Krigs­seglarnas minnes­märke

© Lars Kleen, "Krigsseglarnas minnesmärke", 1997. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
© Lars Kleen, "Krigsseglarnas minnesmärke", 1997. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Vid Lilla bommens hamn håller åtta betongpollare två spetsade fartygsskrov i järn. Verket hyllar den insats de svenska sjömännen gjorde under andra världskriget.

”Sverige tackar sitt sjöfolk för dess insats under ofärdsåren 1939 – 1945. Havet är stort, evigt och stort – Harry Martinson”. Så står det på granitplattan vid minnesmärket. Ungefär 2000 svenska sjömän miste livet när de seglade med förnödenheter till de allierade under andra världskriget.

Minnesmärket kom till efter att kommunikationsminister Ines Uusmann träffat en grupp krigsseglare 1996. Hon gav då i löfte att ett minnesmärke skulle resas. Sjöfartsverket, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Handelsflottans fritidsråd fick i uppdrag att se till att det blev verklighet.

800 sjömän invigde

Uppdraget att utföra verket fick konstnären Lars Kleen. Vid invigningsceremonin 1997 deltog över 800 svenska sjömän som seglat under andra världskriget. När resecentrum vid Stenpiren byggdes flyttades minnesmärket. Efter en tids magasinering fick det sin nuvarande plats 2015. När det återinvigdes deltog över 300 personer.

Konstnären Lars Erik Johan Kleen är född 1941 i Stockholm. Han utbildade sig i måleri på Kongelige Danske Kunstakademi och Konsthögskolan i Kraków i Polen. Han övergick tidigt från måleri till skulptur och har framför allt gjort sig känd för sina byggnadskonstruktioner, ofta skulpturer i en gränszon mellan arkitektur och maskiner. Kleen finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.

Emil och Emilia

© Rolf Allan, 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
© Rolf Allan, 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Inne på Chalmers område står denna lilla skulptur föreställande en ung kvinna och en man som att döma av huvudbonaden troligen är chalmerister.

Följande text står att läsa på skylten: Gåva till högskolan 5 nov 1979. Försvunnen hösten 2013. Nygjuten och återinvigd 16 maj 2014. Till alla Chalmerister från Studentkåren och Teknologföreningen CS. Konstnär Rolf Allan.

Läs mer om konstverket.

Genius

Genius © Carl Milles/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
Genius © Carl Milles/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Skulpturen ”Genius” är en gåva till Göteborgs Stad. Carl Milles arbetade med ”Genius” 1932-1940. Skulpturen göts i flera exemplar och enligt vissa källor är motivet en hyllning till författaren och konstnären August Strindberg.

Namnet Genius kommer från den romerska mytologin och syftar på att varje man/kvinna  (den kvinnliga motsvarigheten benämns ”juno”) har en personlig skyddsande som följer hen genom hela livet. Genien/Junon ansågs av vissa vara en god ande, medan andra ansåg den vara ond.

Vi ser en muskulös bevingad mansgestalt, kanske en ängel, med en lyra i handen i en dramatisk pose. Vill figuren kränga av sig sina vingar och bli fri eller är det uttryck för lidelse och passion?

Ytterligare en version av Genius finns vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

Carl Milles är rikligt representerad i Göteborg. Vid Götaplatsen finns flera av hans skulpturer, bland annat Danserskor och hans kanske mest kända Poseidon med brunnskar.

Viktor Rydbergs­monumentet (Den siste athenaren)

Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Här knäböjer en grekisk hjälte och huvudpersonen i en av Viktor Rydbergs romaner. Skulpturen restes till minne av författaren, vid gatan som också bär hans namn.

Boken Den siste athenaren skildrar kristendomens seger över den antika kulturen. Den gavs ut första gången 1859, efter att ha gått som följetong i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning där Viktor Rydberg då var journalist.

Litterär milstolpe

I berättelsen om hjälten Krysantheus, som lever i Aten kring år 360 efter vår tideräkning, ville Viktor Rydberg göra upp med bakåtsträvande tendenser i Svenska kyrkan. Boken blev också en milstolpe i den svenska romankonstens utveckling. I och med den började romaner och följetonger att betraktas som finlitteratur.

Viktor Rydberg levde mellan 1828 och 1895. Han var förutom författare även journalist, religionsfilosof, kulturhistoriker, språkvårdare och medlem i Svenska Akademien. Bland hans mest kända verk finns dikten Tomten och romanen Singoalla. Han skrev också texten till den kända julpsalmen Gläns över sjö och strand.

Politiskt engagerad konstnär

Viktor Rydbergsmonumentet skapades av tecknaren och skulptören Ninnan Santesson och restes på valborgsmässoaftonen 1930. I invigningen deltog bland annat studenter från Göteborg och gäster från den danska vänorten Århus. Hedersgäst var konstnären själv.

På framsidan av den höga sandstenssockeln finns en medaljong med porträtt av Viktor Rydberg och inskriptionen: ”Åt minnet av Viktor Rydberg”.

Ninnan Santesson levde mellan 1891 och 1969 och föddes på det dåvarande säteriet Tjolöholm i Kungsbacka. Hon studerade på Konstakademin i Stockholm och därefter i Paris. Där träffade hon Siri Derkert som blev hennes vän för livet. Santesson har gjort flera offentliga konstverk i Göteborg. Förutom Viktor Rydbergsmonumentet har hon även utfört reliefen Erik Dahlberg nära Aschebergsgatan. I övrigt skulpterade hon framför allt personporträtt, men ställde sällan ut dem.

Till ett av hennes huvudarbeten räknas altartavlan i Masthuggskyrkan. Santessons konst är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Moderna museet, Malmö museum, Borås konstmuseum, Statens porträttsamling på Gripsholm och Hallands konstmuseum i Halmstad.

Under andra världskriget engagerade sig Santesson mer och mer politiskt. Hon tog emot tyska och norska flyktingar i sitt hem. Hennes insamlingsengagemang för Norge, dit hon åkt som kurir 1941, gav henne ett två månaders villkorligt straff. Hon var senare aktiv i Svenska kvinnors vänsterförbund och i kampen mot atomvapen.

Vindarna

"Vindarna", © Per Thorlin/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
"Vindarna", © Per Thorlin/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Området Pilegården där detta verk är placerat byggdes 1968.

När området var nytt beställdes och placerades ett flertal konstverk på de olika gårdarna. En del av dessa har förfallit, gått sönder, tagits bort av olika orsaker, men några finns fortfarande kvar.

Man kan lätt associera till ett stort segelfartyg med alla segel fyllda av vinden. I de olika formernas yta syns mönster som kanske beskriver vindens skiftande riktningar och spår.

Läs mer om konstnären (Wikipedia)

Mattan

Mattan © Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Mattan © Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

En matta som påminner om en svunnen tid? 

Området Pilegården där verket är placerat byggdes 1968. När området var nytt placerades ett flertal konstverk på de olika gårdarna. En del av dem har förfallit, gått sönder, tagits bort av olika orsaker, men några finns fortfarande kvar.

Mattan av Ralph Lundquist är en påminnelse om den tid när det mer eller mindre var obligatoriskt med en piskställning på varje gård. Numera är det inte en självklar syn i bostadsområdena.

Fotot med den lilla pojken är från 1968 när verket var nytt.

Konstnären Ralph Lundquist är född 1931 i Göteborg. Han är verksam som skulptör, målare och tecknare. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1948–51 och vid Valands konstskola i Göteborg 1951–55, där han hade Endre Nemes som lärare.

Han är representerad på Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg finns även Lundquists verk  Gemenskap i Slottsskogen (även känd som Drakslingan), samt Fyrplint och Ringar i Gårdsten.

Bronsåldern

© Yngve Steen/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
© Yngve Steen/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

1968 var Pilegården färdigbyggt och flera konstverk placerades ut på gårdarna. Ett av dessa är Yngve Stéens ”Bronsåldern”.

På en gräsmatta står en svagt s-formad bronspelare. Ur den övre delen sticker det ut några pinnar eller stänger, som om de har tryckts igenom pelaren. Är det ett verktyg eller redskap av något slag?

Under bronsåldern, som i Skandinavien brukar tidsbestämmas från 1500 år f.Kr. – 500 år f.Kr., blev människan mer bofast, höll husdjur och brukade jorden. Det finns också gott om hällristningar bevarade från denna tid. Kanske ska konstverket bara ses som en fri tolkning av bronsålderns formspråk.

Yngve Stéen, målare och grafiker, föddes 1932 på ön Tjärnö i Bohuslän. Han utbildades vid Hovedskou målarskola (som idag heter Göteborgs Konstskola) 1956 – 1958, samt vid Valands målarskola 1959 – 1964. Han dog 2009 i Göteborg.

Detta verk är placerat i Pilegården i Askim. När området var färdigbyggt, 1968, beställdes och placerades ett flertal konstverk på de olika gårdarna. En del av dessa har förfallit, gått sönder eller tagits bort av olika orsaker, men några finns fortfarande kvar.

Abstraktioner

© Jan Steen/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
© Jan Steen/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Verket Abstraktioner lever upp till sitt namn. Ur den cirkelformade skulpturen kan man ana olika organiska former, kanske mänskliga, som försöker tränga sig ut.

Pilegården i Askim byggdes 1968 och då placerades flertalet konstnärliga verk i området. Flera verk har med tiden gått sönder eller tagits bort men Abstraktioner är trots sina år på nacken i gott skick.

Skulptören Jan Steen levde 1929–1997 och var utbildad vid Slöjdföreningens skola (numer Högskolan för design och konsthantverk, HDK) och konsthögskolan Valand i Göteborg. Han mottog bland annat Göteborgs stads kulturstipendium 1965 för sina arbeten. Förutom abstrakta kompositioner består hans konst av skulpturgrupper med sittande kvinnor och mödrar med barn.

Jan Steen har även gjort skulpturerna Charles Felix Lindberg, Gunnar Gren 1920–1991 och Utan Titel som återfinns i Göteborg.

Verket Abstraktioner köptes ursprungligen in av fastighetsbolaget Wallenstam, men ägs och förvaltas nu av Stena fastigheter.

Skogskvinnan

Jerd Mellander, "Skogskvinnan", brons. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Jerd Mellander, "Skogskvinnan", brons. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

”Skogskvinnan” av Jerd Mellander (1934-1992) som finns i två exemplar i området föreställer ett slags kvinnligt sagoväsen.

En kvinnogestalt formad av och ur naturen och skogen.

Området Pilegården där detta verk är placerat byggdes 1968. När området var nytt beställdes och placerades ett flertal konstverk på de olika gårdarna. En del av dessa har förfallit, gått sönder, tagits bort av olika orsaker, men några finns fortfarande kvar.

Jerd Mellander har även gjort ”Badresorna till Askim”Läs mer om konstnären (Wikipedia).

Vingarna

Maret Ainsaar Östling, "Vingarna", skulptur, brons. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Maret Ainsaar Östling, "Vingarna", skulptur, brons. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

”Vingarna” får anses tillhöra ett tidstypiskt modernistiskt formspråk som kan leda tankarna till något som strävar uppåt, framåt.

Området Pilegården där ”Vingarna” är placerad byggdes 1968. Den som byggde området beställde och placerade ett flertal konstverk på de olika gårdarna. En del av dessa har förfallit, gått sönder, tagits bort av olika orsaker, men några finns fortfarande kvar. Bland annat Maret Ainsaar Östlings (1934-2015) konstverk.

Maret Ainsaar Östling föddes i Estland och verkade som konstnär i Sverige. Hon utbildade sig på Hovedskous målarskola och Valands konstskola i Göteborg.