"Barnmorskan Johanna Hedén" © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
[Verket är borttaget på grund av byggarbeten och ska placeras ut när allt är klart.] Utanför Kvinnokliniken på Östra Sjukhuset står en minnesbyst över Johanna Hedén, som var en pionjär på flera sätt inom svensk sjukvård.
Johanna Hedén föddes i Närke och arbetade i sin ungdom som piga och hembiträde. Så småningom utbildade hon sig till barnmorska. Efter en tid vidareutbildade hon sig till fältskär, en gammal benämning på en kirurg som utförde enklare kirurgiska ingrepp. 1863 blev hon den första kvinnan att få yrkeslicens inom yrket, och därmed blev hon den första kvinnliga legitimerade kirurgen i Sverige.
Hon har själv berättat: ”Jag tog fältskärsexamen till stor förtret för manliga yrkesidkare och sedan praktiserade jag på bruk och bistod ofta vid sjukdomsfall”.
Grundade fackförbund
Några år senare utnämndes hon till instruktionsbarnmorska och föreståndare vid Barnmorskeläroanstalten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. 1885 grundade hon det första och äldsta kvinnliga fackförbundet i Sverige, Göteborgs Barnmorskesällskap, och året därpå grundades även riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet på hennes initiativ, där hon själv blev vice ordförande. Hon startade också förbundets tidskrift Jordemodern, där hon regelbundet skrev fram till sin död.
Johanna Hedén var inte rädd för att skriva om kontroversiella ämnen, och skrev bland annat om våldtäkt och preventivmedel. Hon var engagerad i Göteborgs kvinnoförening och kritiserade samtidens idéer om att kvinnor inte borde ägna sig åt vetenskap. Hon dog 1912, efter att ha upprättat en fond åt barnmorskor i sitt testamente.
Göteborgskonstnär
Minnesbysten av Johanna Hedén är gjord av skulptören Inga-Louise Lindgren från Göteborg. Hon levde 1928-2014 och var utbildad bland annat vid konsthögskolan Valand. Lindgren har gjort många offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg återfinns till exempel Klotet, lejonet och tvillingarna vid Radiotorget och Möte vid Hvitfeldtsplatsen.
Verket Barnmorskan Johanna Hedén är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning. Verket ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen.
"Hej" © Anne Lagergren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
En skulpturgrupp bestående av tre mansfigurer och en avgränsande vägg. Två av figurerna skakar hand och kanske är det de som enligt titeln, säger ”hej” till varann.
Bakom väggen alldeles vid en öppning i planket står en tredje figur som uppenbarligen inte är med i konversationen. Kanske vill konstnären förmedla känslan av utanförskap och att inte höra till?
Konstnären Anne Lagergren levde 1943 – 2016 och bodde och var verksam i Göteborg. Hon föddes som Ann-Charlotte Dahl i Stockholm och fick sin utbildning på Konstindustriskolan i Göteborg 1961 – 1968. På senare tid var hon verksam som lärare på Art Collage i Göteborg.
I Biskopsgården på Hisingen hittas en annan av hennes skulpturer, Blixt och Dunder från 1993.
Verket Hej är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Klättraren" © Björn Therkelson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
”Klättraren” föreställer en mansfigur som sträcker sig framåt för att ta ett kliv uppåt. Figuren befinner sig här i den sista oåterkalleliga fasen, utan att veta om underlaget bär.
Skulpturen köptes in 1986 på utställningen ”Skulptur i parken”. Planer fanns att placera Klättraren på Drottningtorget men står nu i Trädgårdsföreningen vid kanalen mot Stora Nygatan.
Konstnären Björn Therkelson, född 1946, är utbildad på Konstfack och Hovedskous målarskola, Göteborg. Han är verksam som skulptör, tecknare och grafiker. Han har gjort flera offentliga gestaltningar, bland annat i Falköping, Halmstad och Floby. Han är representerad på Göteborgs konstmuseum, Statens konstråd och Skövde konstmuseum.
Verket Klättraren är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Karin Boye". © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Ofta syns en färsk blomma i handen på skulpturen utanför stadsbiblioteket. Karin Boye var både en älskad och banbrytande svensk poet och författare.
”Ja, visst gör det ont när knoppar brister”. Så börjar en av hennes mest kända dikter. Karin Boye föddes i Göteborg 1900. 40 år senare tog hon sitt liv. Hon var en svensk författare, poet och översättare och räknas till den andra generationens svenska modernister. Mest uppmärksammad blev hon för sin poesi. Men hon skrev också artiklar, noveller och romaner, bland annat den dystopiska science fiction-romanen Kallocain och den självbiografiska Kris.
Karin Boye var ledamot i det litterära samfundet De Nio. Under 30-talet då homosexualitet fortfarande var ett brott i Sverige, tog hon steget ut att leva som homo- och bisexuell.
Enligt konstnären Peter Linde hämtade han inspiration från flera av hennes dikter i arbetet med porträttet. Jag vill möta…, som var en av dem, slutar så här:
Våren gryr i vinterns trakter
Där jag frös
Jag vill möta livets makter vapenlös
När Stadsbiblioteket genomgick en större ombyggnad placerades skulpturen tillfälligt i Trädgårdsföreningen, men är sedan 2014 tillbaka utanför biblioteket.
Skulptören Peter Linde föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Ingo the Champ utanför Ullevi och skulpturen av Hans Blix vid Gripsholms slott i Mariefred.
Verket Karin Boye är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
© Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Vid en promenadstig utanför det som tidigare var Vidkärrs barnhem står en liten skulptur av brons. Det är en hopkrupen barngestalt med uppåtriktat ansikte, men utan ansiktsdrag.
Skulpturen hade från början en bronsplakett med texten: ”Under åren 1935–1976 har många barn mött kärlek och omtanke på Vidkärrs barnhem och fått en god start i livet.”
Texten togs bort efter protester från flera av dem som vistats på barnhemmet som barn. De vittnade istället om övergrepp och vanvård. Berättelserna blev allmänt kända i och med Vanvårdsutredningen i början av 2011. 2014 visade Göteborgs Stadsmuseum en utställning om Vidkärrs barnhem.
Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.
Verket Ensam är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Inner sources" © Hagbart Solløs/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Upp ur marken snett framåtriktade, skjuter tre svarta stenar. De ser ut att i etapper beskriva en formmässig födelseprocess.
Skulpturens delar i varierande storlek, från den första lilla, lite råa kantiga, till den sista stora, där en mjukt polerad spetsig form ser ut att knoppas fram och spränga undan sitt yttre skal.
Verket köptes in på utställningen med norsk konst i Trädgårdsföreningen 1987. Där var verket placerat ända tills att det 2014 flyttades till området utanför Centralstationen.
Hagbart Solløs föddes i Alta, Norge, 1951 och är en norsk skulptör. han har gjort ett stort antal offentliga konstgestaltningar framförallt i Norge men också i andra länder. Utbildad vi Statens håndverks- och kunstindustriskole, 1977-80 och Statens kunstakademi 1980-85.
Verket Inner Sources är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
© Pål Svensson/Bildupphovsrätt, Sverige, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
Nära vattnet i Trädgårdsföreningen står Den hemlighetsfulla porten, som skapar en illusion med hjälp av dagsljuset.
Skulpturen består av tre stora granitblock, två stående och ett tredje som ligger ovanpå. Under dagtid skapas en illusion att den smala öppningen mellan blocken är större än vad den är, genom att de polerade insidorna av blocken fångar upp dagsljuset.
Vart porten leder förblir dock höljt i dunkel.
Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera HDK-Valand), Hovedskous målarskola och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.
Han har gjort flera offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Regn och Livets träd. Han har också gjort fyra skulpturer längs Älvstrandspromenaden: Sagan om ringen, Kub, Tub och Boj.
Verket Den hemlighetsfulla porten köptes in 1986 på skulpturutställningen Skulptur i parken i Göteborg, och är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Charles Felix Lindberg" © Jan Steen/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
Han har möjliggjort över hundra konstverk i Göteborgs offentliga rum. Här kommer Charles Lindberg själv gående på platsen som bär hans namn alldeles invid Kungsportsavenyn.
Charles Lindberg var en svensk affärsman och donator. När han dog 1909 testamenterade han hela sin förmögenhet på drygt två miljoner kronor till Göteborgs Stad. Pengarna skulle användas för att ”pryda och försköna” staden. Donationen var den största som Göteborgs Stad dittills hade tagit emot och blev grunden för Charles Felix Lindbergs donationsfond.
I slutet av 1980-talet tyckte Göteborgs Stad att det var dags att Lindberg själv fick ett porträtt i staden. Uppdraget gick till skulptören och tecknaren Jan Steen. 1989 invigdes statyn av Lindberg, spatserande i sin långrock, med käppen i handen och kubben på huvudet.
Hade genuint konstintresse
Charles Lindberg föddes i ett hus vid Första Långgatan. Efter studier i Skottland och Göteborgs handelsinstitut bildade han ett av Göteborgs största handelsbolag, Andersson & Lindberg.
Lindberg hade både ett stort samhällsengagemang och ett genuint konstintresse. I hans privata konstsamling fanns verk av Bruno Liljefors, Anna Gardell-Ericson och Vilhelm Melbye. På Östra kyrkogården har Göteborgs Stad rest en gravvård till hans minne.
Skulptören och tecknaren Jan Steen levde mellan 1929 och 1997. Efter studier på Slöjdföreningens skola och Valands konstskola i Göteborg skapade han allt från abstrakta verk till skulpturgrupper av kvinnor och barn. Hans konst har visats på bland annat Värmlands museum, Göteborgs konsthall och Liljevalchs konsthall. I Göteborg har han gjort flera offentliga konstverk, bland andra skulpturen Gunnar Gren 1920-1991.
Verket Charles Felix Lindberg är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Möte" © Inga-Louise Lindgren/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
På Hvitfeldtsplatsen bekantar sig två hundar i brons med varandra, en mops och en bullterrier.
Bullterriern står i lekposition, medan mopsen verkar ha fått syn på något mer intressant längre bort.
De två hundarna är gjorda av den göteborgska skulptören Inga-Louise Lindgren. Hon levde 1928-2014 och var utbildad bland annat vid konsthögskolan Valand. Lindgren har gjort många offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg återfinns bland andra Barnmorskan Johanna Hedén vid Östra Sjukhuset och Klotet, lejonet och tvillingarna vid Radiotorget.
Verket Möte är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
"Hising Island" © Berit Lindfeldt/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
Skulpturen gestaltar en stiliserad bild av ön Hisingen som reser sig ur havet. Kanske är det rent av öns födelse vi bevittnar?
På skulpturens ovanyta ser vi fossiler och spår efter de allra tidigaste organismerna i jordens utveckling. Man kan ana inlandsisens kraft och hur den pressar jord och sten uppåt som blir till berg och höjder.
Verket blev flyttat till sin nuvarande plats i Brämaregården 2009. Ursprungligen var det placerat på Wieselgrensplatsen, där det placerades 1985.
Skulptören Berit Lindfeldt föddes 1946 i Stockholm och är utbildad på Konstindustriskolan och Valands konstskola. Hon har varit gästlärare vid Högskolan för Design och Konst i Göteborg, Konsthögskolan Valand i Göteborg och Konsthögskolan i Umeå och har också varit projektledare i Statens konstråd från 1994. 1998 valdes hon in i Kungliga Akademien för de fria konsterna. Hon är representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum. 2014 visades ”Tillvarons kant”, en stor separatutställning med Berit Lindfeldts konst, på Liljevalchs konsthall i Stockholm.
I Göteborg har hon förutom Hising Island också gjort skulpturen Boll i Majorna och Knoppning/Frö utanför Karl-Johansskolan.
Verket Hising Island är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
