Tempel för tvivel och hopp

© Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

En transparent kyrkoliknande byggnad flyter på vattnet i hamnbassängen. Är det en hägring?

Kent Karlssons tempel väcker nog förundran hos den som ser det för första gången. Verket är utfört i så kallad sträckmetall och är genomsiktligt. Det framstår därmed också som något svävande lätt och illusoriskt. Dessutom skapar metallnätets mönster en moiré-effekt, vilket innebär att när två likartade mönster läggs ovanpå varandra med en viss skillnad i vinklingen, uppstår ett nytt mönster där överlappande delar förstärks. Om man betraktar templet medan man själv eller verket rör sig ser man hur denna effekt blir tydlig.

Verket är flytande och förankrat i botten i ena ändan och därför kan det röra sig över vattnet inom en begränsad radie.

När verket först placerades stod det lite längre ut mot hamnkanalen, men efter en rejält blåsig dag i januari 2012 slet sig ”kyrkan”. Som tur var klarade den sig oskadd. Därefter flyttades den längre in i hamnbassängen där den står mer skyddad mot väder och vind.

Uppmärksammade kyrkoskulpturer

Konstnären Kent Karlsson är grafiker, målare och skulptör och föddes 1945 i Göteborg. Han är utbildad på Konstindustriskolan (nuvarande HDK) Konsthögskolan Valand i Göteborg samt vid Konsthögskolan, Stockholm. Under 90-talet var han verksam som professor i måleri på Konsthögskolan Valand.

Kent Karlssons skulpturer och objekt har ofta en poetisk och mångtydig underton. Hans ”kyrkoskulpturer” i spegelglas där den omgivande naturen återspeglas har väckt mycket uppmärksamhet. Hans tempel i sträckmetall finns också på fler platser i Sverige.

Konstverket är beställt och finansierat av Älvstranden Utveckling AB.

Fågelbad

Fågelbad © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Ett sjömärke med musikalisk tematik som också fungerar som ett fågelbad står sedan mitten av 1990-talet i bostadsområdet i Högsbohöjd.

Översta stenblocket är  lätt urholkat och därav titeln som berättar att det även är ett fågelbad. I fördjupningen är en fiol uthuggen, kanske som en symbol för fågelsången från de badande fåglarna?

Skulpturen som är utförd i två olika sorters granit, en röd och en svart, var tänkt att placeras uppe på en höjd. Konstnären tänkte sig då att den skulle påminna om en kummel (ett sjömärke som använts ända sedan vikingatid och som består av stenar staplade på varandra, under senare tid vanligtvis vitmålade), men av olika orsaker fick verket en annan placering vilket naturligtvis påverkar verkets uttryck.

På fotografierna ser man att det skett en förskjutning av de fyra översta stenblocken.

Kent Karlsson, född 1945 i Göteborg, är en svensk målare och skulptör. Han utbildade sig på Konstindustriskolan och Konsthögskolan Valand i Göteborg och senare på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han har varit verksam som professor i måleri vid Konsthögskolan Valand, Göteborgs universitet och gästprofessor vid Tokaiuniversitetet i Japan.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseridon, Göteborg.

Mörker, väx morgondag

"Mörker, väx morgondag" © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Mörker, väx morgondag" © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Vid vallgraven på Bastionsplatsen lyser ett svagt grönt ljus dygnet runt. Det skiner över en avbruten räls och sju par övergivna barnskor. Ett stenkast därifrån, inne på den judiska synagogans gård, står monumentets andra hälft.

Verket påminner om det som hände under andra världskriget, men också om att det går att ta sig igenom de mest fruktansvärda saker och skapa ett nytt liv. Initiativet till minnesmärket kom från den judiska församlingen i Göteborg.

Tanken om ett monument hade funnits i församlingen sedan 1980-talet. Men projektet var så stort att de inte helt lyckades slutföra det på egen hand. Idén var att skapa ett minnesmärke inne på synagogans innergård, ett verk som skulle innehålla namnen på alla församlingsmedlemmarnas släktingar som förlorat livet i folkmordet.

Ett blev två

Efter att ha legat på is under en tid återupptogs projektet i slutet av 1990-talet, nu tillsammans med Göteborgs Stad. Efter samtal mellan Göran Johansson, Göteborgs dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, och församlingen beslutades det att monumentet måste synliggöras i staden.

Samtidigt uppstod oro över att ett minnesmärke som offentliggjorde de mördades namn skulle kunna skändas och orsaka smärta för anhöriga. Lösningen blev två monument, ett på Bastionsplatsen och ett på synagogans innergård.

Mörker, väx morgondag på Bastionsplatsen kom till genom en tävling. Uppdraget gick till Kent Karlsson och verket uppfördes med 1,3 miljoner kronor i finansiellt stöd från Göteborg Stad.

När det invigdes i augusti 2009 till tonerna av det judiska blåsinstrumentet shofar var det en fyra meter hög spiralformad kolonn i brons som publiken fick se. På toppen av den lyser en fackla med grönt glas, dag som natt. Under den finns en halvcirkelformad järnvägsräls med övergivna barnskor. En bronsplakett påminner om alla de grupper som drabbades av Förintelsen.

Historien påverkar oss än idag

I sin skiss till verket skrev konstnären så här:

”Skor och räls står för det realistiska och bronspelaren får stå för det levande. Jag har gjutit av insidan av begagnade skor för att synliggöra formen på rummet inne i skon. Det rum som formats genom att kroppens tyngd pressas ut mot höljet som omsluter foten och möjliggör ett personligt avtryck. Rälsen är ett exempel på objekt som är avsett att vara till människans hjälp och fördel men som kan fylla motsatt uppgift.”

Kent Karlsson, född 1945 i Göteborg, är en svensk målare och skulptör. Han utbildade sig på Konstindustriskolan och Konsthögskolan Valand i Göteborg och senare på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han har varit verksam som professor i måleri vid Konsthögskolan Valand, Göteborgs universitet och gästprofessor vid Tokaiuniversitetet i Japan.

Monumentet på synagogans innergård är formgivet av församlingens arbetsgrupp. Det består av två mörkt gråblå monument i slipad granit. På dem finns namn och årtal och bönen Kaddish i relief. Varje församlingsmedlem med släktingar som mördades under Förintelsen har skrivit sitt eget namn och därunder släktingarnas. På verket finns totalt 1641 namn. Monumentet gör det tydligt att Förintelsen fortsätter att påverka människor och samhället än idag.