Brons-arkiv - Sida 13 av 18

Knoppning/Frö

"Knoppning/Frö", 1992 © Berit Lindfeldt/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Berit Lindfeldt utbildade sig på Valands konstskola under 1970-talet. Hon bor och verkar i Göteborg. 2014 visades hennes verk på en stor separatutställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

I Göteborg finns flera offentliga verk av henne, ”Hising Island” vid Kvilletorget och ”Boll” vid Älvsborgsplan i Majorna. Dessutom finns ett verk vid Volvos huvudentré i Torslanda.

I Majorna ligger Karl-Johansskolan, en unik byggnad i Göteborg, ritad 1924 av Gunnar Asplund. 1990 fick skolan omfattande skador vid en brand och efter renoveringen ville man ersätta en urna som tidigare varit placerad på utsidan av skolan. Berit Lindfeldt fick uppdraget av Lokalförvaltningen i Göteborg att skapa en skulptur som storleks- och formmässigt skulle knyta an till urnan. Hennes skulptur ”Knoppning/Frö” står sedan 1992 vid sidan av skolans entré. En oerhört laddad skulptur som i sin form nästan ser ut att kunna sprängas sönder av en inneboende kraft. Det finns ett citat av Albrecht Dürer som väl stämmer in på detta verk; ”Konsten ligger i sanning dold i naturen. Den som kan dra fram den, han har den”.

Den ursprungliga sockeln försvann efter att verket renoverats på grund av vandalisering.

Konstnärens hemsida: www.beritlindfeldt.se

Bohuslän

Bohuslän © Claes Hake/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Mellan Nordstan och Centralstationen står en skulptur med en historia lika brokig som sin slingrande form.

Skulpturen är gjord i granit och brons och är enligt konstnären själv skapad utifrån en naturtematik: havet, himlen och bergen, vilket återspeglas i skulpturens former.

Skulpturen har en brokig historia och var ett tag nära att gå förlorad. Bohuslän kom på plats på Centralstationen redan 1983. Då stod den inne vid ett av spåren, där verket var platsspecifikt utformat och tänkt att välkomna resenärerna till Göteborg. Men när X2000-tågen började köra på 1990-talet försvann Bohuslän plötsligt till förmån för en aluminiumställning som skulle användas för att putsa fönster på de nya tågen.

Det visade sig sedan att Jernhusen AB, en avknoppad del av SJ med ansvar för stationsområdet, hade kapat upp skulpturen för att sälja den som skrot. Turligt nog uppmärksammades detta i tid och skulpturen kunde så småningom räddas.

Skulpturen fick först en mer undanskymd plats inne på centralen, men 2009 flyttades skulpturen till sin nuvarande placering mellan Nordstan och Centralstationen. Det som från början var tänkt som en välkomsthälsning till tågresenärerna som kom till Göteborg, får nu vinka adjö och tacka för besöket istället.

Konstnären Claes Hake är född 1945. Han studerade måleri vid Konsthögskolan Valand och under studierna började han fatta intresse för skulptering. Till en början arbetade han främst med plastobjekt för att sedan övergå till lera, gips, brons och sten. Många av Hakes senare konstverk är ofta storskaliga granitskulpturer vilka finns på många platser i Sverige och i utlandet.

Claes Hake har skapat flera offentliga konstverk i Göteborg, som Arc, Solringen, Kunskapens källa, Minnesmonument Backabrandens offer och Näcken spelar upp.

Verket Bohuslän är inköpt av Statens konstråd, men ägs numera av Göteborgs Stad.

Ingo the Champ

Ingo the Champ. © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Utanför stora entrén till Nya Ullevi står Sveriges förste och ende världsmästare i tungviktsboxning. Att han är avbildad just i ögonblicket efter att han slagit ut Floyd Patterson och tagit världsmästartiteln är det göteborgarna som har valt.

Samma år som boxaren Ingemar Johanssson gick bort 2009 beslöt styrelsen för Charles Felix Lindbergs donationsfond att resa en staty till minnet av honom. Skulpturen skulle placeras utanför arenan Nya Ullevi, där han bland annat besegrade den då högt rankade amerikanen Eddie Machen inför drygt 53 000 åskådare.

Göteborgarnas favorit

En tävling öppen för alla anordnades och 44 anonyma förslag lämnades in. Förslagen ställdes ut i Stadsbibliotekets utställningshall. En jury med två konstnärer, representanter för donationsfonden, familjen Johansson, idrottsrörelsen och stadsbyggnadskontoret valde sedan ut tre av bidragen som visades på Idrottsmuseet: En variant där han gör sin berömda segergest, en där han sitter i neutral ringhörna – precis som han satt när han väntade på att få knocka Eddie Machen i EM-matchen 1958 på Ullevi – och en föreställer boxaren ögonblicket efter att han slagit ut Floyd Patterson 1959 och blivit världsmästare. Göteborgarna fick sedan rösta fram sin favorit.

I juni 2009 stod det klart att det var skulptören Peter Linde som hade vunnit med sitt bidrag. Peter Linde har tidigare gjort skulpturen av Karin Boye utanför Stadsbiblioteket i Göteborg.

Bronsskulpturen, som tog knappt två år att färdigställa, invigdes i september 2011. Sedan dess är det en 2,4 meter hög, 400 kilo tung Ingo som möter Ullevibesökarna. Han är realistiskt återgiven så som han kanske såg ut när han 1959 stod där i ringen i världsmästarmatchen som han vann på teknisk knockout i tredje ronden.

Skådespelet lockade

Ingemar ”Ingo” Johansson levde mellan 1932 och 2009. När han föddes bodde familjen på Prinsgatan 7. När Ingemar var 10 flyttade de till Västra Frölunda. Fadern arbetade som murare och Ingemar var stensättare innan han kunde livnära sig som professionell boxare. Boxningen fanns i familjen och såväl Ingos pappa som en kusin och båda bröderna ägnade sig åt det i perioder.

Intresset för boxning väcktes när Ingemar Johansson såg en boxningsmatch 1945:
”Jag stod överst i Mässhallen, såg ned i ringen och häpnade att folk var så tagna. De skrek som tokiga och jag förstod inte vad det var, som engagerade dem så våldsamt. Men skådespelet fångade mig, publikens rop fick samband med slagväxlingarna. Plötsligt stod det klart för mig, att jag hade lust att bli en av figurerna i ljusvalvet under lamporna. Hjärtat började banka i mig, när jag upptäckte, att jag ville bli boxare.”

Johansson gick med i Redbergslids Boxningsklubb som 13-åring och gick sin första match 1947. Samma år som han tog världsmästartiteln utsågs han också till Athlete of the Year i USA. När Ingemar Johansson drog sig tillbaka från boxningen 1963 hade han vunnit 26 av 28 matcher, varav 17 på knockout.

Skulpterade Boye

Skulptören Peter Lindhe föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Karin Boye utanför Stadsbiblioteket i Göteborg och skulpturen av Hans Blix vid Gripsholms slott i Mariefred.

Verket Ingo the Champ är beställt och finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Mörker, väx morgondag

"Mörker, väx morgondag" © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Vid vallgraven på Bastionsplatsen lyser ett svagt grönt ljus dygnet runt. Det skiner över en avbruten räls och sju par övergivna barnskor. Ett stenkast därifrån, inne på den judiska synagogans gård, står monumentets andra hälft.

Verket påminner om det som hände under andra världskriget, men också om att det går att ta sig igenom de mest fruktansvärda saker och skapa ett nytt liv. Initiativet till minnesmärket kom från den judiska församlingen i Göteborg.

Tanken om ett monument hade funnits i församlingen sedan 1980-talet. Men projektet var så stort att de inte helt lyckades slutföra det på egen hand. Idén var att skapa ett minnesmärke inne på synagogans innergård, ett verk som skulle innehålla namnen på alla församlingsmedlemmarnas släktingar som förlorat livet i folkmordet.

Ett blev två

Efter att ha legat på is under en tid återupptogs projektet i slutet av 1990-talet, nu tillsammans med Göteborgs Stad. Efter samtal mellan Göran Johansson, Göteborgs dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, och församlingen beslutades det att monumentet måste synliggöras i staden.

Samtidigt uppstod oro över att ett minnesmärke som offentliggjorde de mördades namn skulle kunna skändas och orsaka smärta för anhöriga. Lösningen blev två monument, ett på Bastionsplatsen och ett på synagogans innergård.

Mörker, väx morgondag på Bastionsplatsen kom till genom en tävling. Uppdraget gick till Kent Karlsson och verket uppfördes med 1,3 miljoner kronor i finansiellt stöd från Göteborg Stad.

När det invigdes i augusti 2009 till tonerna av det judiska blåsinstrumentet shofar var det en fyra meter hög spiralformad kolonn i brons som publiken fick se. På toppen av den lyser en fackla med grönt glas, dag som natt. Under den finns en halvcirkelformad järnvägsräls med övergivna barnskor. En bronsplakett påminner om alla de grupper som drabbades av Förintelsen.

Historien påverkar oss än idag

I sin skiss till verket skrev konstnären så här:

”Skor och räls står för det realistiska och bronspelaren får stå för det levande. Jag har gjutit av insidan av begagnade skor för att synliggöra formen på rummet inne i skon. Det rum som formats genom att kroppens tyngd pressas ut mot höljet som omsluter foten och möjliggör ett personligt avtryck. Rälsen är ett exempel på objekt som är avsett att vara till människans hjälp och fördel men som kan fylla motsatt uppgift.”

Kent Karlsson, född 1945 i Göteborg, är en svensk målare och skulptör. Han utbildade sig på Konstindustriskolan och Konsthögskolan Valand i Göteborg och senare på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han har varit verksam som professor i måleri vid Konsthögskolan Valand, Göteborgs universitet och gästprofessor vid Tokaiuniversitetet i Japan.

Monumentet på synagogans innergård är formgivet av församlingens arbetsgrupp. Det består av två mörkt gråblå monument i slipad granit. På dem finns namn och årtal och bönen Kaddish i relief. Varje församlingsmedlem med släktingar som mördades under Förintelsen har skrivit sitt eget namn och därunder släktingarnas. På verket finns totalt 1641 namn. Monumentet gör det tydligt att Förintelsen fortsätter att påverka människor och samhället än idag.

Minnesmärke – Raoul Wallenberg

Minnesmärke - Raoul Wallenberg © Charlotte Gyllenhammar/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

I Hagaparken mellan Vasastaden och Haga sover två utmärglade pojkar insvepta i en stor rock. Betongskivan de lutar sig mot täcks av ett svartvitt foto av en ung Raoul Wallenberg.

Charlotte Gyllenhammars verk ska påminna om historiens tragedier, men också om att inte tappa tron på den enskilda människans möjligheter att göra skillnad.

Motivet med de två sovande pojkarna skulle antagligen kunna vara hämtade från flera platser i Europa under andra världskriget. Den unge Raoul Wallenberg som är avbildad på den nästan tre meter höga betongtavlan har ännu inte utfört den historiska gärning vi minns honom för.

Raoul Wallenberg var en svensk arkitekt, affärsman och diplomat. Han skickades av den svenska regeringen till Budapest. Med hjälp av speciella skyddspass räddade han tusentals ungerska judar från nazisterna och Förintelsen i slutet av andra världskriget. När Ungern invaderades av sovjetarmén 1945 arresterades Wallenberg och fördes till Moskva.

Vad som hänt med honom därefter är okänt och runt om i världen hyllas han för sin insats. Gator och torg bär Raoul Wallenbergs namn. I USA är han avbildad på ett frimärke. Han står staty i London och Buenos Aires och är ihågkommen med minnesmonument bland annat i London, utanför FN-högkvarteret i New York och i Wallenbergs födelseort Lidingö.

Varför finns det så få Raouls?

2001 invigdes Wallenbergmonumentet i Stockholm och samma år beslöt Göteborgs Stad att det skulle uppföras ett i Göteborg. En skisstävling utlystes och av fem deltagande konstnärer valdes Charlotte Gyllenhammars förslag. I maj 2007 invigdes minnesmärket i Hagaparken av FN:s före detta generalsekreterare, Kofi Annan.

I sitt invigningstal lyfte han vårt individuella ansvar och hur lätt det är att blunda för andras lidande så länge vi själv inte är hotade. Han ställde också frågan varför det inte funnits fler som Raoul:

“It is fitting that we gather here today to honor Raoul. A unique and courageous individual who in the midst of unimaginable brutality found the strength, imagination and selflessness to protect the vulnerable and the threatened – the Jews of World War II Hungary.

The horrors of the war were not hidden; many were aware and yet.
I cannot think of him without posing the question ’Why were there so few Raouls?’

The evil that Raoul fought, like todays’s human rights causes, is not a matter for attribution. Or a problem for others. It is about personal responsibility and the need for each of us to think what we do, rather than seeking to shift the blame to some one else. It is a universal fight.

Let us remember that the Nazi officers were for the most part educated people, like you and me. Yet they were apparently at ease in their role. This should remind us how easy it is to blind ourselves to the suffering of fellow creatures, so long as our own comfort and security are not threatened.

Nazism was defeated about sixty years ago. But moral blindness is ever present. – Let us not close our eyes to crimes that shame us all. That is Raoul’s legacy. Inspired by his actions, let us fight against exploitation and oppression and stand up for freedom and human dignity. The battle for freedom and justice is never hopeless, but it is never finally won. Every morning we must wake up ready to fight again.”

En svävande ek

Konstnären Charlotte Gyllenhammar föddes 1963 i Göteborg och startade sin karriär som målare, men bytte efter sina avslutande studier vid the Royal College of Art i London inriktning till skulptur och installation. 1995 utnämndes hon till professor vid Konsthögskolan i Malmö.

1993 slog hon igenom på den svenska konstscenen med en upp och nedvänd ek, svävande över Drottninggatan i centrala i Stockholm. Konstverket med titeln Dö för dig fick en enorm uppmärksamhet. Efter detta följde flera innovativa verk och installationer.

I sin konstnärliga produktion har Gyllenhammar undersökt ämnen som identitet, gränsen mellan offentligt och privat, minnen, ofrihet och hotbilder. Gyllenhammar är representerad vid många stora nordiska, europeiska och nordamerikanska samlingar, bland annat Moderna Museet i Stockholm och the National Museum of Women in the Arts i Washington D.C.

Verket Minnesmärke – Raoul Wallenberg är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Balansören

Balansören © Rino Božajic/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Skulpturen Balansören för tankarna till en cirkusartist som utför ett avancerat balansnummer. Med händerna på en hjulaxel och kroppen lodrätt upp kan vi nästan ana honom rulla framåt i perfekt balans.

Balansören var från början placerad på Hammarkulletorget i Göteborg där den sattes upp 1984. På grund av upprepad vandalism och efter flera reparationer beslöt Bostadsbolaget att montera ner skulpturen. Den förvarades därefter under flera år i ett förråd.

År 2006 placerades den då nyrenoverade skulpturen i det nybyggda bostadsområdet Johannesörten på Guldheden, belägen högt upp på en mur med Toltorpsdalen nedanför.

Verket är skapat av konstnären Rino Božajic. Han föddes 1942 i Kroatien och kom till Sverige som politisk flykting i början på 1960-talet, där han sedan studerade vid konsthögskolan Valand. Božajic har varit lärare vid Studieverksamheten på Lillhagens sjukhus och universitetslektor vid Högskolan för design och konsthantverk, HDK. Som konstnär arbetar han med brons, betong och sten, gärna i stora format med abstrakta former. Han finns representerad bland annat på Göteborgs konstmuseum.

Elementens kamp

Två mansgestalter med mänsklig överkropp och fiskstjärtar istället för ben hotar varandra med varsin sten.

Verket kan ses som en illustration till naturkrafternas ursinne och styrka. Verket placerades ursprungligen på Olskrokstorget där det var placerat i en bassäng med fontäner men flyttades senare till sin nuvarande plats nedanför Sankt Paulikyrkan vid Redbergsplatsen. I samband med det togs fontän och bassäng bort.

Konstnären Anders Jönsson (1883-1965) har även utfört skulpturen ”Nalle” (som tyvärr är stulen).

Långa benet före

Tre udda figurer vandrar över torget. I täten en människoliknande gestalt, följd av en långsmal hundliknande figur med en katt på ryggen.

I samband med en ombyggnad av Kyrkbytorget kom ett förslag till Charles Felix Lindbergs donationsfond om att få en konstnärlig gestaltning på torget. Tre konstnärer bjöds in att lämna förslag och uppdraget gavs till Ragnhild Alexandersson, som skapade verket Långa benet före. Hennes humoristiskt gestaltade figurer i mjuka former är omtyckta av både barn och vuxna i området.

Skulptören Ragnhild Alexandersson är född 1947 och utbildad på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. Hon finns representerad på bland annat på Moderna museet i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg. I mycket av hennes konst märks hennes intresse för geologi och inspiration från resor till Mali i Västafrika och till Egypten.

Ragnhild Alexandersson har även skapat verken Lätt som en plätt, Älg och Fabler som finns runtom i Göteborg.

Verket Långa benet före är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Våren

Här ser vi en symbolisk bild av våren, på väg att knoppa ut ur sitt täcke av vinteris.

Verket donerades till Charles Felix Lindbergs donationsfond i samband med att ett annat verk av samma konstnär tillkom, en medaljong föreställande ”Johan Fredrik Carpelan”. Bägge verken placerades i Kungsparken, Göteborg.

Det andra verket saknas idag eftersom det har stulits.

Dimman

I Trädgårdsföreningen står en naken guldmedaljör i brons. Dimman är verkets namn, och finns i flera exemplar.

Dimman är ett av skulptören Gusten Lindbergs mest kända verk. Ursprungligen gjorde han den i gips. Det var 1885, då han levde i Paris.

Statyn är en guldmedaljör – vid 1889 år världsutställning i Paris tilldelades Gusten Lindberg en medalj för den.

Först 1904 högg den svenske skulptören en version i marmor. Den placerades på Nationalmuseum i Stockholm.

Därefter gjöts två exemplar av Dimman som bronsskulpturer. Den första skänktes till Stockholms stad. Den andra köptes av göteborgskrögaren Sophus Petersen. Den placerades i Lorensbergsparken i Göteborg 1914. Sedan 1975 har Dimman stått vid Palmhuset i Trädgårdsföreningen.

Ville modernisera konstutbildningen

Gusten Lindberg föddes 1852 i Stockholm som son till en sjökapten. Han var en av flera andra svenska konstnärer som reste till Paris på 1880-talet. Där lät de sig inspireras och påverkas av den moderna franska konsten.

Han tillhörde, ihop med bland andra Carl Larsson och Ernst Josephson, en grupp som kallade sig ”opponenterna”. De var en krets av 84 svenska bildkonstnärer, främst ur den yngre generationen, som organiserade sig.

1885 framförde de krav på Konstakademien om modernisering och reformering av konstutbildningen och konstnärsstödet. Kraven avvisades dock.

Gusten Lindberg finns representerad på flera konstmuseer runt om i Sverige. Tre av hans skulpturer finns på Hallwylska palatset i Stockholm. Han dog 1932 i Solna.

Verket Dimman är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.