Artwork arkiv - Sida 19 av 41

Rymdballerina

Rymdballerina © Göran Hägg/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Konstnären Göran Häggs ”Rymdballerina” beställdes och bekostades av Statens konstråd i början av 2000-talet.

Inne på Chalmers område där tidigare Vasa sjukhus låg, står skulpturen ”Rymdballerina” som i sitt material och uttryck för tankarna till hur flygplan och rymdraketer är konstruerade. En mängd sammanfogande nitar förstärker också detta uttryck.

Trots sitt ”tekniska” uttryck finns det också ett stort mått av humor i detta verk, vilket titeln kan leda tankarna till. Ordet Rymdballerina låter i sig som en motsats till skulpturens stela utseende, men bara tanken på hur detta stora tunga objekt plötsligt skulle börja dansa en knyckig version av Svansjön på en ödslig stepp på en avlägsen planet kan få en att dra på smilbanden.

Kanske fanns det också en tanke från konstnärens sida när han fick uppdraget att göra en konstgestaltning till Chalmers Tekniska högskola; Att aldrig glömma, att i all den teknik som skapas till och för människan, också tillföra en humanistisk infallsvinkel.

Bara ett tiotal meter från ”Rymdballerina” är Gunilla Bandolins ”Fågelberget” placerad.

Konstnären Göran Hägg är född 1949. Utbildad Konsthögskolan i Stockholm, 1975-80. Han är representerad på bland annat Moderna Muséet och Göteborg Konstmuseum.

Fågelberget

Fågelberget © Gunilla Bandolin/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Bergsklippor för häckande fåglar, en samlingspunkt eller en plats för lek? Gunilla Bandolins konstverk utmanar fantasin och är en yta med många funktioner.

Inne på området som tidigare hörde till Vasa sjukhus och idag är en del av Chalmers Tekniska högskola står skulpturen som inspirerats av skärgårdsklippor. På de olika nivåerna av grånad ek finns plats för allt från meditation och läsning till möten och lek.

Området invigdes som nytt campus 2012, men skulpturen fanns på plats redan två år tidigare.

Professor i landskapsarkitektur

Skulptören och professorn Gunilla Bandolin föddes 1954 och har utbildning från Konstfack i Stockholm. Hon har också studerat journalistik på Stockholms universitet, litteraturvetenskap på Uppsala universitet och humaniora på Karlstads universitet. Sedan 2006 är hon professor på Konstfack och har tidigare varit professor i landskapsarkitektur på Lantbrukshögskolan i Alnarp och gästprofessor på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Fredrik Henrik af Chapman

Fredrik Henrik af Chapman © Erik Rafael-Rådberg Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808) är det som placerades tidigast och kom på plats redan 1921. Invigningen hölls den 9 september vilket var på 200-årsdagen av Chapmans födelse.

Fredrik Henrik af Chapman föddes 1721 på Nya Varvet i Göteborg. Hans föräldrar Thomas Chapman och Susanna Colson flyttade från England till Sverige i början av 1700-talet. I och med hans uppväxt på ett varv, kan man med facit i hand se att det hade en avgörande betydelse för hans val av yrkesbana i livet.

När han var femton år gammal gick han till sjöss och efter en vistelse i England, där han utbildat sig till skeppstimmerman, återvände han 23 år gammal till Göteborg där han tillsammans med Samuel Bagge (1774-1814) startade ett varv. De hade bland annat Ostindiska kompaniet som uppdragsgivare och arbetade med underhåll av deras skepp.

Af Chapman var en vetgirig man som hade gott om praktiska kunskaper inom skeppsbyggnation men han ville tillägna sig mer teoretiska kunskaper och studerade i Lund, Stockholm, England, Holland och Frankrike.

Han blev snart en efterfrågad person då det fanns ett stort behov av hans kunskaper inom skeppsbyggnation i Sverige vid denna tid. I mitten av 1700-talet fick han arbete vid flottan i Karlskrona. Hans avancemang fortsatte och han blev så småningom Sveriges överskeppsbyggmästare. Som ett bevis på kungens uppskattning för hans insatser blev han 1772 adlad av Gustav III och kunde därefter lägga till ”af” i sitt namn.

År 1781 blev han utnämnd till chef över varvet i Karlskrona där han fortsätter att producera ett stort antal skepp och han ritar även flera byggnader som fortfarande finns kvar.

Af Chapman dör 1808 vid en ålder av 87 år och ligger begravd norr om Karlskrona.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation 2019 – 2022 flyttades Chapman till en ny plats i parken.

Oscar Kjellberg

Oscar Kjellberg © Arvid Bryth, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Oscar Kjellberg (1870-1931) avtäcktes 1957.

Kjellberg var ingenjör och uppfinnare pch utvecklade den elektriska svetstekniken som kom till stor användning ombord på fartyg. Lindholmens verkstad, där han arbetade, var med och finansierade starten av företaget ESAB, som var verksamt i Sverige, England och Ryssland. Hans uppfinning kom att få en stor och viktig betydelse för skeppsbyggnaden världen över.

Konstnären Arvid Bryth (1905-1997) har utöver två av hermerna vid Sjöfartsmuseet i Göteborg även gjort gestaltningar till ett flertal kyrkor i Sverige.

I samband med en omfattande ny- och ombyggnation av Sjöfartsmuseet som stod klar 2022 fick porträttet av Oscar Kjellberg en ny placering i parken.

Hugo Hammar

Hugo Hammar © Erik Rafael-Rådberg 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Hugo Hammar (1864-1947) avtäcktes 1949.

Hugo Hammar var en svensk skeppsbyggare och hade ett stort antal prestigefyllda uppdrag. Han grundade Götaverken i Göteborg och var dess verkställande direktör under åren 1910-1938. Han satt även i styrelsen för Chalmers tekniska institut där han tidigare utbildat sig.

Konstnären Erik Rafael-Rådberg föddes 1853 i Värmland. Han var elev till den kände skulptören Christian Eriksson. Han avlider 1961 i Kristinehamn där han var bosatt. Han har även utfört hermen av Dan Broström samt skapat en bronsstaty föreställande Jenny Lind, placerad på Djurgården i Stockholm.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation som stod klar 2022 fick porträttet av Hugo Hammar en ny placering i parken.

Dan Broström

Dan Broström © Erik Rafael-Rådberg Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud kallas ”herm”, och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Porträttet av Dan Broström avtäcktes i samband med Sjöfartsmuseets invigning 1933.

Dan Broström var en svensk skeppsredare och politiker som levde mellan 1870 – 1925. Han är kanske den mest publikt kända bland de fem porträtterade personerna utanför Sjöfartsmuseet, kanske främst på grund av sin ledande ställning i Axel Broström & Son, som han tog över efter sin far Axel Broström. Från 1905 och fram till sin död 1925 var Dan Broström ensam ägare till företaget (som därefter övertogs av hans son Dan-Axel Broström 1915 – 1976).

Dan Broström, som avled endast 55 år gammal i en bilolycka, var verksam som ledamot i ett stort antal styrelser. Han var verkställande direktör för AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet, 1906 – 1911 riksdagsman, samt ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1901 – 1916.

Sjöfartsmuseet byggdes efter att det broströmska bolaget Tirfring donerat en miljon kronor.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation som stod klar 2022 fick porträttet av Dan Broström en ny placering i parken.

Porträtterat Chapman och Lind

Porträttet av Dan Broström är skapat av konstnären Erik Rafael-Rådberg, som föddes 1881 i Kristinehamn, Värmland. Han var inredningsarkitekt och konstnär, och elev till den kände skulptören Christian Eriksson.

Han har även utfört hermen av Fredrik Henrik af Chapman, också den vid Sjöfartsmuseet, och skapat en bronsstaty föreställande Jenny Lind, placerad på Djurgården i Stockholm.

Erik Rafael-Rådberg avled 1961 i Kristinehamn.

W.R Lundgren

WR Lundgren © Arvid Bryth Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I parken vid Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Wilhelm R. Lundgren (1856-1914) gick till sjöss i unga år och utbildade sig senare till styrman och sjökapten i Göteborg. Tillsammans med redaren Justus A. Waller bildade han 1887 rederiet Concordia och senare även Rederi AB Nike. Han var också delaktig i tillkomsten av Rederi AB Transatlantic, Svenska Amerika Linjen, Svenska Sydafrikalinjen samt Svenska Australlinjen.

År 1906 bildade han Sveriges Redareförening och han medverkade också i arbetet med tillkomsten av Sjöfartsmuseet i Göteborg.

Lundgren verkade också politiskt och satt i stadsfullmäktige i Göteborg och var riksdagsman 1910-11.

Flera stiftelser som bär hans namn tillkom efter hans död på initiativ av hans hustru Martina Lundgren: Stiftelsen Wilhelm Lundgrens minne för bostadshjälp åt personer inom sjöfartsnäringen i Göteborg, Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond och Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Understödsfond.

Konstnären Arvid Bryth (1905-1997) har utöver två av hermerna vid Sjöfartsmuseet i Göteborg även gjort gestaltningar till ett flertal kyrkor i Sverige.

I samband med att Sjöfartsmuseet genomgick en omfattande ny- och ombyggnation som stod klar 2022 fick porträttet av W.R. Lundgren en ny placering i parken.

Fågelberget

På en stor gavelvägg av tegel har konstnären Bertil Malmstedt skapat en boplats för sina stiliserade fåglar i bränd lera.

Från hål i tegelväggen tittar nyfiket ett antal fåglar fram. Kanske ligger de och ruvar på sina ägg eller väntar de spanande ut för att se om deras partner är på inflygning med mat till fågelungarna?

Oavsett vad man tänker så är det en underfundig och humoristisk gestaltning.

Konstnären Bertil Malmstedt är född 1926 i Jönköpings län. Han är verksam som målare, tecknare, grafiker och skulptör. Utbildad Slöjdföreningens skola i Göteborg (nuvarande Högskolan för Design och Konsthantverk) och vid Valands konstskola i Göteborg 1951-55 där han hade Nils Wedel och Endre Nemes som lärare.

Fabler

De tretton figurerna som tillsammans skapar konstverket Fabler finns vid husportarna på Annas gård i Högsbo.

De små bronserna är skapade av konstnären Ragnhild Alexandersson som i samma område har gjort skulpturen Älg. Alla konstverk hör formmässigt ihop. Bilderna visar en av de tretton entréskulpturerna.

Skulptören Ragnhild Alexandersson är född 1947 och utbildad på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. Hon finns representerad på bland annat på Moderna museet i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg. I mycket av hennes konst märks hennes intresse för geologi och inspiration från resor till Mali i Västafrika och till Egypten.

Hon har även skapat verken Långa benet före och Lätt som en plätt som finns runtom i Göteborg.

Fågelbad

Ett sjömärke med musikalisk tematik som också fungerar som ett fågelbad står sedan mitten av 1990-talet i bostadsområdet i Högsbohöjd.

Översta stenblocket är lätt urholkat och därav titeln som berättar att det även är ett fågelbad. I fördjupningen är en fiol uthuggen, kanske som en symbol för fågelsången från de badande fåglarna?

Skulpturen som är utförd i två olika sorters granit, en röd och en svart, var tänkt att placeras uppe på en höjd. Konstnären tänkte sig då att den skulle påminna om en kummel (ett sjömärke som använts ända sedan vikingatid och som består av stenar staplade på varandra, under senare tid vanligtvis vitmålade), men av olika orsaker fick verket en annan placering vilket naturligtvis påverkar verkets uttryck.

På fotografierna ser man att det skett en förskjutning av de fyra översta stenblocken.

Kent Karlsson, född 1945 i Göteborg, är en svensk målare och skulptör. Han utbildade sig på Konstindustriskolan och Konsthögskolan Valand i Göteborg och senare på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han har varit verksam som professor i måleri vid Konsthögskolan Valand, Göteborgs universitet och gästprofessor vid Tokaiuniversitetet i Japan.

Verket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseridon, Göteborg.