Artwork arkiv - Sida 29 av 41

Gustav II Adolfs staty

Beng Erland Fogelberg, "Gustaf II Adolf-statyn". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Beng Erland Fogelberg, Gustaf II Adolfs staty. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Mitt på Gustaf Adolfs torg står kungen med samma namn. Med blicken i fjärran är han porträtterad i det tänkta ögonblick då han pekar ut var staden Göteborg ska ligga.

Statyn är placerad på en hög sockel i marmor ovanpå ett trappstegsformat fundament i sten. På sockeln finns inskriptionen: ”Åt Konung Gustaf Adolf den Store Götheborgs grundläggare af Stadens innevånare”.

Statyn är både en av Göteborgs mest kända och en av de äldsta. Den är ett monument över den andre kung som grundade staden Göteborg. Under tidigt 1600-tal anlade Karl IX en stad ungefär där Göteborg ligger idag, men den förstördes av danskarna. 1621 pekade Gustav II Adolf ut Göteborgs nya läge.

1845 beslutade staden att resa en staty av stadens grundare. Efter att ha lyckats samla in tvåhundra riksdaler gick uppdraget till professor Bengt Erland Fogelberg. Statyn skulle stå klar 1847 och själva gjutningen skulle ske i Rom. Men den första gjutningen misslyckades och fick gjutas om.

Tredje gången gillt

När skulpturen så småningom gjutits om en andra gång och lastats på ett fartyg för leverans till Göteborg, förliste fartyget utanför tyska kusten. Några tyskar lyckades bärga statyn, men begärde så stor bärgningssumma att Göteborgs Stad beslöt att istället beställa en tredje avgjutning. Den kom till slut på plats på det som tidigare hette Stortorget, men som sedan fick namnet Gustaf Adolfs torg.

Avtäckningen skedde 18 november 1854. Det sköts salut med 32 kanonskott och torgets läktare var fyllda med åskådare. Både kronprins Karl och konstnären själv var med när statyn avtäcktes. Efter festligheterna i Göteborg reste Fogelberg vidare till Italien, där han avled i Trieste 22 december.

2014 gjordes en omfattande renovering av statyn. Under åren har statyns brons fällt ut och missfärgat stenen, men efter renoveringen skymtar sockelns ursprungliga vita färg.

Konstnären Bengt Erland Fogelberg levde mellan 1786 och 1854. Han föddes och växte upp i Göteborg med en far som var gjutare. Han utbildade sig på Konstakademin i Stockholm och blev senare en av ledamöterna i akademin. Han studerade också i Paris och kom sedan att tillbringa större delen av sitt liv i Rom.

Katedral 1

Katedral. © Arne Jones/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Arne Jones, ”Katedral 1” är ett av konstnärens mest kända verk och som även innebar Arne Jones konstnärliga genombrott.

Verket som utfördes under åren 1947-51, finns i flera exemplar runt om i Sverige.

1952 placerades verket på Flatåsplatån, en högt belägen plats ovanför bostadshusen, så att den kunde beskådas från flera håll. Allteftersom tiden gick växte buskar och träd upp och skymde verket, dessutom innebar den undanskymda placeringen att verket utsattes för vandalisering. 2004 placerades ”Katedral 1” på sin nuvarande plats efter att den blivit renoverad.

Verket köptes in 1952 av dåvarande Göteborgs Bostads AB, numer Bostadsbolaget.

Inte långt från ”Katedral 1”, står det andra av de två verk av Arne Jones, som finns i Göteborg, ”Universum” på Frölunda Torg.

Läs mer om Arne Jones (lexikonett amanda).

Karl IX:s ryttarstaty (Kopparmärra)

John Börjeson, "Karl IX:s ryttarstaty". Foto taget före renovering. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Statyn på Kungsportsplatsen är ett monument över Göteborgs allra första grundare. Uppe på den 25 ton tunga sockeln rider kungen rak i ryggen och klädd i rustning.

Redan 1603 bildades en stad ungefär där nuvarande Göteborg ligger. Staden brukar kallas Karl IX:s Göteborg eftersom den anlades av Hertig Karl, som sedan tog sig namnet Karl IX. Läget var vid det som nu heter Färjenäs på Hisingen. Tanken var att skapa en handelsplats i närheten av Älvsborgs slott på andra sidan Göta älv. Men staden brändes ned redan 1611 av danska trupper. 1621 grundade Gustaf II Adolf sedan nya Göteborg vid sitt nuvarande läge. Han har sitt minnesmärke några hundra meter norrut på Gustaf Adolfs torg.

På ryttarstatyns sockel i bohusgranit står bland annat: ”Göteborgs Stads invånare reste denna stod år 1904 i tacksam hågkomst av det äldre Göteborgs grundare”.

Dyrare än beräknat

Karl IX, som levde mellan 1550 och 1611, anses av många ha varit en krigisk och hårdför härskare. När Oscar II invigde ryttarstatyn lindade han in kritiken med orden: Och dock bör det aldrig förgätas, att Karl den nionde med klokhet, kraft och ihärdighet, om och stundom enligt vår samtids begrepp med öfverdrifvet hård hand, värnade om fadrens och förberedde sonens värk.”

Initiativet att hedra Karl IX med ett monument kom från överstelöjtnanten Albert Jacobsson. Han tog kontakt med John Börjeson, professor vid Konstakademin. Den ursprungliga tanken var en enklare och mindre staty. Men konstnären föreslog en större ryttarstaty, som bättre skulle återge allmänhetens bild av kungen.

Båda skissförslagen ställdes ut och visades på Valands konstskola. Den större ryttarversionen skulle kosta knappt 20 gånger så mycket och många var skeptiska till att Jacobsson skulle lyckas få ihop en så stor summa. Men efter en insamling lyckades han.

När skulpturen avtäcktes 1904 var Kungsportsplatsen och de omgivande taken och fönstren fyllda av folk. Det var en 6,5 ton tung staty till 88 procent gjord av koppar som de fick se. I dagligt tal kom den att kallas Kopparmärra, men hästen är inget sto utan en hingst.

Motpol på andra sidan gatan

Konstverket gav konstnären John Börjesson titeln Kommendör av första klass av Vasaorden. En orden som instiftades av Gustav III och belönade väl utförda uppdrag inom bland annat konst.

Den första placeringen av statyn var på andra sidan Kungsportsavenyn. När ökad trafik krävde en flytt kom kraftiga protester. Men flytten röstades igenom och 1936 fick statyn sin nuvarande plats. I samband med flytten vändes statyn i västlig riktning. Sommaren och hösten 2018 restaurades verket och fick en ordentlig rengöring för första gången sedan 1904. Detaljer som tidigare dolts av damm och avlagringar såg åter dagens ljus och flera saknade delar återskapades.

Sedan 2015 har ryttarstatyn en motsvarighet på andra sidan gatan. Där rider en bronsflicka i grön klänning på ett sagodjur. Emma Strödes skulptur Nikes Göteborg är tänkt som en motpol till monumentet över Karl IX och bjuder in till reflektion över historiens olika ideal.

Skulptören John Börjeson levde mellan 1835 och 1910 och företrädde realismens genombrott i svensk skulptur. Han studerade i Rom och Paris och var senare professor på Konstakademin. Hans tre barn Börje, Lena och Gunnar Börjeson är också konstnärer.

Lätt som en plätt

Lätt som en plätt. © Ragnhild Alexandersson/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2015

Utanför Televerkets gamla byggnad på Kungsgatan sträcker en underfundig figur ut sig mellan två stenar, till synes utan ansträngning. Kanske vill konstnären få dig att prova samma sak eller åtminstone bjuda in dig till en paus i vardagen.

2013 beslutade kommunfullmäktige att berika Göteborg med tre nya konstverk. Alla skulle utgå från barnens perspektiv. Efter en tävling med inbjudna konstnärer föll valet på Ragnhild Alexandersson, Emma Ströde och Tilda Lovell. I december 2015 invigdes skulpturerna Lätt som en plätt, Nikes Göteborg och Oraklet och tillsammans med nyfikna barn som fick prova och känna.

”Konsten är kroppens andliga gestalt”, enligt konstnären Ragnhild Alexandersson. Kanske bär den här fantasifulla gestalten både på ett utmanande och befriande budskap. Klarar du att göra det svåra till något enkelt? Kanske är det enklare än du tror? Oavsett tolkning erbjuder skulpturen unga som gamla en plats att sitta ned – och njuta med händerna mot den mjuka bronsytan.

Skulptören Ragnhild Alexandersson är född 1947 och utbildad på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. Hon finns representerad på bland annat på Moderna museet i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg. I mycket av hennes konst märks hennes intresse för geologi och inspiration från resor till Mali i Västafrika och till Egypten. Ragnhild Alexandersson har även skapat de offentliga konstverken Långa benet före, Älg och Fabler som alla finns i Göteborg.

Verket Lätt som en plätt är samfinansierat av Innerstaden AB och Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Nikes Göteborg

På ena sidan Avenyn tronar Karl IX på sin krigarhäst. På den andra rider en flicka i grön klänning på ett sagodjur. Skulpturen Nikes Göteborg bjuder in till nya tankar, framtida prestationer och en stilla åktur.

2013 beslutade kommunfullmäktige att berika Göteborg med tre nya konstverk. Alla skulle utgå från barnens perspektiv. Efter en tävling med inbjudna konstnärer föll valet på Emma Ströde, Tilda Lovell och Ragnhild Alexandersson. I december 2015 invigdes skulpturerna Nikes Göteborg, Oraklet och Lätt som en plätt tillsammans med nyfikna barn som fick prova och känna.

Nikes Göteborg står alldeles utanför hotell Avalon vid sidan av Kungsportsavenyn. En glad flicka sitter på en varelse som påminner om draken i Michael Endes roman Den oändliga historien. Modell för barnet i Emma Strödes fantasieggande verk är hennes egen dotter.

Konstverket är tänkt som en motpol till Karl IX:s ryttarstaty, även kallad Kopparmärra. Precis som kungens häst lyfter Nikes sagoväsen på ena frambenet. Men där slutar också de yttre likheterna. Ryttarstatyn avporträtterar en kung som inte skydde några medel för att nå sina mål. Emma Strödes skulptur bjuder in till att delta och reflektera över historiens olika ideal.

Även själva namnet är en lek med perspektiv. Karl IX:s Göteborg kallades den stad som grundades av sin namne och föregick nutida Göteborg. Nike är den grekiska mytologins fredliga segergudinna. Enligt konstnären själv ska verket inspirera människor i alla åldrar till framtida prestationer, kanske med helt nya metoder.

Emma Ströde är född 1973 och jobbar ofta med vax eller lera som hon sedan gjuter i brons. Efter utbildning på KV Konstskola, skulpturlinjen vid Hovedskous målarskola och Sorbonne i Paris har hon utfört många offentliga konstverk. Förutom i Göteborg finns hon representerad i bland annat Härryda, Örnsköldsvik, Tranås kommun och Marmaris i Turkiet.

Verket Nikes Göteborg är samfinansierat av Innerstaden AB och Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Tröst

Inger Karlbergs skulptur ”Tröst” är placerad vid Minneslunden på Västra kyrkogården.

En kvinnofigur håller om och tröstar ett barn.

Dansande ungdomar

Skulpturen föreställer tre unga människor. Två av dem, en pojke och en flicka dansar.

Den tredje, också en pojke, spelar flöjt. Osäkert om det funnits en flöjt eller om konstnären nöjt sig med en imaginär sådan?

Skulpturen ägs och förvaltas av Familjebostäder i Göteborg.

Ett tärningskast

© Bengt Inge Lundkvist, "Tärningskast". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturen ”Ett tärningskast” föreställer en ung kvinna med två barn sittande på varsin tärning vid sina fötter.

Kvinnofiguren är vänd inåt byggnaden medan barnen har blickarna riktade åt motsatt håll (framtiden?). Kanske handlar verket om hur stor roll slumpen och tillfälligheter spelar för hur en människans liv kommer gestalta sig?

När konstverket placerades inrymde byggnaden Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs Universitet. Denna verksamhet har flyttat och byggnaden är numer studentboende.

Skulpturen är beställd och finansierad av Statens Konstråd och invigdes 1981.

Läs mer om konstnären (Wikipedia)

Vindöga

Jonas Lindmarks ”Vindöga” är placerad på Dockepiren, Eriksberg, där den helt säkert har sin rätta placering.

Corténstålet har här också fått sin vackra karaktäristiska rostbruna färg.

Vindöga är inköpt och ägs av Göteborg Energi.

Klätterbåt

Konstnären Bengt Lundin (1924-2005) har gjort sig känd för sina skulpturala modeller av båtar.

Den här är placerad längs hamnpromenaden vid Dockepiren, Eriksberg och är en lekskulptur.