Orädd resa

Orädd resa, en del av tre.

Vanna Bowles Orädd resa består av tre verk som är utplacerade längs ett huvudstråk i området och på så sätt skapar en visuell förbindelse mellan bostadskvarteren.

Två av de tre skulpturerna står än så länge på plats, den tredje installeras 2024 när området är färdigbyggt.

I den öppnaste delen av gångstråket, med utsikt över vattnet och hamnen, står det första verket. Det är en uppmurad valvport, där insidan täckts av kakelplattor med illustrationer på. De föreställer människor som får fjädrar, gömmer sig bakom bladverk, tecknar löv på varandra eller vars fingrar blir grenar. Porten har murats enligt romersk teknik som gör att valvet bärs upp genom spänningen som bildas mellan stenarna.

Person täckt av murgröna

Det andra verket, en bronsskulptur, är placerad i en korsning mellan två stråk och föreställer en gående person som är täckt av murgröna med sirligt utformade blad. Skulpturen står direkt på marken, som om den går bland människorna på gatan.

Det tredje verket, som i dag endast finns som modell, kommer att byggas upp av murad tegelsten, likt en bit av en vägg eller ett arkitektoniskt fragment. I muren finns en nisch där det står en bronsskulptur föreställande en byst av en barnkropp med ett sparvhuvud. Här och var på muren sitter kakelplattor med olika motiv: en nattfjäril, en sovande fågel och ett barn med en höna i knät.

Talar till barn och unga

Det sistnämnda verket kommer att vara placerat nära förskolan. Barnen kommer att möta bysten i sin egen kroppshöjd, och verket inbjuder till att tas på, klättras upp på och sittas på.

Konstnären Vanna Bowles har berättat om verken:

”I mitt arbete har jag lagt vikt på att verken ska tala till människor i alla åldrar, men i synnerhet barn och unga. Jag ville göra något som väcker undran, som inbjuder till beröring och där människor kan känna igen sig, både fysiskt och mentalt.”

Orädd resa är finansierad av Älvstranden genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Fågelberget

Fågelberget © Bertil Malmstedt/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

På en stor gavelvägg av tegel har konstnären Bertil Malmstedt skapat en boplats för sina stiliserade fåglar i bränd lera.

Från hål i tegelväggen tittar nyfiket ett antal fåglar fram. Kanske ligger de och ruvar på sina ägg eller väntar de spanande ut för att se om deras partner är på inflygning med mat till fågelungarna?

Oavsett vad man tänker så är det en underfundig och humoristisk gestaltning.

Konstnären Bertil Malmstedt är född 1926 i Jönköpings län. Han är verksam som målare, tecknare, grafiker och skulptör. Utbildad Slöjdföreningens skola i Göteborg (nuvarande Högskolan för Design och Konsthantverk) och vid Valands konstskola i Göteborg 1951-55 där han hade Nils Wedel och Endre Nemes som lärare.

Väg & Vatten

"Väg och Vatten" © Lillemor Petersson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
"Väg och Vatten" © Lillemor Petersson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Två monumentala tegelpelare markerar entrén till Samhällsbyggnad på Chalmers tekniska högskola.

Konstverket invigdes den 15 maj 1990. Förutom de två pelarna utformade konstnären även stensättningen, sittbänkarna och cykelskydden bredvid. Verket beställdes av Statens Konstråd.

Konstverket fick en titel

I maj 2017 när denna text skrevs kontaktades konstnären eftersom det inte någonstans fanns en titel på gestaltningen. På en skylt står det ”bränt tegel” och en annan ”tegelskulptur”, men vid detta samtal och efterföljande korrespondens bestämde konstnären att verket skall ha en titel och  27 år efter invigningen namngavs verket till ”Väg & Vatten”.

Man kan lätt få flera olika associationer när man betraktar de närmare 10 meter höga pelarna. Allt från forntida kolonner till brospann eller varför inte bilden av ett påbörjat bygge där den välvda formen antyder fortsättningen. Dessutom kan man tolka de två formerna som bokstaven ”V” gånger två, som i Väg & Vatten.

Konstnären berättar att när hon startade arbetet kom hon i samtal med en lärare på Chalmers som arbetade med vägar och han hjälpte till med att ta fram den svängradie som pelarna beskriver upptill. Om man satte samman de bägge pelarna i toppen så skulle man således få en kurvatur som beskrev en perfekt krökning (dosering) av en väg.

Symboler och tecken

Längs hela tegelytan ser man olika symboler, tecken, bokstäver och små bildberättelser. På en tegelsten syns en relief som berättar om tidig tegeltillverkning, tre personer bär, staplar och bränner tegel i en ugn. På en annan ser vi en eldsprutande drake. Nog kan man fundera över alla de associationer som konstnären fått under den långa tid som arbetet med detta konstverk pågick. I uppdraget ville man från Chalmers ha en gestaltning som markerade entrén till dåvarande Väg och Vatten och det får man säga att Lillemor Peterssons konstnärliga gestaltning fortfarande i högsta grad uppfyller.

De två betongpelare som utgör stommen till skulpturen är pålade 20 meter ner i marken.

Fotot som är sammansatt av två bilder är från installationen av konstverket.

Lillemor Petersson föddes 20 augusti 1934, och är en svensk keramiker och skulptör. Hon utbildade sig till keramiker på dåvarande Konstindustriskolan (HDK) i Göteborg 1951-56 och därefter ett år på Valands konstskola. Många av hennes större konstgestaltningar är utförda i tegel och terrakotta. Verksam som formgivare på Rörstrands porslinsfabrik och professor vid institutionen för Keramik och Glas vid Konstfack i Stockholm 1994-2000. Representerad bland annat på Moderna Museet i Stockholm.

I Göteborg har konstnären även utfört verket Sjösäkerhet på Chalmers tekniska högskola.

Vindarnas tempel

Vindarnas tempel © Per Kirkeby. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Vindarnas tempel © Per Kirkeby. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

En katedral på randen till älven. En hyllning till naturens och vindarnas kraft. Längst ut på kajpromenaden i Sannegårdshamnen står ett av Per Kirkebys arkitektoniska tegelverk.

Kirkebys tegelskulpturer finns på ett flertal platser i Sverige, bland annat på Skeppsholmen i Stockholm, i Falkenberg vid Ätran intill Söderbron, på torget i Höganäs – och precis på kanten till Göta Älv. Det monumentala Vindarnas tempel placerades i Sannegårdshamnen 1992.

Med sina tio meter höga röda tegelväggar och med ett klassicistiskt formspråk syns verket på långt avstånd i många riktningar. När du kommer nära det är det lätt att få en känsla av litenhet och står du mitt i verket känner du tydligt varifrån vinden blåser.

Från popkonst till skulptur

Den danske målaren, författaren, grafikern och skulptören Per Kirkeby levde mellan 1938 och 2018. Han utbildade sig till geolog och var med på en expedition till Grönland. Som konstnär började han med popkonst och målade ofta på masonit. Han har gjort happenings och film. Dessutom ägnade han sig åt att måla i olja och skulptera i brons och mursten.

Under 1980-talet slog han igenom internationellt och blev medlem i Danska akademin. Han har ställt ut i de flesta huvudstäder i världen, i Sverige bland annat på Moderna Museet och Magasin 3. Han är representerad i många museer världen över, bland annat på Göteborgs konstmuseum och Moderna museet. Per Kirkeby har också givit ut diktsamlingar, romaner och essäer.

Elementens kamp

"Elementens kamp" © Anders Jönsson. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Elementens kamp" © Anders Jönsson. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Två mansgestalter med mänsklig överkropp och fiskstjärtar istället för ben hotar varandra med varsin sten.

Verket kan ses som en illustration till naturkrafternas ursinne och styrka. Verket placerades ursprungligen på Olskrokstorget där det var placerat i en bassäng med fontäner men flyttades senare till sin nuvarande plats nedanför Sankt Paulikyrkan vid Redbergsplatsen. I samband med det togs fontän och bassäng bort.

Konstnären Anders Jönsson (1883-1965) har även utfört skulpturen ”Nalle” (som tyvärr är stulen).

Möte

©"Möte", Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
©"Möte", Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

På Stabbetorget i östra Göteborg, ett av dessa tidstypiska lokala torg från 1950-talet, står en tvådelad skulptur i en lekyta med sand.

Stabbetorget färdigställdes 1954 och 40 år senare 1994 kom ett konstverk på plats. Detta efter att en medborgare föreslagit (läs om Charles Felix Lindbergs donationsfond) att platsen behövde ett konstverk. En tävling utlystes och skulptören Jill Lindström vann med sitt förslag.

Tanken med denna gestaltning var att fä ett konstverk som både kunde pryda torget men också ge barnen något att leka- och sysselsätta sig med.

Mitt på torget i en sandfylld lekyta syns två trappstegsformade socklar murade i tegel, den ena lite högre än den andra. På dessa är varsin hundliknande figur i trä placerade med någon meters mellanrum. Figurerna är riktade mot- och betraktar varandra. Helt säkert är det är lockande för ett barn att kliva upp för den lilla trappan och klappa på djurfigurerna.

Med sin centrala placering på torget utgör också skulpturen en tydlig plats att mötas på eller bara för en stunds vila på en bänk.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg.  Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel (tillsammans med Peter Kruse) och Berättelser från de sju haven bestående av fyra verk.

Verket Möte är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.