Älg © Ragnhild Alexandersson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
På en liten trädbevuxen kulle på en innergård i Högsbohöjd står denna ”Djurens konung” och blickar ut över sitt revir.
En drygt två meter hög älg i brons med pussmun är kanske ett oväntat inslag i denna miljö? Älgen är gestaltad i mjuka lekfulla former som kanske i viss mån förtar det eventuellt hotfulla i hans uppenbarelse.
Skulptören Ragnhild Alexandersson är född 1947 och utbildad på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. Hon finns representerad på bland annat på Moderna museet i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg. I mycket av hennes konst märks hennes intresse för geologi och inspiration från resor till Mali i Västafrika och till Egypten. Ragnhild Alexandersson har även skapat de offentliga konstverken Långa benet före, Lätt som en plätt och Fabler som alla finns i Göteborg.
Verket Älg är beställt och bekostat av Bostads AB Poseidon.
Hästhuvud © Ida isaksson-Sillén/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Mellan två bostadshus i Högsbo står ett verklighetstroget återgivet hästhuvud av granit och brons.
På en sockel gjord av tre olika slags granit är Ida Isaksson-Silléns skulptur Hästhuvud placerad. Från ena sidan ser man hästhuvudet, i patinerat brons, i siluett och på andra sidan upptäcker man att hästens nacke och hals är uppbyggd av två sammanfogade granitblock.
Den Stockholmsbaserade konstnären Ida Isaksson-Sillén föddes 1933 och är utbildad vid konsthögskolan Valand i Göteborg. Hon arbetar med flera olika material och utforskar ofta rum och rörelse i sina verk. Förutom Hästhuvud finns Isaksson-Silléns skulptur Acceleration i Vasaparken.
Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon, Göteborg.
Flora och Fauna © Sara Nilsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Framför entrén till Västerhedsskolan i Högsbohöjd står Sara Nilssons tvådelade gestaltning.
På varsin rund mosaikklädd sockel ser vi två mindre figurer i omålad aluminium. Bägge figurerna har människokropp men huvudformen får en att tänka på en björn och en räv. Den ena figuren har en bok uppslagen i knät, medan den andra sitter och betraktar omgivningen med sin ryggsäck på ryggen.
På sockeln Flora syns ett antal exempel på växter från svensk natur. På Fauna ser vi exempel från djurriket, som skata, varg, lokatt, orm och krabba.
Konstnären Sara Nilsson är född 1978 och utbildad på KV konstskola, Göteborgs konstskola och konstfack i Stockholm. Hon inledde sin bana med målningar inspirerade av 60- och 70-talsrörelser som gröna vågen, proggen, flower power och hippiekulturen. Senare blev hennes kännetecken minutiöst formade skulpturer av slätmålad papier maché.
Flora och Fauna är beställd och finansierad av Lokalförvaltningen i Göteborg.
Game Changer © Michael Johansson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Alla som varit i en idrottshall känner säkert igen alla de banmarkeringar i olika färger som täcker golvet och markerar gränserna för olika sportaktiviteter.
Konstnären Michael Johansson har i sin konstgestaltning av Nya Lundenhallen valt att lyfta ut delar av dessa banmarkeringar och placera dom på två av idrottshallens väggar.
Gestaltningen tar effektivt tag i de stora väggytorna genom att spela de olika färgerna och formerna mot varandra och berättar samtidigt på ett underfundigt vis vad som försiggår på insidan av väggarna.
Michael Johansson är född 1975 i Trollhättan. Han har gjort sig känd för sina installationer och skulpturer ofta skapade av återvunnet material från loppmarknader. I sina pusselliknande verk sammanfogar han sedan ihop föremålen till en ny helhet, sammanfogade med millimeterprecision.
Verket ägs och förvaltas av Idrotts- och Föreningsförvaltningen i Göteborg.
Verket Game Changer är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.
Mannen och trädet © Britt-Marie Jern/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
En naturalistiskt återgiven mansfigur halvligger naken på en gräsmatta och betraktar en abstrakt figur på en stensockel några meter bort.
Många har säkert sett denna skulptur när de passerat Viloplatsen med spårvagnen ner mot Redbergsplatsen. Britt-Marie Jerns konstverk var det vinnande förslaget i en konstgestaltningstävling och kom på plats 1991.
Titeln Mannen och trädet kanske väcker frågor hos någon. Figuren på sockeln ett par meter upp i luften ser ju ut att vara en abstrakt tolkning av mannen på gräsmattan snarare än ett träd. Är det sig själv han betraktar?
Konstnären menar själv att hon inspirerats av en amerikansk urfolksmyt där träden anses vara minst lika levande som vi människor. Därför kan de ses som varelser som ska behandlas med samma respekt som vi förhoppningsvis bemöter våra medmänniskor med. Denna holistiska livssyn där allt levande hänger ihop i symbios är kanske något som mänskligheten i mångt och mycket tappat bort.
Konstnären Britt-Marie Jern
Konstnären Britt-Marie Jern är född i Åmål 1950. Hon utbildades på Hovedskous målarskola (som senare bytte namn till Göteborgs Konstskola) och på Valands Konsthögskola i Göteborg.
Hon är upphovskvinna till många offentliga utsmyckningar runt om i Sverige, många i Västra Götaland. I Göteborg finns bland annat en byst av Carl-Axel Moberg på Stadsmuseet, porträttet av Dan Andersson på Järntorget och Shirehäst i Biskopsgården.
Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon, Göteborg.
Sleipner © Fred Leyman/Bildupphovsrätt 2018 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
”Sleipner” är namnet på Odens högt älskade åttafotade häst, från den nordiska mytologin.
Med sina åtta ben kunde han ta sig fram snabbare än något annat. Han var till och med snabbare än vinden och färdades lika bra på marken, i luften som till havs.
Konstnären Fred Leyman var bland annat hästuppfödare, så kanske låg det nära till hands för honom att ta sig an motivet till denna konstgestaltning som år 2023 har stått på sin plats i 50 år. Inte så ofta som man möter ett konstverk som framstår i så gott skick efter så många år.
Kanske är det också konstnärens hästintresse som gjort att han lyckats få till ett såpass trovärdigt uttryck i en abstraherad skulptur. Man kan känna ”Sleipners” frustande energi och vilja att färdas vidare ut i världen trots att han står fast på marken med sina åtta ben.
”Sleipner” är placerad på Nya Lundenskolans skolgård och är utförd av rör i rostfritt stål i olika dimensioner. Invigdes 1973-06-27.
Konstnären Fred Leyman föddes 1919 och avled 2004. Utbildad på Valands konstskola 1951-54.
Skulpturen ägs och förvaltas av Lokalförvaltningen i Göteborg.
Järnbärare © Sven Lundqvist/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Utanför Folkets hus alldeles invid Järntorget hyllas Göteborgs arbetare och platsens historia. På 1820-talet var järnbärare den näst vanligaste yrkestiteln i staden.
Ett stenkast från platsen låg Göteborgs järnvåg från slutet av 1700-talet och över ett sekel framåt. Staden var en viktig järnhamn och vid järnvågen vägdes och kvalitetskontrollerades järnet som skeppades ut i världen. De som bar järnet till och från vågen, oftast i en krok över ryggen, kallades järnbärare. 1820 hade de den näst vanligaste yrkestiteln efter titeln arbetskarl. Vid Göteborgs järnvåg arbetade då ett 40-tal järnbärare.
Hyllning till 100-åring
Sven Lundqvists bronsskulptur kom till platsen 1966 i och med Göteborgs Arbetareförenings 100-årsjubileum. På tre av granitsockelns sidor finns mindre skulpturer som visar exempel på hur järnet transporterades; en släde dragen av en häst, en segelskuta och en man med en transportkärra över axeln. I sockeln finns också följande text inmejslad: Så lades grunden till det verk som danats.
Skulptören och tecknaren Sven Lundqvist levde mellan 1918 och 2010. Han studerade på Tekniska skolan och Konstakademin i Stockholm. Efter studierna gjorde han studieresor till Frankrike, Egypten, Grekland och Italien. Han är representerad på bland annat Nationalmuseum, Moderna museet och Östergötlands museum och har gjort ett stort antal offentliga skulpturer i sten och brons.
Sven Lundqvist har också verkat som tidningstecknare och bokillustratör och har deltagit i ett stort antal separat- och samlingsutställningar exempelvis på Liljevalchs i Stockholm, Göteborgs Konsthall, Borås konstmuseum och Värmlands Museum.
Hjalmar Branting © Carl Eldh/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
1926, året efter Hjalmar Brantings död, tillkom Carl Eldhs porträttbyst och placerades på platsen som numera heter Olof Palmes plats.
Hjalmar Branting (1860-1925) var en svensk politiker och tidningsman. Han var partiledare för Socialdemokraterna och blev också 1920 den förste svenska Socialdemokratiske statsministern. 1921 fick Branting, tillsammans med Christian Lange, Nobels fredspris för sitt arbete inom FN.
Branting är här i Carl Eldhs porträtt avbildad med sin karakteristiska mustasch, så som han ofta förekommer på fotografier och i andra avbildningar. Eldh har också gjort Brantingmonumentet på Norra Bantorget i Stockholm, som är ett av hans mest kända verk.
Konstnären Carl Eldh levde 1873-1954. Han föddes i Uppland under fattiga omständigheter som son till en smed. Under 1900-talets första hälft var han en av de mest anlitade skulptörerna i Sverige och har utfört många offentliga konstverk placerade över hela landet. Han utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm (senare Konstfack). Runt sekelskiftet studerade han i Paris under några år, samtidigt som han försörjde sig som träsnidare.
I Göteborg har konstnären även utfört skulpturen Ungdom, som står inne på Liseberg.
Mitt hjärtas tupp © Margareta Ryndel/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Margareta Ryndels skulptur är en lek med hjärtformen och dess likhet med en tupp, och visst ser man som betraktare denna uppenbara koppling.
Konstverket är placerat på en innergård och kan därför bli svår att ta del av om man inte bor i kvarteret.
Skulptören Margareta Ryndel levde mellan 1920 och 1996. Hon var bosatt och verksam i Göteborg och utförde flera offentliga utsmyckningar i Göteborg och andra delar av Västra Götaland. Sin konstutbildning fick hon på Valands konstskola. Senare i livet undervisade hon på KV konstskola och konstskolan Dômen.
Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.