumentet från 1996.

Vi ser kända husfasader, en del som fortfarande finns kvar. Bland annat syns huset som vetter ut mot Södra Allégatan där Frälsningsarmén huserar sedan 1895. Innan dess, mellan 1880 – 1895, fanns där en varietélokal som hette ”Concert de Boulevard”.

I motiven ser vi både Hagas dåtid och nutid. Huset där allaktivitetshuset Sprängkullen låg är avbildat med en ölutkörare som just lastat flaket med öl från Valhalls bryggeri. I mittpartiet finns ett parkeringshus. Uppe till vänster syns tre gitarrister under en banderoll med texten: ”Sprängkullen – för en revolutionär kultur”.

Om konstnären

Thord Tamming föddes 1939 i Mönsterås och är en svensk skulptör. Han fick sin utbildning vid Valands konstskola i Göteborg.

Utanför Nya Ullevi står ett annat av Thord Tammings verk, VM i fri idrott. I Kortedala finns hans skulptur Solidaritet.

Charles Lindley

Ture Jörgenson, "Charles Lindley", skulptur, brons, Järntorget, Göteborg. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Ture Jörgenson, "Charles Lindley", skulptur, brons, Järntorget, Göteborg. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Ett minnesmonument över en man som betytt mycket för arbetarrörelsen i Sverige, på en lika viktig plats.

Charles Lindley föddes som Carl Gustaf Lindgren i Stockholm 1865. Sitt engelskt klingande namn fick han av sina arbetskamrater på sjön. I femton år var han sjöman på brittiska lastfartyg och var aktiv i den brittiska arbetarrörelsen.

Han grundade fackföreningen Svenska Transportarbetarförbundet och var även en av grundarna till Internationella Transportarbetarfederationen där han under en tid var ordförande.

Charles Lindley var riksdagsman för Socialdemokraterna under åren 1907-1937.
Bronsbysten av honom placerades 1952 på Olof Palmes Plats, nära Järntorget. På sockeln står det ”Sjöman, agitator, arbetarledare”.

Charles Lindley avled i Stockholm 1957.

Symbolisk plats

Järntorget har historiskt varit förknippat med arbetarrörelsen. Här finns flera konstverk som representerar olika aspekter av arbetarrörelsen. Förutom Charles Lindleybysten finns här byster av Hjalmar Branting och Dan Andersson och ett minnesmonument över arbetarrörelsens historia. Här finns också skulpturen Järnbärare, ett monument över Göteborgs vanligaste yrke i början av 1800-talet.

En sjöman porträtterar en sjöman

Skulptören Ture Jörgenson (1907 – 1962) från Halland var även han sjöman innan han började på Konstakademien i Stockholm. Där hade han bland annat Bror Hjorth som lärare.

Som konstnär valde han ofta motiv från sjölivet. I mörka, dramatiska bilder skildrar han fartyg och maskinrum.

Bysten över Charles Lindley blev hans enda offentliga verk.

Sånings­kvinnan (Johanna i Brunns­parken)

Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturen från 1883 i Brunnsparken är Göteborgs näst äldsta, och den första som föreställer en kvinna. 

Konstverket föreställer en ung sående kvinna. Nere vid fontänskålen finns fyra svanar med vingarna utbredda, beredda att flyga iväg, och längre upp på kolonnen ser man åtta lejonhuvuden som sprutar vatten ur munnarna ner i fontänskålen. Statyn är gjord i brons, medan bassängen är gjord av granit.

Uppkallad efter modell eller namnsdag?

När verket göts i Paris hette det ”La Semeuse”, vilket översatt blir ”Såningskvinnan”. Men i folkmun är statyn mer känd som Johanna i Brunnsparken, och det finns två teorier om hur det inofficiella namnet har kommit till. Den första är att kvinnan som stod modell för Per Hasselberg ska ha varit en balettdansös vid namn Johanna Ekstein. Den andra teorin är att Johanna hade namnsdag dagen då statyn invigdes, och därför blev den mer svåruttalade franska titeln ersatt med Johanna i Brunnsparken av göteborgarna.

Verket bekostades privat av Pontus Fürstenberg, Carl Kjellberg, Jonas Reinhold Kjellberg, John West Wilson och Carl Krook, och skänktes till staden. Det kostade 40 000 kronor att uppföra.

Hopp om framtida framgångar

Många av de konstverk som placerades i staden under 1800-talet, och även in på 1900-talet, innehåller ett stort mått av symbolisk besvärjelse med hopp och förväntningar om framtida framgångar för Göteborg. Såningskvinnan faller in i den kategorin; vi ser ungt knoppande liv, groende frön, starka lejon och fåglar beredda att föra frukterna av detta liv ut i världen.

Under hösten 2015 renoverades Johanna-skulpturen och fick en välbehövlig översyn.  Ett av fotografierna är taget efter renoveringen och det är tydligt att skulpturen återfått något av sin forna glans. Tyvärr gillar fåglarna att sitta på Johannas huvud, vilket innebär att den nya fräscha ytan snart blir missfärgad.

Från snickarlärling till skulptör

Konstnären Per Hasselberg levde 1850-1894. Under tonåren var han snickarlärling i Karlshamn, och redan som nittonåring fick han gesällbrev i ornamentsbildhuggeri. Under ett par år arbetade han med detta i Stockholm och studerade samtidigt på Slöjdskolan (nuvarande Konstfack). 26 år gammal flyttade han till Paris, där han slog igenom som skulptör. Han blev kvar ända till 1890, då han flyttade tillbaka till Stockholm för en förlovning med konstnären Eva Bonnier.

Hasselberg drabbades dock av en obotlig sjukdom och förlovningen bröts. Efter en kort relation med Signe Larsson, som hade stått modell för Hasselbergs skulptur Näckrosen, föddes en dotter 1893. Hasselberg dog året därpå, bara 44 år gammal. Eftersom barnet ansågs vara en oäkting tvingades Signe att adoptera bort henne. Dotterns adoptivmamma och nya familj blev Eva Bonnier, Hasselbergs tidigare fästmö.

I Göteborg finns ett flertal skulpturer av Hasselberg, som till exempel Vågens tjusning vid Vasakyrkan och en bronsbyst av den samtida politikern och tidningsmannen S.A. Hedlund i Hagaparken. På Göteborgs Konstmusem finns originalen av Näckrosen, Snöklockan och Grodan.

Kort innan sin död var Hasselberg också rådgivare åt Pontus Fürstenberg, när han skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken, idag benämnt Palacehuset.

I arbete för arbete

Skulpturgrupp bestående av en gravid kvinna, en kvinna som ropar och en man som bär en fana.
"I arbete för arbete" © Sam Westerholm/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

På Olof Palmes plats vid Järntorget står Sam Westerholms arbetarmonument som minner om arbetarrörelsens historia i Göteborg.

I arbete för arbete är en skulpturgrupp i granit och brons som placerades på Olof Palmes plats 1986.

Skulpturgruppen består av tre figurer; en havande kvinna, en man med en fana och en kvinna som ropar.

På fundamentets sidor finns fyra reliefer som berättar om olika händelser som utspelats i Göteborg och som har haft betydelse för arbetarrörelsens framväxt. På dem finns både avbildningar och text.

Texterna lyder:

  • ”August Palm talar i Haga 1882”
  • ”Till minnet av dem som kämpade för bröd, rättvisa och frihet. Vad de vann ärvde vi. Arvet förpliktigar.”
  • ”Vräkningarna vid Olskroken 1936”
  • ”Hungerkravallerna 1914. Bytet fördelas.”

Konstnären Sam Westerholm föddes 1947 i Ingå, Finland. Han är skulptör och bildkonstnär. Sin utbildning fick han vid Konstfackskolan, Konstskolan Idun Lovén, Gerleborgsskolan och Konsthögskolan.

Symbolisk plats

Järntorget med omnejd har historiskt varit förknippat med arbetarrörelsen. Här finns flera verk som representerar dess olika aspekter. Förutom arbetarmonumentet finns här byster av profiler ur arbetarrörelsen, som Dan Andersson, Hjalmar Branting och Charles Lindley.

Olof Palmes plats fick sitt namn i augusti 1986, efter mordet på statsminister Olof Palme.

Boj

© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs med Älvstrandspromenaden finns fyra granitskulpturer gjorda av Pål Svensson. En av dem är Boj.

I en grovt huggen ram av granitblock sitter en lätt vinklad blankpolerad boj.

Varje skulptur har ett avstånd på cirka 80 meter mellan varandra. De tre andra skulpturerna är Sagan om ringen, Tub och Kub.

Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera HDK-Valand), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.

Förutom granitskulpturerna längs Älvstrandspromenaden har Svensson gjort flera andra offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Den hemlighetsfulla porten, Livets träd och Regn.

Skulpturen tillhör bostadsrättsföreningen vid fastigheten där den är placerad.

Kub

© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs med Älvstrandspromenaden finns fyra granitskulpturer gjorda av Pål Svensson. En av dem är Kub.

I en grovt huggen ram av granitblock sitter en lätt vinklad blankpolerad kub.

Varje skulptur har ett avstånd på cirka 80 meter mellan varandra. De tre andra skulpturerna är Sagan om ringen, Tub och Boj.

Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera HDK-Valand), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.

Förutom granitskulpturerna längs Älvstrandspromenaden har Svensson gjort flera andra offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Den hemlighetsfulla porten, Livets träd och Regn.

Skulpturen tillhör bostadsrättsföreningen vid fastigheten där den är placerad.

Fisk

Fisk © Ivana Machackova/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Fisk © Ivana Machackova/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

”Fisk” är den andra av två granistskulpturer av skulptören Ivan Machakova som är placerade på Norra Älvstranden.

Ur ett stort granitblock har formen av en fisk sågats ut och placerats ovanpå, vänd åt motsatt håll. Skulpturen bildar en negativ och en positiv form.

Den andra skulpturen längs Älvstranden av konstnären är Havets port, också den placerad precis vid vattnet.

Katedral 1

Katedral. © Arne Jones/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Katedral. © Arne Jones/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Arne Jones, ”Katedral 1” är ett av konstnärens mest kända verk och som även innebar Arne Jones konstnärliga genombrott.

Verket som utfördes under åren 1947-51, finns i flera exemplar runt om i Sverige.

1952 placerades verket på Flatåsplatån, en högt belägen plats ovanför bostadshusen, så att den kunde beskådas från flera håll. Allteftersom tiden gick växte buskar och träd upp och skymde verket, dessutom innebar den undanskymda placeringen att verket utsattes för vandalisering. 2004 placerades ”Katedral 1” på sin nuvarande plats efter att den blivit renoverad.

Verket köptes in 1952 av dåvarande Göteborgs Bostads AB, numer Bostadsbolaget.

Inte långt från ”Katedral 1”, står det andra av de två verk av Arne Jones, som finns i Göteborg, ”Universum” på Frölunda Torg.

Läs mer om Arne Jones (lexikonett amanda).

Dansande ungdomar

© "Dansande ungdomar", Lars Lindekrantz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
© "Dansande ungdomar", Lars Lindekrantz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturen föreställer tre unga människor. Två av dem, en pojke och en flicka dansar.

Den tredje, också en pojke, spelar flöjt. Osäkert om det funnits en flöjt eller om konstnären nöjt sig med en imaginär sådan?

Skulpturen ägs och förvaltas av Familjebostäder i Göteborg.

Ett tärningskast

© Bengt Inge Lundkvist, "Tärningskast". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
© Bengt Inge Lundkvist, "Tärningskast". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturen ”Ett tärningskast” föreställer en ung kvinna med två barn sittande på varsin tärning vid sina fötter.

Kvinnofiguren är vänd inåt byggnaden medan barnen har blickarna riktade åt motsatt håll (framtiden?). Kanske handlar verket om hur stor roll slumpen och tillfälligheter spelar för hur en människans liv kommer gestalta sig?

När konstverket placerades inrymde byggnaden Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs Universitet. Denna verksamhet har flyttat och byggnaden är numer studentboende.

Skulpturen är beställd och finansierad av Statens Konstråd och invigdes 1981.

Läs mer om konstnären (Wikipedia)