Statyn på Kungsportsplatsen är ett monument över Göteborgs allra första grundare. Uppe på den 25 ton tunga sockeln rider kungen rak i ryggen och klädd i rustning.
Redan 1603 bildades en stad ungefär där nuvarande Göteborg ligger. Staden brukar kallas Karl IX:s Göteborg eftersom den anlades av Hertig Karl, som sedan tog sig namnet Karl IX. Läget var vid det som nu heter Färjenäs på Hisingen. Tanken var att skapa en handelsplats i närheten av Älvsborgs slott på andra sidan Göta älv. Men staden brändes ned redan 1611 av danska trupper. 1621 grundade Gustaf II Adolf sedan nya Göteborg vid sitt nuvarande läge. Han har sitt minnesmärke några hundra meter norrut på Gustaf Adolfs torg.
På ryttarstatyns sockel i bohusgranit står bland annat: ”Göteborgs Stads invånare reste denna stod år 1904 i tacksam hågkomst av det äldre Göteborgs grundare”.
Dyrare än beräknat
Karl IX, som levde mellan 1550 och 1611, anses av många ha varit en krigisk och hårdför härskare. När Oscar II invigde ryttarstatyn lindade han in kritiken med orden: Och dock bör det aldrig förgätas, att Karl den nionde med klokhet, kraft och ihärdighet, om och stundom enligt vår samtids begrepp med öfverdrifvet hård hand, värnade om fadrens och förberedde sonens värk.”
Initiativet att hedra Karl IX med ett monument kom från överstelöjtnanten Albert Jacobsson. Han tog kontakt med John Börjeson, professor vid Konstakademin. Den ursprungliga tanken var en enklare och mindre staty. Men konstnären föreslog en större ryttarstaty, som bättre skulle återge allmänhetens bild av kungen.
Båda skissförslagen ställdes ut och visades på Valands konstskola. Den större ryttarversionen skulle kosta knappt 20 gånger så mycket och många var skeptiska till att Jacobsson skulle lyckas få ihop en så stor summa. Men efter en insamling lyckades han.
När skulpturen avtäcktes 1904 var Kungsportsplatsen och de omgivande taken och fönstren fyllda av folk. Det var en 6,5 ton tung staty till 88 procent gjord av koppar som de fick se. I dagligt tal kom den att kallas Kopparmärra, men hästen är inget sto utan en hingst.
Motpol på andra sidan gatan
Konstverket gav konstnären John Börjesson titeln Kommendör av första klass av Vasaorden. En orden som instiftades av Gustav III och belönade väl utförda uppdrag inom bland annat konst.
Den första placeringen av statyn var på andra sidan Kungsportsavenyn. När ökad trafik krävde en flytt kom kraftiga protester. Men flytten röstades igenom och 1936 fick statyn sin nuvarande plats. I samband med flytten vändes statyn i västlig riktning. Sommaren och hösten 2018 restaurades verket och fick en ordentlig rengöring för första gången sedan 1904. Detaljer som tidigare dolts av damm och avlagringar såg åter dagens ljus och flera saknade delar återskapades.
Sedan 2015 har ryttarstatyn en motsvarighet på andra sidan gatan. Där rider en bronsflicka i grön klänning på ett sagodjur. Emma Strödes skulptur Nikes Göteborg är tänkt som en motpol till monumentet över Karl IX och bjuder in till reflektion över historiens olika ideal.
Skulptören John Börjeson levde mellan 1835 och 1910 och företrädde realismens genombrott i svensk skulptur. Han studerade i Rom och Paris och var senare professor på Konstakademin. Hans tre barn Börje, Lena och Gunnar Börjeson är också konstnärer.