Genius

Genius © Carl MIlles/Bildupphovsrätt 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Skulpturen ”Genius” skänktes som gåva 1959 till Sahlgrenska sjukhuset. Carl Milles arbetade med ”Genius” 1932-1940. Skulpturen göts i flera exemplar och enligt vissa källor är motivet en hyllning till författaren och konstnären August Strindberg.

Namnet Genius kommer från den romerska mytologin och syftar på att varje man/kvinna  (den kvinnliga motsvarigheten benämns ”juno”) har en personlig skyddsande som följer hen genom hela livet. Genien/Junon ansågs av vissa vara en god ande, medan andra ansåg den vara ond.

Vi ser en muskulös bevingad mansgestalt, kanske en ängel, med en lyra i handen i en dramatisk pose. Vill figuren kränga av sig sina vingar och bli fri eller är det uttryck för lidelse och passion?

I samband med en renovering av Sahlgrenska Universitetssjukhuset år 2005 stals skulpturen. Den återfanns några år senare och efter renovering kunde den åter sättas upp 2010. Utöver detta exemplar av Genius finns även en version på Sankt Sigfrids plan i Göteborg.

Verket ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen.

Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

Carl Milles är rikligt representerad i Göteborg. Vid Götaplatsen finns flera av hans skulpturer, bland annat Danserskor och hans kanske mest kända Poseidon med brunnskar.

 

Apollon och Asklepios

Apollon och Askleipos © Stig Blomberg, 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Kanske är detta ett av de mer sedda konstverken i Göteborg, med sin placering högt upp på Sahlgrenska Universitetssjukhusets stora fasad.

Konstverket är gjort i en kubistiskt inspirerad stil med motiv från den grekiska mytologin. De två figurerna föreställer guden Apollon och hans son Asklepios. Apollon, som i konstverket håller i en pilbåge, var enligt mytologin jägare, läkare och musiker.

Hans son Asklepios var läkekonstens gud och ses avbildad med den så kallade Eskulapstaven eller Asklepiosstaven, en stav med en orm ringlande runt sig. Staven har blivit en symbol för den internationella läkekonsten och medicinsk vetenskap.

I verkets komposition finns också ett ankare och tre trianglar. Ankaret är en symbol för hoppet och de tre trianglarna symboliserar sjukvård, forskning och utbildning.

Bakom Apollon sitter en rostfärgad cirkel som står i effektiv kontrast till den ärgade kopparen. Kanske är det solen vi ser? Med sin avvikande färg och form blir cirkeln viktig som sammanhållande element i verkets komposition.

Konstverket har också med tiden anpassat sig färgmässigt till de omgivande byggnaderna med sina lika ärggröna koppartak.

Konstverket donerades till sjukhuset och invigdes 21 april 1959.

Konstnären Stig Blomberg levde 1901-1970 och utbildade sig vid Konsthögskolan i Stockholm. Han har gjort många offentliga konstverk runtom i landet. I Göteborg har han förutom Apollon och Asklepios även utfört Tampande pojkar och Bollspelande flickor vid Slottsskogsvallen.

Pojken, flickan och duvan

Pojken, flickan och duvan © Keld Moseholm/Bildupphovsrätt, 2020 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Tre gestalter i brons och ett fundament i granit utgör delarna i detta konstverk, skapat av den danske konstnären Keld Moseholm. 

Skulpturgruppen är placerad på en lummig innergård i Högsbo och föreställer en duva och två barn, en pojke och en flicka.

Vid en granitpelare står flickan på tå med en penna i handen, för att nå upp att skriva på pappret hon har framför sig. Samtidigt sitter pojken med ryggen mot samma pelare, helt uppslukad av den bok han har i knät. Bredvid pojken står duvan, lugnt betraktande pojken.

Kanske har konstnären velat förmedla betydelsen av skrivande och läsande? Duvan som symbol kan stå för fred, ömsinthet och kärlek, men kan också stå för Den Helige Ande inom kristendomen.

Oavsett vad konstnären haft för tankar när han skapade skulpturen så är den populär bland de boende i området och är en naturlig samlingsplats med bänkar och bord alldeles i närheten.

Konstnären Keld Moseholm föddes 1936 i Danmark och utbildade sig vid Konstakademin i Odense och på Konstakademin i Köpenhamn. Han har utfört offentliga flera konstgestaltningar i framförallt Danmark men också i Sverige och Australien.

Konstverket är beställt och finansierat av Familjebostäder i Göteborg.

Åsa

Åsa © Britta Nehrman. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Vid Sahlgrenskas Gröna stråk står ett finstämt porträtt från 1947, förställande en tonårsflicka i en klassisk kontrapostställning. Möjligen har modellen också fått ge namn åt skulpturen.

Under den här tiden var det populärt att avbilda unga människor, och det finns många exempel i Göteborg på konstverk som förställer unga flickor. I detta och i några andra fall var det kvinnliga skulptörer som låg bakom verken. Kanske skiljer sig deras gestaltningar från sina manliga kollegors tolkningar?

Till skillnad från många verk skapade av manliga skulptörer är den här skulpturen inte en symbol för oskulden eller det upphöjt sköna. Istället är det ett inkännande porträtt av en verklig person, även om vi idag inte vet vem Åsa är.

Bara 20–30 år tillbaka i tiden innan skulpturen kom till var det inte tänkbart att ett porträtt av en vanlig flicka skulle kunna utgöra ett motiv värt att placera i det offentliga rummet. I den bemärkelsen kan verket, som vi nu ser som väldigt traditionellt, en gång i tiden ha uppfattats som ganska radikalt.

Studerade för Carl Milles

Konstnären Britta Nehrman föddes 1901 i Djursholm och avled 1978. Hon studerade för bland annat Carl Milles på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, och senare även i Paris för Antoine Bourdelle och Charles Despiau. Hon är representerad på bland annat Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Värmlands museum och Borås konstmuseum.

Skulpturen Åsa köptes in på en utställning på Konsthallen i Göteborg av dåvarande Göteborgs konstnämnd för att placeras på Sahlgrenskas sjukhusområde. Några år efter att Västra Götalandsregionen bildades överläts verket från Göteborgs Stad till regionen.

Växa upp

På en gräsyta framför Rosendalsskolan i östra Göteborg står en silverblänkande knappt två meter hög skulptur. Ett barns överkropp övergår från midjan och ner i en konformad härva av rötter och rottrådar.

Konstverket föreställer en ung, växande människa förankrad i ett stort rotsystem, som kanske kan symbolisera mänskligheten eller de egna tidigare släktleden. Är det rötterna som får barnet att växa?

Samtidigt ser barnet ut att sitta fast, rottrådarna går ner i marken och förankrar det på sin plats. Är det istället tillhörighetens pris konstnären vill gestalta?

Kanske är det spänningen och förhållandet däremellan som konstgestaltningen berör. Tolkningen ligger i betraktarens öga.

Konstnären Helena Mutanen är född 1965 och är utbildad vid Konsthögskolan i Stockholm. Hon har utfört ett flertal offentliga konstgestaltningar runtom i Sverige. I Göteborg finns, förutom Växa upp, skulpturen Teckning.

Konstverket är beställt och finansierat av Lokalförvaltningen i Göteborg.

Vandrande pinnar

Vandrande pinnar © Bo Sällström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Pinnar på vift eller på väg tillbaka till sitt fack? Fantasin får bestämma i Bo Sällströms väggfasta verk.

Konstgestaltningen sitter på en gavelvägg och består av tre blå, två röda och en gul pinne, som är placerade till vänster om en gjuten rektangel i betong med fyra horisontala “fack”.

Man vill gärna tro att verkets två delar har med varandra att göra. Kanske har de vandrande pinnarna rymt och är på väg bort, eller är de på väg mot fackverken för att lägga sig tillrätta?

Ett snarlikt konstverk av Sällström, Spel, är placerat på en annan fasad i Gårdsten.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare.

Som konstnär är han representerad på Moderna museet. Sällström har även utfört konstgestaltningarna Konfekten och Himlaspel i Gårdsten.

Böljande former

Böljande former © Olle Langert/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Som ett färgstarkt, vågformat utropstecken står Olle Langerts skulptur lysande i vitt och rött på Oxelgården i Gårdsten.  

Olle Langerts bildspråk kännetecknas ofta av en lekfull enkelhet och ett fritt och mjukt formspråk. I målningar och grafiska blad skapar han, med till synes enkla medel och med starka färger, sina karaktäristiska bilder.

Så även i skulpturen Böljande former, som lever upp till sin titel. Men här sätter också det hårda materialet sin prägel på utseendet, så att verket trots sin vågiga form ändå kan uppfattas som stramt och precist.

Trots sina relativt många år är Böljande former fortfarande i gott skick och fyller väl sin funktion i miljön.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Växtkraft

© Bror Persson 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Med åren har Bror Perssons “Växtkraft” nästan helt integrerats med den övriga växtligheten i rabatten där den är placerad. 

Det är några udda “växter” som skjuter upp ur jorden. Fast med den patina i form av alger, damm och annat som fastnat i ytan genom åren börjar betongen alltmer att likna något som naturligt växer på platsen. Skulpturen blir på så sätt en självklar del av sin plats.

Skulpturen finns i två versioner i Gårdsten, varav detta exemplar är den tidigaste varianten. Den andra versionen av Växtkraft står vid Aspgården och kom på plats 1972.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bror Person levde 1923 – 1996 och föddes i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han studerade vid Valands konstskola 1947-51 där han hade Endre Nemes som lärare. Som verksam konstnär arbetade han med grafik, måleri och skulptur. Han finns representerad vid bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Två blad

Två blad © Bertil Malmstedt/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Vid en första anblick tänker man kanske på verkets titel och undrar var “bladen” är? 

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet. Två blad är ett av de konstverken.

Många av konstnärerna som gjorde konstverken arbetade med abstrakta motiv och ofta spelade mellanrumsformerna en lika viktig roll som själva verkets form. Så är det också i Malmstedts verk där plåtdelarna i sig inte ser ut som blad. Här dyker istället bladens former upp utanför och mellan verkets delar. Det benämns ofta inom konstvärlden som ”mellanrumsformer” eller ”positiva” och ”negativa” former.

Malmstedt har gjort två till verk i samma område. Bladformer är snarlikt Två blad och finns på Akaciagården. Det andra verket heter Duo och står på samma gård.

Konst i Gårdsten

När de drygt tjugo konstverken i Gårdsten blev till delade nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bertil Malmstedt föddes 1926 i Jönköpings län. Han är verksam som målare, tecknare, grafiker och skulptör. Han är utbildad Slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Valands konstskola i Göteborg 1951-55, där han hade Nils Wedel och Endre Nemes som lärare.

Beda och Svanen

Beda och Svanen © Walter Bengtsson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Beda och Svanen är en av tre humoristiska betongskulpturer i stort format som binder samman området runt Lövgärdesvägen i Angered.

Skulpturen kom till när Halmstadskonstnären Walter Bengtsson fick i uppdrag att skapa tre skulpturer till de då nybyggda bostadsområdena längs Lövgärdesvägen. De två andra verken heter Ada i Karlavagnen och Ikarosborn.

Bengtsson hade tidigare gjort sig känd för sina lätt burleska och frejdiga skulpturer. I de tre skulpturerna runt Lövgärdesvägen anammade han Göteborgshumorn, och kopplade typiska uppdiktade göteborgska karaktärer till verkens titlar. Karaktären Beda var gift med Osborn, som förekommer tillsammans med Kal och Ada i många göteborgsvitsar.

Berättelse från grekiska mytologin

Titeln Beda och Svanen är en omskrivning av det erotiskt laddade motivet Leda och Svanen, som i sin tur är ett vanligt återkommande motiv genom konsthistorien.

Berättelsen om Leda och Svanen härstammar från den grekiska mytologin, där guden Zeus förvandlat sig till en svan för att på så sätt lyckas förföra den vackra drottningen Leda. I samma ögonblick som Leda smekte svanen visade sig guden Zeus för henne.

Detaljer i emaljerad koppar

Skulpturen består av gjuten betong med iblandad dansk sjösten. På ett betongfundament är en stiliserad kvinnofigur placerad. Hennes huvud pryds av en svan. Hela konturen är inklädd med kopparplåt och på framsidan av ytan är emaljerade kopparformer monterade.

Överst syns fågelfjädrar och under dem ser vi Bedas ansikte. Precis under ansiktet syns två händer med rödmålade naglar. Händerna nuddar vid ett annat mindre ansikte som är vänt mot betraktaren. På Bedas ben simmar fem svanar.

Baksidan av skulpturen pryds av bemålade reliefer föreställande fåglar och blommor.

Det är osäkert om skulpturerna har fått något underhåll sedan de kom på plats. Många delar saknas och säkert har också de emaljerade detaljerna tappat mycket av sin färglyster under åren.

Beställningen av konstverket Beda och svanen gjordes av dåvarande kommunala bostadsbolaget Göteborgshem, men skulpturen står inte längre på kommunal mark och förvaltas därför inte av Göteborgs Stad.

Ledamot i Konstakademin

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han utbildade sig vid konstskolan Valand 1954-58. Senare var han ledamot i Konstakademin. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.