Statisk Flykt

© Rolf Denman/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
© Rolf Denman/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Rolf Denmans skulptur invigdes 17 maj 1967 och tillkom i samband med att HSB byggde bostadsområdet.

Skulpturen i den modernistiskt abstrakta skolan hade ursprungligen även en fontänfunktion då vatten rann genom skulpturen och ner i en mindre vattenspegel. Titeln ”Statisk flykt” beskriver bra både det stillastående och det rörliga i verket. De tre benen står stadigt förankrade i marken medan den mer organiska överdelen beskriver rörelse och riktning. Tankarna kan gå till en okänd varelse från en annan planet som plötsligt landat, hälften maskin och hälften levande varelse.

Rolf Denman (1923-2012) utbildade sig på dåvarande Slöjdföreningens skola 1948-50 och därefter på Valands Konstskola 1951-56. Han har gjort ett 50-tal offentliga verk runt om i Sverige.

Ett försök att stjäla skulpturen gjordes natten mellan den 18-19 juni 2017 och delar av verket förstördes. Det är osäkert om verket går att återställa. 

Karl IX:s ryttarstaty (Kopparmärra)

John Börjeson, "Karl IX:s ryttarstaty". Foto taget före renovering. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
John Börjeson, "Karl IX:s ryttarstaty". Foto taget före renovering. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Statyn på Kungsportsplatsen är ett monument över Göteborgs allra första grundare. Uppe på den 25 ton tunga sockeln rider kungen rak i ryggen och klädd i rustning.

Redan 1603 bildades en stad ungefär där nuvarande Göteborg ligger. Staden brukar kallas Karl IX:s Göteborg eftersom den anlades av Hertig Karl, som sedan tog sig namnet Karl IX. Läget var vid det som nu heter Färjenäs på Hisingen. Tanken var att skapa en handelsplats i närheten av Älvsborgs slott på andra sidan Göta älv. Men staden brändes ned redan 1611 av danska trupper. 1621 grundade Gustaf II Adolf sedan nya Göteborg vid sitt nuvarande läge. Han har sitt minnesmärke några hundra meter norrut på Gustaf Adolfs torg.

På ryttarstatyns sockel i bohusgranit står bland annat: ”Göteborgs Stads invånare reste denna stod år 1904 i tacksam hågkomst av det äldre Göteborgs grundare”.

Dyrare än beräknat

Karl IX, som levde mellan 1550 och 1611, anses av många ha varit en krigisk och hårdför härskare. När Oscar II invigde ryttarstatyn lindade han in kritiken med orden: Och dock bör det aldrig förgätas, att Karl den nionde med klokhet, kraft och ihärdighet, om och stundom enligt vår samtids begrepp med öfverdrifvet hård hand, värnade om fadrens och förberedde sonens värk.”

Initiativet att hedra Karl IX med ett monument kom från överstelöjtnanten Albert Jacobsson. Han tog kontakt med John Börjeson, professor vid Konstakademin. Den ursprungliga tanken var en enklare och mindre staty. Men konstnären föreslog en större ryttarstaty, som bättre skulle återge allmänhetens bild av kungen.

Båda skissförslagen ställdes ut och visades på Valands konstskola. Den större ryttarversionen skulle kosta knappt 20 gånger så mycket och många var skeptiska till att Jacobsson skulle lyckas få ihop en så stor summa. Men efter en insamling lyckades han.

När skulpturen avtäcktes 1904 var Kungsportsplatsen och de omgivande taken och fönstren fyllda av folk. Det var en 6,5 ton tung staty till 88 procent gjord av koppar som de fick se. I dagligt tal kom den att kallas Kopparmärra, men hästen är inget sto utan en hingst.

Motpol på andra sidan gatan

Konstverket gav konstnären John Börjesson titeln Kommendör av första klass av Vasaorden. En orden som instiftades av Gustav III och belönade väl utförda uppdrag inom bland annat konst.

Den första placeringen av statyn var på andra sidan Kungsportsavenyn. När ökad trafik krävde en flytt kom kraftiga protester. Men flytten röstades igenom och 1936 fick statyn sin nuvarande plats. I samband med flytten vändes statyn i västlig riktning. Sommaren och hösten 2018 restaurades verket och fick en ordentlig rengöring för första gången sedan 1904. Detaljer som tidigare dolts av damm och avlagringar såg åter dagens ljus och flera saknade delar återskapades.

Sedan 2015 har ryttarstatyn en motsvarighet på andra sidan gatan. Där rider en bronsflicka i grön klänning på ett sagodjur. Emma Strödes skulptur Nikes Göteborg är tänkt som en motpol till monumentet över Karl IX och bjuder in till reflektion över historiens olika ideal.

Skulptören John Börjeson levde mellan 1835 och 1910 och företrädde realismens genombrott i svensk skulptur. Han studerade i Rom och Paris och var senare professor på Konstakademin. Hans tre barn Börje, Lena och Gunnar Börjeson är också konstnärer.

Pan

©"Pan", Dieter Matzner / Bildupphovsrätt 2018. ©Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
©"Pan", Dieter Matzner / Bildupphovsrätt 2018. ©Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Mitt bland allt organiskt växande i Trädgårdsföreningen sticker två avvikande konkreta former upp ur marken på var sin sida av ett träd.

Verket skiljer sig starkt i uttryck från sin omgivning. Kanske kan det göra att du ser både föremålet och omgivningen i ett nytt ljus?

Konstnären har beskrivit sitt verk såhär:

”Min strävan med skulpturen är att beskriva motsatsförhållandet mellan det organiskt växande (trädet) och det icke-organiska (metallkonstruktionen), vilka i sin samverkan på nytt utmanar den ständiga frågan om förhållandet mellan form, tid och rum.”

Verket köptes in i slutet av 1980-talet och är placerat i Trädgårdsföreningen, mitt över kanalen från Stora Nygatan.

Konstnären Dieter Matzner föddes i Tyskland 1936. Han studerade vid konsthögskolan i Braunschweig, Tyskland och bosatte sig senare i Sverige. Han var verksam som skulptör, tecknare och målare och var en period också lärare i färg och form vid Konstindustriskolan, Göteborg. Han är representerad på museerna i Norrköping, Kalmar, Östergötland, Borås och Alingsås.

Verket Pan är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.