Artwork arkiv - Sida 19 av 41

Teckning

Vad ser du? Skulpturen bland bostadshusen i Järnbrott är tvetydig, precis som 1800-talsteckningen den hämtat inspiration från.

Titeln på Helena Mutanens verk anspelar på en teckning som först publicerades i ett tyskt humormagasin 1892. Den kunde ses både som en anka och en kanin och blev senare en del av filosofen Ludwig Wittgensteins diskussion kring hur vi uppfattar olika former. När teckningen publicerades i hans skrift Filosofiska undersökningar 1953 fick den stor spridning.

Enligt vissa teorier sägs sättet du ser bilden på också kunna avslöja hur snabbt din hjärna arbetar och hur kreativ du är. En del hävdar att de som snabbast ser mer än ett djur i skulpturen eller teckningen är de som är mest kreativa. Andra undersökningar menar att människor ser olika djur beroende på när bilden visas. Runt påsk är det fler som ser kaninen först, medan människor i oktober oftare ser ankan. Oavsett vad du tror om det erbjuder motivet som storskalig, tredimensionell version ännu fler vinklar än originalet. Så vad ser du?

Kom på plats genom enprocentregeln

Konstverket kom på plats i april 2019 och är beställt och bekostat av Bostadsbolaget i Göteborg genom enprocentregeln. Den säger att en procent av kostnaderna i alla statliga och kommunala stadsutvecklingsprojekt ska avsättas för konst.

Helena Mutanen föddes 1965 och utbildade sig på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon arbetar främst med skulpturer och installationer och har undervisat på konsthögskolan i Bergen. Med sin debut 1999 på Galleri Engström i Stockholm fick hon stor uppmärksamhet. Därefter har hon producerat ett flertal utställningar i Sverige men också utanför landet, exempelvis på Centrum för nutida konst i Warszawa, på Gallery F 15 i Moss i Norge och på Charlottenborg i Köpenhamn i Danmark.

Hon har gjort flera offentliga konstgestaltningar i Sverige. I Göteborg finns också skulpturen Växa upp.

Verket ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Non-violence

Non Violence © Carl Fredrik Reuterswärd/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Strax norr om Götaplatsen på Avenyn står en ikonisk skulptur. Idén till pistolen med en knut på kom i sorgen efter mordet på John Lennon 1980. Idag är den en internationell symbol för antivåld.

Verket är ett av konstnären Carl Fredrik Reuterswärds mest kända och finns i flera versioner. Skulpturen på Kungsportsavenyn skänktes 1997 till Göteborgs Stad av Annemarie och Sven-Åke Sjöholm, grundarna av stiftelsen Önskebrunnen som stöder funktionshindrade barn och ungdomar.

Målaren, grafikern, skulptören och poeten Carl Fredrik Reuterswärd lärde känna John Lennon och Yoko Ono under en vistelse i Paris. Efter Johns död bad Yoko Ono Reutersvärd att göra en konstnärlig hyllning till John Lennon och hans fredsvision.

Många versioner

Efter att först ha stått i Central Park, skänktes den första skulpturen 1988 till FN och placerades framför FN-huset i New York. Verket har senare uppförts i många andra städer runt om i världen och har blivit en internationell symbol för fred.

Det finns fler variationer på originalskulpturen. Vissa har två knutar på pipan, men den vanligaste variationen är att revolvern bytts ut mot andra vapen. I Sverige finns Non-Violence, förutom i Göteborg, även som offentlig skulptur i Stockholm, Landskrona, Malmö, Täby, Borås och Halmstad.

Carl Fredrik Reuterswärd levde mellan 1934 och 2016 och började studera konst i Paris. Han fortsatte sedan på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm där han senare blev professor i måleri. 1969 flyttade han till Schweiz där han bodde och arbetade en längre tid. Hösten 1974 tillträdde han en gästprofessur vid Minneapolis konsthögskola i USA.

Carl Fredrik Reuterswärds verk finns på museer världen över, till exempel Sprengel Museum i Hannover, Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, MOMA i New York och Centre Pompidou i Paris.

Rymdballerina

Rymdballerina © Göran Hägg/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Konstnären Göran Häggs ”Rymdballerina” beställdes och bekostades av Statens konstråd i början av 2000-talet.

Inne på Chalmers område där tidigare Vasa sjukhus låg, står skulpturen ”Rymdballerina” som i sitt material och uttryck för tankarna till hur flygplan och rymdraketer är konstruerade. En mängd sammanfogande nitar förstärker också detta uttryck.

Trots sitt ”tekniska” uttryck finns det också ett stort mått av humor i detta verk, vilket titeln kan leda tankarna till. Ordet Rymdballerina låter i sig som en motsats till skulpturens stela utseende, men bara tanken på hur detta stora tunga objekt plötsligt skulle börja dansa en knyckig version av Svansjön på en ödslig stepp på en avlägsen planet kan få en att dra på smilbanden.

Kanske fanns det också en tanke från konstnärens sida när han fick uppdraget att göra en konstgestaltning till Chalmers Tekniska högskola; Att aldrig glömma, att i all den teknik som skapas till och för människan, också tillföra en humanistisk infallsvinkel.

Bara ett tiotal meter från ”Rymdballerina” är Gunilla Bandolins ”Fågelberget” placerad.

Konstnären Göran Hägg är född 1949. Utbildad Konsthögskolan i Stockholm, 1975-80. Han är representerad på bland annat Moderna Muséet och Göteborg Konstmuseum.

Fågelberget

Fågelberget © Gunilla Bandolin/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Bergsklippor för häckande fåglar, en samlingspunkt eller en plats för lek? Gunilla Bandolins konstverk utmanar fantasin och är en yta med många funktioner.

Inne på området som tidigare hörde till Vasa sjukhus och idag är en del av Chalmers Tekniska högskola står skulpturen som inspirerats av skärgårdsklippor. På de olika nivåerna av grånad ek finns plats för allt från meditation och läsning till möten och lek.

Området invigdes som nytt campus 2012, men skulpturen fanns på plats redan två år tidigare.

Professor i landskapsarkitektur

Skulptören och professorn Gunilla Bandolin föddes 1954 och har utbildning från Konstfack i Stockholm. Hon har också studerat journalistik på Stockholms universitet, litteraturvetenskap på Uppsala universitet och humaniora på Karlstads universitet. Sedan 2006 är hon professor på Konstfack och har tidigare varit professor i landskapsarkitektur på Lantbrukshögskolan i Alnarp och gästprofessor på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Fredrik Henrik af Chapman

Fredrik Henrik af Chapman © Erik Rafael-Rådberg Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808) är det som placerades tidigast och kom på plats redan 1921. Invigningen hölls den 9 september vilket var på 200-årsdagen av Chapmans födelse.

Fredrik Henrik af Chapman föddes 1721 på Nya Varvet i Göteborg. Hans föräldrar Thomas Chapman och Susanna Colson flyttade från England till Sverige i början av 1700-talet. I och med hans uppväxt på ett varv, kan man med facit i hand se att det hade en avgörande betydelse för hans val av yrkesbana i livet.

När han var femton år gammal gick han till sjöss och efter en vistelse i England, där han utbildat sig till skeppstimmerman, återvände han 23 år gammal till Göteborg där han tillsammans med Samuel Bagge (1774-1814) startade ett varv. De hade bland annat Ostindiska kompaniet som uppdragsgivare och arbetade med underhåll av deras skepp.

Af Chapman var en vetgirig man som hade gott om praktiska kunskaper inom skeppsbyggnation men han ville tillägna sig mer teoretiska kunskaper och studerade i Lund, Stockholm, England, Holland och Frankrike.

Han blev snart en efterfrågad person då det fanns ett stort behov av hans kunskaper inom skeppsbyggnation i Sverige vid denna tid. I mitten av 1700-talet fick han arbete vid flottan i Karlskrona. Hans avancemang fortsatte och han blev så småningom Sveriges överskeppsbyggmästare. Som ett bevis på kungens uppskattning för hans insatser blev han 1772 adlad av Gustav III och kunde därefter lägga till ”af” i sitt namn.

År 1781 blev han utnämnd till chef över varvet i Karlskrona där han fortsätter att producera ett stort antal skepp och han ritar även flera byggnader som fortfarande finns kvar.

Af Chapman dör 1808 vid en ålder av 87 år och ligger begravd norr om Karlskrona.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation 2019 – 2022 flyttades Chapman till en ny plats i parken.

Oscar Kjellberg

Oscar Kjellberg © Arvid Bryth, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Oscar Kjellberg (1870-1931) avtäcktes 1957.

Kjellberg var ingenjör och uppfinnare pch utvecklade den elektriska svetstekniken som kom till stor användning ombord på fartyg. Lindholmens verkstad, där han arbetade, var med och finansierade starten av företaget ESAB, som var verksamt i Sverige, England och Ryssland. Hans uppfinning kom att få en stor och viktig betydelse för skeppsbyggnaden världen över.

Konstnären Arvid Bryth (1905-1997) har utöver två av hermerna vid Sjöfartsmuseet i Göteborg även gjort gestaltningar till ett flertal kyrkor i Sverige.

I samband med en omfattande ny- och ombyggnation av Sjöfartsmuseet som stod klar 2022 fick porträttet av Oscar Kjellberg en ny placering i parken.

Hugo Hammar

Hugo Hammar © Erik Rafael-Rådberg 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Hugo Hammar (1864-1947) avtäcktes 1949.

Hugo Hammar var en svensk skeppsbyggare och hade ett stort antal prestigefyllda uppdrag. Han grundade Götaverken i Göteborg och var dess verkställande direktör under åren 1910-1938. Han satt även i styrelsen för Chalmers tekniska institut där han tidigare utbildat sig.

Konstnären Erik Rafael-Rådberg föddes 1853 i Värmland. Han var elev till den kände skulptören Christian Eriksson. Han avlider 1961 i Kristinehamn där han var bosatt. Han har även utfört hermen av Dan Broström samt skapat en bronsstaty föreställande Jenny Lind, placerad på Djurgården i Stockholm.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation som stod klar 2022 fick porträttet av Hugo Hammar en ny placering i parken.

Dan Broström

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud kallas ”herm”, och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Dan Broström avtäcktes i samband med Sjöfartsmuseets invigning 1933.

Dan Broström var en svensk skeppsredare och politiker som levde mellan 1870 – 1925. Han är kanske den mest publikt kända bland de fem porträtterade personerna utanför Sjöfartsmuseet, kanske främst på grund av sin ledande ställning i Axel Broström & Son, som han tog över efter sin far Axel Broström. Från 1905 och fram till sin död 1925 var Dan Broström ensam ägare till företaget (som därefter övertogs av hans son Dan-Axel Broström 1915 – 1976).

Dan Broström, som avled endast 55 år gammal i en bilolycka, var verksam som ledamot i ett stort antal styrelser. Han var verkställande direktör för AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet, 1906 – 1911 riksdagsman, samt ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1901 – 1916.

Sjöfartsmuseet byggdes efter att det broströmska bolaget Tirfring donerat en miljon kronor.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation som stod klar 2022 fick porträttet av Dan Broström en ny placering i parken.

Porträtterat Chapman och Lind

Porträttet av Dan Broström är skapat av konstnären Erik Rafael-Rådberg, som föddes 1881 i Kristinehamn, Värmland. Han var inredningsarkitekt och konstnär, och elev till den kände skulptören Christian Eriksson.

Han har även utfört hermen av Fredrik Henrik af Chapman, också den vid Sjöfartsmuseet, och skapat en bronsstaty föreställande Jenny Lind, placerad på Djurgården i Stockholm.

Erik Rafael-Rådberg avled 1961 i Kristinehamn.

W.R Lundgren

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Wilhelm R. Lundgren (1856-1914) gick till sjöss i unga år och utbildade sig senare till styrman och sjökapten i Göteborg. Tillsammans med redaren Justus A. Waller bildade han 1887 rederiet Concordia och senare även Rederi AB Nike. Han var också delaktig i tillkomsten av Rederi AB Transatlantic, Svenska Amerika Linjen, Svenska Sydafrikalinjen samt Svenska Australlinjen.

År 1906 bildade han Sveriges Redareförening och han medverkade också i arbetet med tillkomsten av Sjöfartsmuseet i Göteborg.

Lundgren verkade också politiskt och satt i stadsfullmäktige i Göteborg och var riksdagsman 1910-11.

Flera stiftelser som bär hans namn tillkom efter hans död på initiativ av hans hustru Martina Lundgren: Stiftelsen Wilhelm Lundgrens minne för bostadshjälp åt personer inom sjöfartsnäringen i Göteborg, Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond och Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Understödsfond.

Konstnären Arvid Bryth (1905-1997) har utöver två av hermerna vid Sjöfartsmuseet i Göteborg även gjort gestaltningar till ett flertal kyrkor i Sverige.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation som stod klar 2022 fick porträttet av W.R. Lundgren en ny placering i parken.

Fågelberget

På en stor gavelvägg av tegel har konstnären Bertil Malmstedt skapat en boplats för sina stiliserade fåglar i bränd lera.

Från hål i tegelväggen tittar nyfiket ett antal fåglar fram. Kanske ligger de och ruvar på sina ägg eller väntar de spanande ut för att se om deras partner är på inflygning med mat till fågelungarna?

Oavsett vad man tänker så är det en underfundig och humoristisk gestaltning.

Konstnären Bertil Malmstedt är född 1926 i Jönköpings län. Han är verksam som målare, tecknare, grafiker och skulptör. Utbildad Slöjdföreningens skola i Göteborg (nuvarande Högskolan för Design och Konsthantverk) och vid Valands konstskola i Göteborg 1951-55 där han hade Nils Wedel och Endre Nemes som lärare.