”Gläntan” av konstnären Conny Karlsson Lundgren är Göteborgs hbtqi+monument och består av flera delar som gör nedslag i olika tider och platser. Monumentet är baserat på en mängd röster, erfarenheter och berättelser från Göteborgs hbtqi+historia.
Hör och se konstnären Conny Karlsson Lundgren berätta om verket:
Gläntan tar plats på Esperantoplatsen bredvid de äldre tegelbyggnaderna nära kanalen, och bildar både en mötesplats och scen.
En del av konstverket består av tre rosa lager, som är placerade ovanpå varandra. Varje lager representerar ett verkligt rum som är hämtat ur Göteborgs hbtqi+historia. Inget av rummen finns kvar idag, men är alla avbildade enligt sina ursprungliga planritningar i skala 1:1 och i samma riktning som de en gång stod.
Dansgolvet
Den rosa markstenen visar planlösningen av dansgolvet på nattklubben Touch, som låg på Esperantoplatsen på bottenplan i RFSL:s lokaler. RFSL flyttade in i tegelbyggnaden 1986 och huserade där i 13 år. På nattklubben rörde sig ett myller av besökare och här initierades många sociala kontakter och intima möten genom åren.
Förutom nattklubben Touch fanns här Hellmans kafé, bokhandeln Rosa Rummet och ett bibliotek. Lokalerna vid Esperantoplatsen var centrala i organisationens arbete med att hindra smittspridningen av hiv och aids.
Efter att klubben lades ner har lokalerna använts av andra kommersiella verksamheter.
Köket
Det mellersta lagret visar planlösningen av köket i det feministiska kollektivet ”Högst upp” på Erik Dahlbergsgatan 20. Kollektivet huserade i lägenheten på fjärde våningen från 1970-talet fram till 2017, men enligt vissa uppgifter fanns här ett kollektiv redan på 1950-talet.
”Högst upp” var en öppen plats där framför allt kvinnor, lesbiska, queerfeminister och transpersoner rörde sig över tid.
På en av toaletterna fanns kollektivets gemensamma anteckningsböcker, som blev ett arkiv över de många funderingar och tankar som rörde sig mellan väggarna. Köket var lägenhetens nav, där fester, diskussioner, politiska möten och andra sammankomster ägde rum.
Efter 2017 omvandlades den stora lägenheten till flera bostadsrätter.
Sovrummet
Det översta lagret visar sovrummet hos ”Josefin”, vars hem på Södra vägen 60 var en av flera hemliga mötesplatser för homosexuella män, innan homosexuella handlingar avkriminaliserades 1944. Gemenskapen hos ”Josefin” kretsade kring att dela erfarenheter, begär och berättelser, lyssna på musik och dansa tillsammans.
Flera av de som vistades hemma hos ”Josefin” hade flytande könsidentiteter och refererade till varandra med kvinnligt kodade namn.
Under 1930-talet skedde en av de sista rättegångsprocesserna mot homosexuella i Göteborg, som var riktad mot kretsen av män som brukade träffas i lägenheten, bland andra ”Josefin” själv.
Huset är sedan länge rivet och ersatt av annan bebyggelse.
Kuddarna
Ovanpå det översta lagret ligger tre kuddar i rosa marmor. Kuddarna är avbildningar av samtida hbtqi+personers huvudkuddar och är en påminnelse om alla de privata liv och intima begär som har exponerats och förvandlats till politik i kampen för lika rättigheter.
Kuddarna samlades in våren 2023 av konstnären Conny Karlsson Lundgren genom en utlysning riktad till Göteborgs hbtqi+gemenskaper, där personer uppmanades att skicka in ett foto på sin huvudkudde tillsammans med ett minne eller en berättelse.
Tre av huvudkuddarna har 3D-skannats efter en natts användning, och därefter skulpterats i rosa marmor.
Rörelsen – linje i mässing
Runt omkring på marken löper en linje i mässing, som symboliserar vägen för marschen för lika rättigheter under den första frigörelsehelgen i Göteborg 1981. I konstverket sluter sig mässingslinjen där den börjar – ett sätt att visa att vägen mot lika rättigheter inte är rak, utan snarare labyrintisk, och att kampen inte tar slut.
Redan 1975 hade Göteborg sin första homodemonstration, som arrangerades av Lesbisk Front och Homosexuella socialister i samband med RFSL:s kongress. Men det var först sommaren 1981 som Göteborg fick sin första frigörelsehelg, där en samling på över 300 hbtqi+personer från de nordiska länderna tillsammans marscherade i kamp för lika rättigheter. Marschen gick från Gustav Adolfs torg via Östra Hamngatan, Avenyn, Berzeliigatan till Burgårdens gymnasiums aula.
Intim glänta
Hela platsen ramas in av en träddunge, som skapar känslan av en intim glänta – en spegling av stadens många parker och mellanrum som har fungerat som alternativa rum för begär.
Men Gläntan är inte tänkt att bara vara ett monument över det förflutna, utan också en plats för att blicka framåt och drömma.
Konstnären Conny Karlsson Lundgren har berättat om konstverket:
”Gläntan kan vara en plats som i sin hemliga natur känns som bara din, men fortfarande är en del av det offentliga. Platsen öppnar upp för ett djupt andetag och erbjuder ett tryggt rum. Här kan vi samlas för politiska möten, och för att dejta, vila, samtala, bråka, hångla, minnas, planera, fantisera eller dansa tillsammans under bar himmel. Vårt arbete kanske precis har börjat, men om allt blir sagt och gjort är Gläntan inget mer eller mindre än en fantastisk plats för ett party.”
Öppet arkiv
Hbtqi+monumentet Gläntan är finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond, efter att kommunfullmäktige i Göteborg antog en motion från Göteborgs Stads HBTQI-råd 2018 om att skapa ett monument.
Hbtqi+ står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner och intersexuella. Pluset betyder att fler identiteter kan räknas in i begreppet.
På hbtqi.goteborgkonst.se finns ett öppet arkiv över hur konstprojektet gick till och vilka som var involverade.
Konstnären Conny Karlsson Lundgren föddes 1974 i Västervik och är baserad i Stockholm. Han är utbildad vid Konsthögskolan Valand i Göteborg. I sin konst arbetar han med film, performance och arkivmaterial, och utforskar gränser mellan en social, politisk och privat identitet. I produktionen av Gläntan har han haft ett nära samarbete med New Order Arkitektur.
