Inne i Björns rum

"Inne i Björns rum" © Katarina Norling/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Inne i Björns rum" © Katarina Norling/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

På Rymdtorget mellan Bergsjöskolan och spårvagnshållplatsen har en stjärnformad farkost landat. Skissen till verket gjordes i konstnärens kollega Björns rum.

1999 ordnade Charles Felix Lindbergs donationsfond en skisstävling för att ta fram ett nytt konstverk till någon av Göteborgs offentliga platser. Det blev en farkost med formen av en sjöstjärna skapad av konstnären Katarina Norling som vann.

Processen att välja plats för verket tog tid. 2005 kom önskemål från Framtiden AB, SDN Bergsjön, Tryggare Mänskligare Göteborg och Bergsjöskolan om att konstverket skulle placeras på Rymdtorgets hållplats i Bergsjön. I november samma år invigdes den 5 x 5 meter breda, en och en halv meter höga och 2,5 ton tunga skulpturen på den önskade platsen.

Verket har fem armar och är klätt i en mosaik av rödmålad betong, tusentals skärvor av golvklinkers i olika färger och skedar och soppslevar i rostfritt stål, som liknar ögon som tittar ut ur skulpturen.

Fem armar – fem syskon

Idén till skulpturen kom från ett annat av Katarina Norlings verk och utvecklades sedan enligt konstnären själv som en del i en personlig process:

”Själva skissen till den offentliga skulpturen gjorde jag en kväll 1999 på min favoritarbetsplats. Jag lånade Björns rum och satt där för mig själv och arbetade. Vid den här tiden var jag inne i ett extra smärtsamt skede: allt det som hade varit det allra viktigaste för mig hade försvunnit. Efter min mors död i hjärtattack på en resa i Italien, försvann även min far. Han hittade en ny familj, och vår kontakt bröts.

Som adoptivbarn kände jag mig sviken och på något sätt tillbaka-lämnad till barnhemmet som jag en gång kom ifrån när jag var liten. Mina adoptivföräldrar hade aldrig velat berätta någonting om min bakgrund, och de ville inte heller att jag skulle ta reda på något. Men när jag arbetade med Inne i Björns rum tog jag steget och började göra efterforskningar. Därför är mina resor till olika arkiv och mina möten med mina framforskade syskon i olika delar av Sverige också invävda i skulpturen.

Besvikelsen var att min biologiska mamma inte ville träffas, hon menade att det aldrig hade hänt. Men skulpturen har fem armar och jag hittade fem syskon. Jag kände igen någonting hos mig själv, någon kroppsdel, i varje syskon jag fann, så det kändes som om jag själv var en skulptur som höll på att ta form. Inne i Björns rum berättar min historia och jag hoppas att den också ska bidra till att nya berättelser berättas.

Jag brukar alltid sova bredvid mina verk när jag arbetar med dem, men den här gången var det inte möjligt. Varje kväll slungades jag bort från min skulptur och fick ta in på vandrarhem, hyra ett rum någonstans eller någon gång bo på hotell.”

Skapades i ett tält

Arbetet med konstverket skedde i ett specialbyggt tält på muraren Mats Karlssons tomt i Lindome. Han var den som räknade ut hur skulpturen skulle byggas för att klara både hetta och kyla. 1999-2000 reste Katarina Norling varannan vecka från sitt hem i Stockholm till tältet i Lindome för att arbeta med skulpturen.

Katarina Norling levde mellan 1963 och 2019. Efter att ha läst litteraturvetenskap, journalistik och religionsvetenskap på Stockholms universitet började hon studera konst på Birkagårdens folkhögskola. Hon fortsatte sedan på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon har haft många separatutställningar och skrivit texter, gjort bokomslag och arbetat med scenografi till dans och opera. Ett omtalat verk är Bobos hjärta från 1996, placerat utanför biblioteket vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Verket Inne i Björns rum är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Woodelf

Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Mitt på torget bland de vanliga gatlyktorna står denna ”trädande” och lyser upp mörkret med sitt grönskimrande ljus.

Ur ”håret”, trädkronan, skjuter en lyktstolpe upp som kröns av en lampa.

Verket invigdes den 24 september 2005 och är finansierat genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Elementens kamp

"Elementens kamp" © Anders Jönsson. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Elementens kamp" © Anders Jönsson. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Två mansgestalter med mänsklig överkropp och fiskstjärtar istället för ben hotar varandra med varsin sten.

Verket kan ses som en illustration till naturkrafternas ursinne och styrka. Verket placerades ursprungligen på Olskrokstorget där det var placerat i en bassäng med fontäner men flyttades senare till sin nuvarande plats nedanför Sankt Paulikyrkan vid Redbergsplatsen. I samband med det togs fontän och bassäng bort.

Konstnären Anders Jönsson (1883-1965) har även utfört skulpturen ”Nalle” (som tyvärr är stulen).

Långa benet före

Långa benet före. © Ragnhild Alexandersson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Långa benet före. © Ragnhild Alexandersson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Tre udda figurer vandrar över torget. I täten en människoliknande gestalt, följd av en långsmal hundliknande figur med en katt på ryggen.

I samband med en ombyggnad av Kyrkbytorget kom ett förslag till Charles Felix Lindbergs donationsfond om att få en konstnärlig gestaltning på torget. Tre konstnärer bjöds in att lämna förslag och uppdraget gavs till Ragnhild Alexandersson, som skapade verket Långa benet före. Hennes humoristiskt gestaltade figurer i mjuka former är omtyckta av både barn och vuxna i området.

Skulptören Ragnhild Alexandersson är född 1947 och utbildad på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. Hon finns representerad på bland annat på Moderna museet i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg. I mycket av hennes konst märks hennes intresse för geologi och inspiration från resor till Mali i Västafrika och till Egypten.

Ragnhild Alexandersson har även skapat verken Lätt som en plätt, Älg och Fabler som finns runtom i Göteborg.

Verket Långa benet före är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Våren

"Våren", © Gunvor Svensson Lundkvist. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Våren", © Gunvor Svensson Lundkvist. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Här ser vi en symbolisk bild av våren, på väg att knoppa ut ur sitt täcke av vinteris.

Verket donerades till Charles Felix Lindbergs donationsfond i samband med att ett annat verk av samma konstnär tillkom, en medaljong föreställande ”Johan Fredrik Carpelan”. Bägge verken placerades i Kungsparken, Göteborg.

Det andra verket saknas idag eftersom det har stulits.

Dimman

"Dimman", Gusten Lindberg. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2003
"Dimman", Gusten Lindberg. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2003

I Trädgårdsföreningen står en naken guldmedaljör i brons. Dimman är verkets namn, och finns i flera exemplar.

Dimman är ett av skulptören Gusten Lindbergs mest kända verk. Ursprungligen gjorde han den i gips. Det var 1885, då han levde i Paris.

Statyn är en guldmedaljör – vid 1889 år världsutställning i Paris tilldelades Gusten Lindberg en medalj för den.

Först 1904 högg den svenske skulptören en version i marmor. Den placerades på Nationalmuseum i Stockholm.

Därefter gjöts två exemplar av Dimman som bronsskulpturer. Den första skänktes till Stockholms stad. Den andra köptes av göteborgskrögaren Sophus Petersen. Den placerades i Lorensbergsparken i Göteborg 1914. Sedan 1975 har Dimman stått vid Palmhuset i Trädgårdsföreningen.

Ville modernisera konstutbildningen

Gusten Lindberg föddes 1852 i Stockholm som son till en sjökapten. Han var en av flera andra svenska konstnärer som reste till Paris på 1880-talet. Där lät de sig inspireras och påverkas av den moderna franska konsten.

Han tillhörde, ihop med bland andra Carl Larsson och Ernst Josephson, en grupp som kallade sig ”opponenterna”. De var en krets av 84 svenska bildkonstnärer, främst ur den yngre generationen, som organiserade sig.

1885 framförde de krav på Konstakademien om modernisering och reformering av konstutbildningen och konstnärsstödet. Kraven avvisades dock.

Gusten Lindberg finns representerad på flera konstmuseer runt om i Sverige. Tre av hans skulpturer finns på Hallwylska palatset i Stockholm. Han dog 1932 i Solna.

Verket Dimman är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Väntan

"Väntan". © Britt Ignell Karlbrand/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
"Väntan". © Britt Ignell Karlbrand/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Vid Lantmilgatans spårvagnshållplats sitter en kvinna lugnt och väntar, med fötterna i kors, händerna i knät och en antydan till leende på läpparna.

Efter önskemål om att skapa en bättre miljö på platsen kring Lantmilsgatans hållplats bjöd Göteborgs Stad in tre konstnärer till en tävling. Britt Ignells förslag vann och 2001 kom bronsskulpturen på plats. Sedan dess har den kontemplerande kvinnan mött spårvagnsresenärer och boende och sett parkeringshuset på andra sidan spåret rustas upp och byggas på med bostadslägenheter.

Skulpturen föreställer en kvinna i ungefär naturlig storlek sittande på en granitsockel. Hon är klädd i långärmad tröja och långbyxor med en spetsig mössa på huvudet.

Det som för livet framåt

Så här säger konstnären Britt Ignell själv om sitt konstnärskap:

”Det som finns innanför och bortom har alltid intresserat mig mest. Just därför har jag så svårt att förklara vad det är jag försöker göra när jag arbetar med mina skulpturer och teckningar. Jag föreställer mig att jag försöker greppa det som rör sig inne i mina sinnen och knöla ner det i material.

Ibland kan det vara svårt att rättfärdiggöra det arbetet inför mig själv, särskilt i tider som kräver politiska och sociala ställningstaganden. I tider som vill ha konst som formulerar problemställningar eller spektakulära provokationer.

Varje konstnär, varje människa, måste vara trogen de krafter som för livet framåt. Det går inte att välja vem man är, vad som tränger sig på när energin ges utlopp. Det som går att göra är att skapa möjligheter för det som vill bli formulerat.

I bästa fall, det är vad jag hoppas på, kan jag på ett nästan magiskt sätt ladda ner någonting i mina arbeten som påverkar en betraktare. Fysiskt och sinnligt. Så att betraktaren kan få en bekräftelse på de egna inre skeendena.”

Bohuslänskonstnär

Skulptören och tecknaren Britt Ignell föddes 1957 i Göteborg och bor och arbetar i Bottna i Bohuslän. Hon utbildade sig på KV konstskola, Hovedskous målarskola och Valands konsthögskola. 1984 hade hon sin första separatutställning på Galleri Rotor. Britt Ignell är representerad vid Göteborgs konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg finns även konstverken Stillhet på Guldheden, och Torn, vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Verket Väntan är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Katt-flicka-fjäril

Kattflickafjäril © Petra Borén/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
Kattflickafjäril © Petra Borén/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

Petra Boréns ”Katt-flicka-fjäril” placerades i Askim år 2000.

Såhär berättar konstnären Petra Borén om verket år 2005:

”Bronsskulpturen består av en kattflicka med fjärilsvingar. Skulpturen står vänd från torget i riktning mot havet som en slags galjonsfigur för Askims Torg. Jag har tänkt mig figuren som en symbol som både beskyddar och bjuder in besökare till torget. Jag vill att kattflickan står stadigt på sin plats och håller vakt, samtidigt som fjärilsvingarna är lätta och solens strålar bildar mönster på torget och får kattflickan att flyga.”

Verket är finansierat genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Från klar himmel

"Från klar himmel" © Peter Kruse & Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Från klar himmel" © Peter Kruse & Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

De tre stående delarna representerar Bilden, Ordet och Ljudet, medan den lilla blå krökta formen representerar Underground.

Skulpturen, som markerar entrén till Konstepidemin, är belyst underifrån av tre spotlights som är infällda i stenläggningen.

Mått: Minsta delen (halvcirkelröret): 80 x 142 x 34 cm. Svart sicksack: 500 x 38 x 6 cm. Vit sicksack: 450 x 38 x 6 cm. Röd böj: 400 x 38 x 6 cm.

Tulpan

"Tulpan" © Eva Lange/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
"Tulpan" © Eva Lange/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Mjuka och välvda organiska former är något som konstnären återkommer till i sina konstverk och i flera av dom återfinns också tulpanen både som form och i titeln.

Skulpturen som är utförd i röd Vångagranit ger genom sin strama och precisa gestaltning en känsla av lätthet trots sin relativa tyngd.

Skulpturen köptes in på utställningen ”Skulptur – från granit till gelé” i Trädgårdsföreningen, Göteborg, 1995, och placerades senare i Botaniska trädgården där den nu har en fin placering bland alla växter. 

Konstnären Eva Lange är född 1935 och hon utbildade sig 1953-64 på Konstfackskolan och Konsthögskolan i Stockholm. Hon har varit lärare i skulptur och teckning vid Birkagårdens folkhögskola.

Ett citat från konstnären från 1984: ”Jag försöker gestalta det monumentala i grässtråets stilla växande”

Verket Tulpan är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.