Konstkollektion Vättlefjäll

Karta över Vättlefjäll motionscenter, där alla konstverkens placeringar har märkts ut.
Översikt över Konstkollektion Vättlefjäll med verk av Sara Nielsen Bonde, Hanna Järlehed, David Taylor, Ellen Ehk Åkesson, Håkan Bengtsson, Madhat Kakei och Theresa Traore Dahlberg. Bildupphovsrätt.

Vättlefjälls motionscentrum är beläget i ett naturreservat som är ett av de största naturområdena i Göteborg. Inne i motionscentrat finns en konstkollektion som utgår från temat Prana, som på sanskrit betyder livskraft.

Kollektionen består av elva konstverk som genom sin materialitet går i dialog med den omgivande naturen och de fem elementen vatten, trä, eld, jord och metall. Konstnärerna är: Sara Nielsen Bonde, Hanna Järlehed, David Taylor, Ellen Ehk Åkesson, Håkan Bengtsson, Madhat Kakei och Theresa Traore Dahlberg.

Sara Nielsen Bonde

I kollektionen finns två verk av konstnären Sara Nielsen Bonde. I entrén möts besökaren av Urholkad, en cirkel som består av en avgjutning av barken från ett tjockt träd. Det andra verket, Bark (version 1), är placerat på en av väggarna i gruppträningsgymmet och är även det en avgjutning av bark, bestående av hårt vax i en rektangulär träram.

Bark har varit ett återkommande tema i Sara Nielsen Bondes konstnärskap sedan hon såg hur gamla ekar hade fyllts med betong då de ruttnat inifrån. Hon intresserade sig för mötet mellan det organiska och det industriella och hur ett urholkat träd fortfarande lever, så länge barken är intakt.

Sara Nielsen Bondes arbete lyfter frågor kring klimat, miljö och hållbarhet som ifrågasätter den traditionella uppdelningen mellan natur och kultur. Hennes konstnärliga uttryck vilar ofta på en konceptuell idé, som tar sig poetiska uttryck.

Sara Nielsen Bonde (f. 1992) i Sønderborg i Danmark har studerat på Sønderjyllands Kunstskole i Danmark och sedan på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm där hon tog sin masterexamen 2019. Hon har även varit utbytesstudent i Norge på Konstakademin i Tromsø och på Islands Konsthögskola, Listaháskóli Íslands, i Reykjavik.

Hanna Järlehed

I receptionen finns tre keramiska verk av konstnären Hanna Järlehed med titlarna Mossmark, Våtmarker och Våris. De runda formerna är gjorda av stengods- och porslinslera, täckta med transparenta glasyrer och koppar-, mangan- och järnoxid som skapar skiktningar, krackeleringar och djup.

Hanna Järleheds arbete kretsar kring intresset för de keramiska materialen och dess uttryck. Vatten i olika former har varit ett återkommande tema, men på senare tid även skog och mossbeklädda träd. Hon arbetar ofta med stora format, rena och enkla grundformer som varieras.

Hanna Järlehed (f. 1970) i Göteborg är utbildad vid Högskolan för Design och Konsthantverk, (HDK), i Göteborg, (1993–1998), och har sedan dess varit verksam i Göteborg.

David Taylor

Högt upp på en av väggarna i aktivitetssalen hänger konstverket Oval i anodiserad aluminium av konstnären David Taylor. Det är ett skulpturalt objekt utformat i en organisk form med en matt reflekterande yta.

David Taylor arbetar framför allt med metall i olika former, ofta i kombination med ljus eller andra material. Hans arbete kan placeras någonstans mellan funktionalitet och koncept, mellan konst och vad han själv kallar samtida hantverk. Utgångspunkten är ofta naturen, tid och förutsättningar för liv som i hans verk bearbetas och reduceras till symboler och återges som system.

David Taylor (f. 1966) i Falkirk, Skottland, flyttade till Sverige 1990. Han har studerat silversmide vid Stenebyskolan i Dals Långed och sedan på Konstfack där han tog sin magisterexamen inom metallformgivning 1999.

Ellen Ehk Åkesson

I personalrummet finns Ellen Ehk Åkessons keramiska verk Riverstone #8 som består av glaserad stengodslera. Skulpturen har inspirerats av stenar som ligger stilla i en flodbädd, vars yta har täckts av gröna alger samtidigt som vattnet forsar förbi i ett konstant flöde.

Ellen Ehk Åkesson arbetar i olika material som lera, brons och glas för att gestalta organiska former som sammankopplar kropp och sinne. Hon har en nära relation till skogen som utgör hennes främsta källa till inspiration. Hennes arbetsmetod är experimentell med processen i centrum och hon bearbetar ofta ytan på sina skulpturala objekt genom lager av glasyr, blästring och upprepade bränningar.

Ellen Ehk Åkesson (f. 1976) i Nybro har sin ateljé i den före detta glasfabriken Pukeberg. Hon är utbildad i keramik på Högskolan för design och konsthantverk, (HDK), (1997–2002) i Göteborg och på Capellagården (1995–1997).

Håkan Bengtsson

I samtalsrummet sitter en gul och svart målning av Håkan Bengtsson utan titel. Verket består av linjer som har dragits för hand över ytan och tillsammans skapar en helhet. Linjerna i bilden blir bärare av rörelser i tid och rum som skapar en rumslighet och ett djup. I verket ska det inte finnas någon del som är mer betydelsefull än någon annan.

Håkan Bengtsson arbetar med abstrakta kompositioner som ofta pendlar mellan en upplevelse av yta och djup. Bildens komposition och att skapa balans är centralt för hans konstnärskap.

Håkan Bengtsson (f. 1965) är bosatt och verksam i Lund. Han är utbildad på Konsthögskolan i Malmö 1995–1996, Konsthögskolan i Stockholm (1993–1994), Malmö konstskola Forum (1991–1995) och på Kristianstad konstskola (1990–1991).

Madhat Kakei

På väggen i korridoren innanför receptionen sitter Madhat Kakeis abstrakta akrylmålning utan titel. Målningen består av lager på lager av tjock färg ovanpå varandra som bildar en ytstruktur. På kanterna är spåren av olika färglager synliga. Processen har jämförts med en slags omvänd arkeologi.

Madhat Kakeis verk är på samma gång bild, målning och objekt och han arbetar ofta monokromt. Många av hans målningar är inspirerade av topografin i den bergiga region som utgör Kurdistan, där bergen har en stor symbolisk, historisk och kulturell betydelse.

Madhat Kakei (f. 1954) i Kirkuk, den kurdiska delen av Irak, är utbildad vid Escuela de Bellas Artes de San Fernando i Madrid, Spanien (1976–80) och vid The Institute of Fine Arts i Bagdad, Irak (1971–76) innan han flyttade till Sverige i mitten av 1980-talet.

Theresa Traore Dahlberg

I entrén finns två verk av konstnären Theresa Traore Dahlberg, Copper and Glass V och Copper and Circle I.

Theresa Traore Dahlberg har under en längre tid arbetat med industriellt producerade kretskort av koppar som hon har smält samman med glas. Hon fascinerades av kretskorten som tidigare har varit värdefulla elektroniska komponenter, de geometriska mönstren och symbolerna på korten som hon inte kunde tolka. När materialet smälts samman mellan glasskivor skapas nya former och mönster. Processen förvandlar det industriella materialet till någonting som visuellt kan kopplas till naturen.

Theresa Traore Dahlberg är konstnär och filmare. Hon arbetar ofta med rumsliga installationer och med en utgångspunkt i material som bärare av berättelser, kulturella föreställningar och historia.

Theresa Traore Dahlberg (f. 1983) i Värnamo, med bakgrund i Sverige och Burkina Faso, är i dagsläget baserad i Stockholm. Hon har studerat experimentell film vid The New School i New York och Dramatiska institutet i Stockholm. Hon tog sin masterexamen i fri konst från Kungliga konsthögskolan i Stockholm 2017.

Konstkollektion Vättlefjäll har tagits fram i samarbete mellan Idrotts- och föreningsförvaltningen och Kulturförvaltningen i Göteborgs Stad. Konsten har finansierats genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Trådarna

Trådarna © Liva Isakson Lundin/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Liva Isakson Lundin, 2021

Vid ingången från biljetthallen till Lilla Scen inne på Stadsteatern kryper en installation av koppartrådar längs med väggarna.

Koppartråden är fäst med skruvklamrar och stannar upp i olika typer av trassel och kluster längs vägen genom trapphuset.

Namnet Trådarna anspelar på kroppens nervtrådar och har koppling till den verksamhet som bedrivs på teatern; nerven i scenkonsten, nerven i stunden strax innan en teaterföreställning.

Konstnären Liva Isakson Lundin föddes 1990 i Stockholm och är utbildad vid bland annat Kungliga Konsthögskolan. Hon arbetar ofta med storskaliga installationer i industriella material och är representerad på Moderna Museet.

Trådarna är finansierad av Higab genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Beda och Svanen

Beda och Svanen © Walter Bengtsson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Beda och Svanen är en av tre humoristiska betongskulpturer i stort format som binder samman området runt Lövgärdesvägen i Angered.

Skulpturen kom till när Halmstadskonstnären Walter Bengtsson fick i uppdrag att skapa tre skulpturer till de då nybyggda bostadsområdena längs Lövgärdesvägen. De två andra verken heter Ada i Karlavagnen och Ikarosborn.

Bengtsson hade tidigare gjort sig känd för sina lätt burleska och frejdiga skulpturer. I de tre skulpturerna runt Lövgärdesvägen anammade han Göteborgshumorn, och kopplade typiska uppdiktade göteborgska karaktärer till verkens titlar. Karaktären Beda var gift med Osborn, som förekommer tillsammans med Kal och Ada i många göteborgsvitsar.

Berättelse från grekiska mytologin

Titeln Beda och Svanen är en omskrivning av det erotiskt laddade motivet Leda och Svanen, som i sin tur är ett vanligt återkommande motiv genom konsthistorien.

Berättelsen om Leda och Svanen härstammar från den grekiska mytologin, där guden Zeus förvandlat sig till en svan för att på så sätt lyckas förföra den vackra drottningen Leda. I samma ögonblick som Leda smekte svanen visade sig guden Zeus för henne.

Detaljer i emaljerad koppar

Skulpturen består av gjuten betong med iblandad dansk sjösten. På ett betongfundament är en stiliserad kvinnofigur placerad. Hennes huvud pryds av en svan. Hela konturen är inklädd med kopparplåt och på framsidan av ytan är emaljerade kopparformer monterade.

Överst syns fågelfjädrar och under dem ser vi Bedas ansikte. Precis under ansiktet syns två händer med rödmålade naglar. Händerna nuddar vid ett annat mindre ansikte som är vänt mot betraktaren. På Bedas ben simmar fem svanar.

Baksidan av skulpturen pryds av bemålade reliefer föreställande fåglar och blommor.

Det är osäkert om skulpturerna har fått något underhåll sedan de kom på plats. Många delar saknas och säkert har också de emaljerade detaljerna tappat mycket av sin färglyster under åren.

Beställningen av konstverket Beda och svanen gjordes av dåvarande kommunala bostadsbolaget Göteborgshem, men skulpturen står inte längre på kommunal mark och förvaltas därför inte av Göteborgs Stad.

Ledamot i Konstakademin

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han utbildade sig vid konstskolan Valand 1954-58. Senare var han ledamot i Konstakademin. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.

Ada i Karlavagnen

Ada i Karlavagnen © Walter Bengtsson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Ada i Karlavagnen är en av tre humoristiska betongskulpturer i stort format som binder samman området runt Lövgärdesvägen i Angered.

Skulpturen kom till när Halmstadskonstnären Walter Bengtsson fick i uppdrag att skapa tre skulpturer till de då nybyggda bostadsområdena längs Lövgärdesvägen. De två andra verken heter Beda och Svanen och Ikarosborn.

Anammade Göteborgshumorn

Bengtsson hade tidigare gjort sig känd för sina lätt burleska och frejdiga skulpturer. I de tre skulpturerna runt Lövgärdesvägen anammade han Göteborgshumorn, och kopplade typiska uppdiktade göteborgska karaktärer till verkens titlar. Karaktären Ada var gift med Kal, som förekommer tillsammans med Beda och Osborn i många göteborgsvitsar.

Titeln Ada i Karlavagnen har ingen tydlig koppling till någon antik berättelse från Grekland som Ikarosborn och Beda och Svanen, utan här har konstnären möjligen gjort en koppling till den nordiska mytologin. Enligt den vikingatida tron var stjärnbilden Karlavagnen asaguden Odens vagn.

Detaljer i emaljerad koppar

Skulpturen består av gjuten betong med iblandad dansk sjösten. På ett betongfundament är en stiliserad kvinnofigur placerad. Hennes huvud pryds av stjärnor.

Hela konturen är inklädd med kopparplåt och på framsidan av ytan syns två stora ögon, en röd mun och två rosiga kinder i emaljerad kopparplåt. Två händer med rödmålade naglar håller en röd stjärna med mun och ögon. Längst ner sitter tre större emaljerade stjärnor.

Baksidan pryds av ljusmålade reliefer föreställande bland annat fåglar och blommor.

Det är osäkert om skulpturerna har fått något underhåll sedan de kom på plats. Många delar saknas och säkert har också de emaljerade detaljerna tappat mycket av sin färglyster under åren.

Ledamot i Konstakademin

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han utbildade sig vid konstskolan Valand 1954-58. Senare var han ledamot i Konstakademin. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.

Beställningen av konstverket Ada i Karlavagnen gjordes av dåvarande kommunala bostadsbolaget Göteborgshem.

Ikarosborn

Ikarosborn © Walter Bengtsson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Ikarosborn är en av tre humoristiska betongskulpturer i stort format som binder samman området runt Lövgärdesvägen i Angered.

Skulpturen kom till när Halmstadskonstnären Walter Bengtsson fick i uppdrag att skapa tre skulpturer till de då nybyggda bostadsområdena längs Lövgärdesvägen. De två andra verken heter Ada i Karlavagnen och Beda och Svanen. Ikarosborn är placerad uppe på en bergknalle i ett litet skogsområde längs gatan.

Bengtsson hade tidigare gjort sig känd för sina lätt burleska och frejdiga skulpturer. I de tre skulpturerna runt Lövgärdesvägen anammade han Göteborgshumorn, och kopplade typiska uppdiktade göteborgska karaktärer till verkens titlar. Karaktären Osborn var gift med Beda, som förekommer tillsammans med Kal och Ada i många göteborgsvitsar.

Berättelse om övermod

Titeln Ikarosborn kan kopplas till berättelsen om Ikaros, som enligt grekisk mytologi var en tragisk hjälte. Berättelsens budskap handlar om övermod och hybris. Uppfinnaren Daidalos faller i onåd hos kung Minos på Kreta, och för att fly tillverkar Daidalos vingar till sig och sin son Ikaros.

Väl uppe i luften varnar fadern sin son för att flyga alltför högt och för nära solen, eftersom värmen skulle smälta vaxet som vingarna är fästa mot kroppen med. Ikaros ignorerar sin fars varning och flyger allt högre. Det som fadern varnat för sker och Ikaros störtar mot sin död rakt ner i havet.

Detaljer i emaljerad koppar

Skulpturen består av gjuten betong med iblandad dansk sjösten. På ett betongfundament är en stiliserad mansfigur placerad. Hans huvud pryds av två fåglar. Hela konturen är inklädd med kopparplåt och på framsidan syns två stora ögon, en röd mun och två rosiga kinder i emaljerad koppar.

Mitt på kroppen sitter två händer med rödmålade naglar, och under dem ett manligt könsorgan. På konstverkets sidor syns Ikaros vingar med antydda fjädrar.

Baksidan pryds av ljusmålade reliefer som föreställer fåglar, blommor och fjädrar.
Det är osäkert om skulpturerna har fått något underhåll sedan de kom på plats. Många delar saknas och säkert har också de emaljerade detaljerna tappat mycket av sin färglyster under åren.

Ledamot i Konstakademin

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han utbildade sig vid konstskolan Valand 1954-58. Senare var han ledamot i Konstakademin. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.

Beställningen av konstverket Ikarosborn gjordes av dåvarande kommunala bostadsbolaget Göteborgshem.

Bubblor

© Nils Johansson Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Är det såpbubblor som stiger mot skyn? Den väggfasta konstgestaltningen ser ut att vara på väg uppåt.

I Nils Johanssons konstgestaltning ser vi runda former i ett kluster. Tillsammans ser de ut som såpbubblor som stiger mot skyn. Bubblorna skapar en känsla av något flyktigt och lätt, nästan som om konstverket är på väg uppåt för att lämna väggen.

Här spelar också den ärggröna kopparen fint mot trapphusets ljusa fasad.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet efter dryga 30 år genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Nils Johansson föddes i Halmstad och levde mellan 1922-2014. Han var verksam som målare, tecknare och skulptör och utbildade sig vid Valands konstskola i Göteborg 1957–59. Han är representerad på Nationalmuseum i Stockholm, Hallands museum, Stockholms och Göteborgs stads samlingar och i Statens konstråds samling.

Ellipser

De utanpåliggande trapphusen på loftgångshusen var troligen en självklar yta att använda för konst. Verket ”Ellipser” sträcker ut sig 10 meter längs fasaden.

Nils Johanssons konstgestaltning består av nio halvcirkelformade längder i koppar, som kan leda tankarna till orgelpipor. Tre ovala former markeras genom en kontur som uppstår när verkets övriga delar dragits isär. De runda och mer organiska formerna blir här en tydlig kontrast till husfasadens strama formspråk.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Nils Johansson levde mellan 1922 – 2014. Han studerade på Valands konstskola i Göteborg, 1957 – 59. Därefter arbetade han som målare, tecknare och skulptör. Han är representerad vid bland annat Nationalmuseum och Hallands museum.

Spiralnebulosa

Spiralnebulosa © Walter Bengtsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

På kvarteret Öster om Hedens innergård står tolv stjärntecken med färgglada ögon omgivna av stjärnor.

På en stensatt rundel, cirka åtta meter i diameter, syns en spiralform i en något ljusare nyans än det omgivande teglet. I spiralformen står 28 stolpar. Varje stolpe pryds antingen av en rund form med en stjärna och en rödfärgad rund glasbit, eller en figur som motsvarar ett av de tolv stjärntecknen i zodiaken.

Figurerna som representerar stjärntecken är gestaltade på ett för konstnären typiskt lustfyllt och humoristiskt sätt. De har fått uttrycksfulla ögon i olika färgställningar, som står i kontrast till den ärgade kopparen runt omkring.

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han var utbildad vid konstskolan Valand och ledamot i Konstakademien. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.

Verket Spiralnebulosa beställdes i samband med att kvarteret byggdes i början på 90-talet. Det nybyggda kvarteret döptes av Göteborgshumorn till ”Öster om Heden”, en anspelning på Öster om Eden (East of Eden), en roman av John Steinbeck som också har filmatiserats.

Verket ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Plante Noir

© Gun Gordillo, 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

Gun Gordillos ”Plante Noir” (svart växt) står sedan 1993 framför entrén till Högskolan för design och konsthantverk.

En stiliserad enkel form som kan föra tankarna till en tulpan. Den översta plana delen av skulpturen är av koppar som med tiden ärgat och antagit samma färg som taken på skolbyggnaden. På undersidan av denna del sitter några färgade neonrör som kastar ett milt sken.

Konstnären Gun Gordillo är född 1945 i Lund. Hon bor och verkar i Köpenhamn.
Konstnärens hemsida.

Vårdträdet (Den gamla hästkastanjen)

©"Vårdträdet", Lars Stocks/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
©"Vårdträdet", Lars Stocks/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Lars Stocks stora skulptur framför Dalheimers Hus i Majorna placerades 1991 och köptes in med medel från Dalheimers donationsfond.

Skulpturen består av fem ”stammar” som förenas i en gemensam krona. Konstverket invigdes den 7 juni 1991. Invigningstalare var dåvarande landshövdingen Kjell A Mattsson.

I svensk folktro är ett vårdträd ett skyddat träd, ofta planterat centralt på en gårdsplan. Det ansågs tyda på gårdens lycka och välfärd och man trodde dessutom att det beboddes av en osynlig skyddsande.

Ursprungligen fanns en fontänfunktion där vatten strömmade på ”trädets” insida.

Konstnären Lars Stocks som själv är uppvuxen på Bangatan i Majorna formulerar sig i en text som står att läsa ingraverad på skulpturens insida:

Den gamle kom till barnets dop
Han bar ett ungt träd
Det var ett skott från vårdträdet därhemma
Vari han lekt sin barndoms sommarlek
som skuggat hans ålderdoms visa tanke

Han kom i sitt sista år
för att plantera sina fäders arv
för att skydda det unga livet mot ondo

Ur plantans rötter växte fem stammar upp
med ett gemensamt bladverk av kastanj
Dess blom har doft från urminnes tid
och det mäktiga bladverkets sus i vinden
hade sådan kraft
att det hördes av sjöfararen långt ute till havs
och ingenstans sjöngo fåglar vackrare

Må trädet bli till glädje!
och stämma till eftertanke

Mer om konstnären Lars Stocks (länk till Wikipedia).